Heda kyrka

Heda kyrka är en av Östergötlands märkligaste medeltida kyrkor. De äldsta delarna är uppförda av kalksten vid mitten av 1100-talet. Kyrkan bestod av ett torn, ett långhus samt ett smalare kor med absid. Av denna romanska kyrka återstår tornets nedre våningar samt delar av södra långhusmuren i den nuvarande kyrkan.

Heda kyrka

Kyrkan genomgick många ombyggnader och utbyggnader under medeltiden. På södra sidan finns ett kapell, som sannolikt tillkommit på kungligt initiativ. I kapellet södra mur finns en piscina inmurad med reliefer av mycket hög konstnärlig kvalitet.

Kyrkan omnämns första gångerna 1268 och 1294. Socknen kallas ursprungligen Hedakyrka, vilket tyder på att kyrkan givit namn åt socknen. Kyrkan ligger på en ås vid ett vägskäl, ca 8 kilometer norr om Ödeshög.

På 1800-talet ansågs Heda medeltida kyrka för liten, och 1846 beslöts det att kyrkan skulle rivas. Men, istället kom kyrkan att restaureras och tillbyggdes med ett nytt kor samt korsarmar i söder och norr av lundaprofessorn och medeltidsromantikern C G Brunius. Denna restaurering kom att förändra kyrkan avsevärt, men kom ändå att delvis att bevaras.

1950 genomfördes en ny restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Vid denna restaurering återgick man så långt det var möjligt till det ursprungliga medeltida utseendet. En sakristia inrättades i norra korsarmen och i det romanska södra kapellet, som utgjort vapenhus, inrymdes ett dopkapell. Ett nytt kalkstensgolv tillkom. I södra korsarmen byggdes en läktare, till vilken orgeln flyttades.

I kyrkans mur finns två runstenar inmurade. De stod från början på kyrkogården men murades in i mitten på 1800-talet.

Runsten Ög 131. Texten lyder ungefär:
Borger upreste stenvården efter sin
Fader Knut kempe.

Runsten Ög 132. Texten lyder ungefär:
Holmsten upreste denne sten,
och gjorde bro efter Mior,
sin Fader, han bodde i Jättestad.

Tornet är ovanligt högt och smäckert. Idag hänger två klockor i tornet. Storklockan omgöts 1771 av Elias Fries Thoresson i Jönköping, medan lillklockan är gjuten 1679.

Tornet på Heda kyrka.

Kyrkans interiör har huvudsakligen tillkommit i samband med restaureringen 1950. Det gäller altarring, predikstol och bänkinredning, liksom det altarskål som står på altaret. I detta skåp finns sju medeltida skulpturer som ursprungligen tillhört ett förstört senmedeltida altarskåp. Sex av skulpturerna framställer apostlar, bl.a. Petrus och Paulus. Den sjunde föreställer Gud Fader ur en Nådastolsframställning. Fyra av apostlarna har blivit bemålade under 1600-talet.

Altarskåpet med de medeltida skulpturerna.

När jag klev in i kyrkorummet tillsammans med min kompis M, sade jag till henne att det påminner om en klosterkyrka. Det är inga vägg- eller takmålningar utan väldigt avskalat. Jag frågade henne även om det funnits något kloster alldeles i närheten av kyrkan, och att den faktiskt kunde ha uppförts som en klosterkyrka? Just då tänkte jag inte på närheten till Alvastra kloster... Vi läste någonstans i samband med besöket, att kyrkan hade cisterciensiska influenser i sig.

Heda kyrka

I ett häfte som finns i kyrkan kunde jag sedan läsa att kyrkan genomgick en tillbyggnad i slutet av 1100-talet. Denna ombyggnad visar på ett nära släktskap med den cistersienska arkitektur som samtidigt fick sitt uttryck i Alvastra kloster. Det är sannolikt cistercienserna som står bakom utvidgningen av Heda kyrka, men att Heda kyrka med sina rundbågiga valv stod klar innan Alvastra klosterkyrka med sina spetsbågiga valv stod klar 1185.

Heda kyrka

Heda ligger bara cirka fem kilometer från Alvastra kloster. Utformningen av den tillbyggda kyrkan tyder på att kyrkan inte enbart har använts som sockenkyrka för den lilla Heda socken. Kanske hade kyrkan under tidig medeltid också en funktion i anslutning till cistercienserklostret. Jag var alltså inte helt fel ute...

I kyrkan finns flera mycket värdefulla skulpturer, av vilka flera av dessa finns i dopkapellet. Den mest omtalade medeltida skulpturen är den romanska Mariabilden, som Verner von Heidenstam hyllade i dikten "Himladrottningen från Heda". Den är ett mycket förnämligt arbete av rhenländskt ursprung men i franskpåverkad stil från 1100-talets mitt. Tyvärr har den, liksom flera av de andra skulpturerna i kyrkan blivit kraftigt bemålade på 1600-talet.

"Himladrottningen från Heda"

Ytterligare en skulptur föreställande madonnan finns i dopkapellet. Hon står med Jesusbarnet på armen och har en märklig huvudbonad, som inte alls tillhör skulpturen utan som tillkommit senare, troligen som ersättning för en försvunnen krona. Denna skulptur är från 1400-talet.

Här finns även en helgongestalt, sittande i en tronstol och med en biskopsmitra. Den föreställer troligen Sankt Nicolaus. Skulpturen är ett romansk arbete från 1100-talets. Krucifixet, vars ursprungliga kors saknas, har tillkommit omkring 1200 och är ett tyskt arbete. Vidare finns i dopkapellet en skulptur av Johannes Döparen från omkring 1330-40. (Uppenbarligen fann jag inte dessa intressanta nog att fota... Det får bli bakläxa (nytt besök) på det..)

I dopkapellet står en dopfunt som dateras till 1200-talets början. Dopfuntens cuppa (den skålformade delen i dopfunten) är utförd i rödaktig sandsten och har tolv arkadbågar. Kyrkan äger ytterligare en dopfunt, vars skål är från 1661. Foten tillkom 1983.

Den medeltida dopfunten

Dopfunten från 1600-talet.

I väggen i (dop)kapellet finns en märklig piscina (uttömningskanal för vätska från heligt kärl). Reliefen över piscinan framställer en man, sittande på en romansk stol, med spetsigt hakskägg och hårpiska samt ett svärd mellan de korslagda benen. Han innesluts i en rundbåge, krönt av en kastal (runt försvarstorn), med en skyttegång. Reliefen är ett av Sveriges första symboliska porträtt. Troligen framställer den en av kungarna i Sverkersätten, troligen Karl Sverkersson.

Piscinan

I långhuset finns ytterligare en Madonnaskulptur med barnet. Maria sitter med Jesusbarnet i knäet. Det är en högkvalitativ skulptur från omkring 1430, troligen från Lübeck.

Bland kyrkans märkligaste inventarier finns också en bonad från slutet av 1400-talet. Bonaden är tillverkad i Berlin och har ett mönster som inspirerats av venetianska brokader. (Inte heller denna fick jag någon bild på...)

Kyrkans märkligaste silverföremål är en medeltida kalk med sexpassformad fot samt nod med majuskelbokstäverna IHESUS. Den är möjligen utförd i Vadstena vid 1400-talet.

Kyrkan överraskade mig verkligen med sitt speciella torn och avskalade inre. Det här var ett mycket trevligt stopp som absolut inte var inplanerat från början. Men så tog vi en annan väg hem från Naturum Tåkern, då vi skulle spana in Alvastra Pålbyggnad. Det hela förstärktes av en kvinna som övade ett par låtar på piano inför ett bröllop. Att höra Ed Sheerans "Perfect" helt avskalat (ingen sång) gav mig gåshud.

Senaste besök: 21 juli 2018.

Vägbeskrivning: Från Ödeshög, tag vänster mot Väderstad innan rondellen vid Preem. Fortsätt på den vägen ca 2 km. Sväng vänster där det står Heda och fortsätt ca 8 km och där finns kyrkan på höger sida.

Promenad till slussarna

Jag är egentligen ganska lat av mig. Och jag är inte så vidare värst förtjust i att gå ut och promenera någon längre sträcka. Men, ibland händer det. En söndag i juli 2018 var ett sådant tillfälle. Jag fick för mig att jag skulle promenera från Klaffbron, utmed Trollhätte kanal (eller kanalen som vi trollhättebor säger) ner till slussarna. Det här är en sträcka på knappt 3 km.

Trollhätte kanal, sett mot slussarna.

Hela Trollhätte kanal sträcker sig mellan Göteborg och Vänersborg och är 82 km lång, varav 10 km är grävd och sprängd kanal, resten är naturlig farled. Men oftast när man pratar om Trollhätte kanal så tror jag att det är den grävda och sprängda delen man syftar på... Åtminstone gör jag det...

Trollhätte kanal, med den nya gång- och cykelbron.

Det spelar ingen roll hur många gånger jag varit nere vid slussarna, och det är många gånger, jag blir lika imponerad av den magnifika miljön varje gång. Tänk att vi har inte mindre än tre kompletta slussleder här; 1800-, 1844- och 1916-års slussar. Slussleden som är i bruk är den som invigdes 1916.

1800-års slussled

1800-års slussled

1844-års slussled

1844-års slussled

1844-års slussled. Slusscaféet i bakgrunden.

Nivåskillnaden här i Trollhättan är ca 32 meter och 1916- års slussled består av fyra djupa slussar. För en slussning krävs 8 000-12 000 kubikmeter vatten. Fartyg på upp till 4 000 ton, 89 meter långa, 13 meter breda och 5,4 meter djupa kan passera slussarna i Trollhättan.

1844-års slussled till vänster. 1916-års slussled till höger.

1916-års slussled

1916-års slussled

I området finns även det populära Slusscaféet, Kanalmuseet och Slussboden, som säljer lokala produkter.

Trollhätte kanal och slussområde blev ett statligt byggnadsminne den 18 november 2004.

Promenaden tillbaka till centrum gjorde jag på "andra sidan" kanalen, och planen var att även passa på att besöka Trollhättans kyrka, men valde självklart fel stig... När jag kom tillbaka till centrum var jag både varm och trött så jag orkade inte promenera bort till kyrkan, jag var inte ens sugen på att hämta bilen och köra dit. Så kyrkbesöket får vänta till ett annat tillfälle helt enkelt.

Nya fräsiga bostäder där Wärtsilää Diesel låg förut.

Trollhätte kanal, västra kanalbanken, mot centrum

Nya gång- och cykelbron över Trollhätte kanal.

Trollhätte kanal

Trollhätte kanal

Stora luckan, uppförd 1910 för att vid behov kunna stänga
av vattnet i intagskanal 1. Betongbron byggdes ca 1915.

Klaffbron med f.d. Stadshuset till höger, idag hotell Swania.

Jag har bloggat om de olika slusslederna vilka du kan läsa på följande länkar;
1800-års slussled
1844-års slussled
1916-års slussled

Jag har även bloggat om de olika slussarna i Polhems slussled som påbörjades på 1700-talet, men som aldrig blev fullbordad.
Ekeblads sluss
Polhems sluss
Elvius sluss


Senast besöksdatum: 15 juli 2018

Vägbeskrivning: Trollhätte kanal rinner genom centrala Trollhättan.

Naturum Tåkern

Sjön Tåkern i Östergötland är en av Sveriges förnämsta fågelsjöar. Genom åren har man här sett ca 270 arter. Ett 100-tal arter häckar här i sjön.

Naturum Tåkern invigdes 25 maj 2012. Arkitekt till de unika byggnaderna, klädda helt i vass är Wingårdhs arkitektkontor AB. Någon har räknat ut att det gått åt 36 miljoner vasstrån! Inuti är Naturum högt i tak som i en kyrkosal med väggar och golv klädda av svensk obehandlad furu. Hallgolvet är av kalksten från Borghamn, ett stenkast. Inne på Naturum finns filmrum, där man visar en fantastisk film om Tåkern, lab och akvarium.

Det 10 meter höga fågeltornet stod klart våren 2009 och kan nås via en nästan 150 meter lång spektakulär ramp!

I området finns det flera vandringsleder. Den korta Strandpromenaden visar upp Tåkern på bara 500 meter och är tillgänglig för alla. Den längre leden (4 km rundtur) går över strandäng, genom vass och skog fram till öppet, på vägen når man café och vandrarhem efter 1,9 km. För de allra minsta besökarna finns prinsessan Estelles sagostig. Här följer man med haren Ann-Sofie på jakt efter sin kompis Hasse. Stigen börjar precis utanför entrén till Naturum Tåkern och sträcker sig 700 meter runt i strandskogen, förbi en orkidéäng, ut till öppet vatten och genom vassen. Längs vandringen stöter man på olika djur  som bor i skogen. Kryp, klättra, lyssna, lukta... Kan du hitta Hasse? Sagostigen är en dopgåva från Östergötland till prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland.

När jag och min kompis M var här såg vi bl.a. rödhake, bofink, gråhäger, grågås, sothöna, knölsvan, fiskgjuse och brun kärrhök. Vi gick dock bet på skäggmesen som sågs första gången vid Tåkern 1972. Sedan dess har nästan hälften av Sveriges skäggmesbestånd återfunnits här...

Tåkern är inte bara fåglarnas sjö. Här trivs även grodorna, trollsländorna och ängsnycklarna på strandängarna, samt många tusen andra djur och växter.

Senaste besök: 21 juli 2018

Hitta hit: Vi tog rv50 (turistvägen) från Gränna, körde genom Ödeshög och sedan var det skyltat från vägen!

Västra Tunhems kyrka

Västra Tunhems kyrka ligger vid Hunnebergs rasbrant, bland ekdungar och gravfält. Kyrkans äldsta delar är från 1100-talets slut. Denna kyrka var en rektangelformad kyrka av sten med ett rakslutet kor och ingång i söder. Långhusets södra mur ingår i den nuvarande kyrkans vägg mot söder. Under 1400-talet förlängdes kyrkan åt väster. En sakristia och vapenhus tillkom.

År 1557 delade Gustav Vasa Skara stift, så att Värmland, Dalsland och delar av Västergötland blev ett nytt stift. Stiftets säte var i Tunhem, och kyrkan blev en så kallad superintendentkyrka (ungefär som en domkyrka). Kyrkoherden Sven Laurentii utnämndes till superindendent (ungefär som biskop). Titeln superintendent användes i Sverige, Norge Danmark i de nya stift som upprättades efter reformationen. Dessa områden kallades för superintendentia. Efter några år återgick dock ordningen till den tidigare. Västra Tunhems kyrka fick 1948 (återigen) fungera som ersättning för Skara domkyrka, då som prästvigningskyrka, då domkyrkan hade eldhärjats.

Kyrkans nuvarande utseende kommer från den stora ombyggnaden 1736-1740, då långhuset breddades och ett tresidigt avslutat kor uppfördes. Senaste  restaureringarna genomfördes 1937 och 1990. Tornet tillkom först 1810.

Interiören är treskeppig och två pelarrader bär upp taket. En bred taklist är dekorerad med scener ur den bibliska historien och är utförda 1755 av Mäster Johan Vahlin.

Predikstolen är skänkt av Lennart Torstenssons änka, Beata de la Gardie, 1654. Fältherrens föräldrar vilar i ett gravkor utanför kyrkans södra mur. Altartavlan tillverkades 1745 av J.P. Weber från Göteborg.

Senaste besök: 8 juli 2018

Vägbeskrivning: Från Vargön, kör mot Trollhättan. Följ skyltning.

Alvastra pålbyggnad

Alvastra pålbyggnad ligger vid foten av Omberg i Östergötland. Pålbyggnaden är placerad i det som kallas Dags mosse. Det är en av Sveriges märkligaste och mest fantasieggande träkonstruktioner som finns kvar från stenåldern. Pålbyggnaden började anläggas ca 3 000 f.Kr.

Lämningarna påträffades i början av 1900-talet i samband med att det grävdes dräneringsdiken på platsen.

Då pålbyggnaden uppfördes för drygt 5 000 år sedan bestod Dags mosse av torr hedmark och var omgiven av våtmarker och starrkärr. Området kring det som idag är Broby gård, fanns tät lövskog. Den 1 000 kvadratmeter stora pålbyggnaden består av tusentals pålar och käppar som hämtades ur den stora lövskogen.

Genom dendrokronologiska och vedanatomiska undersökningar har det säkerställts att byggnadsarbetena på denna plats pågick under 42 år.

Arkeologen Otto Frödin ledde en undersökning på området 1909-1930. Han slutsats var att det varit en boplats med försvarsfunktion. En annan arkeolog, Mats P Malmer, undersökte området 1976-1980. Malmer trodde istället att det varit en offer- och kultplats. Än idag vet vi inte säkert vad pålbyggnaden använts till, men liknande anläggningar har hittats på flera platser i norra Europa, t.ex. Schweiz, Irland och Skottland. Denna är dock den nordligaste belägna lämningen av detta slag.

Lämningar från platser visar att stenåldersfolket som varit här levde av sädesodling, boskapsskötsel, jakt, fiske och hade samlat bär och nötter. Bland lämningarna hittades många redskap och en del smycken. Man har även hittat ett kranium som hade märken efter att ha blivit skalperad. Fynden härifrån går att se på Historiska museet i Stockholm.

Idag kan man inte se något ovan jord av pålbyggnaden, men det finns en ett par skyltar som informerar om platsen.

Senaste besök: 21 juli 2018.

Vägbeskrivning: Följ turistvägen från Alvastra till Rök.

Luttra gånggrift

Luttra gånggrift, strax utanför Falköping, är en så kallad megalitgrav (storstensgrav), och uppfördes för ca 5 000 år sedan, det vill säga under stenåldern. Den har blivit en symbol för Falbygdens alla megalitgravar. Det är en av länets, ja Sveriges, bäst bevarade gånggrifter. Den har bland annat en takhäll som ligger i ursprungligt läge. Liksom de flesta gånggrifter är den omgärdad av en hög. Högen har en diameter på 18 meter och en höjd på två meter. Den fyra meter långa gången löper ut från kammarens östra sida.

Gånggriften undersöktes 1863 av Bror Emil Hildebrand, som genom att flytta gavelhällarna kunde konstatera att stenkammaren var hårt packad med jord och mindre stenar. Förutom ben efter gravlagda människor fann man bland annat lansspetsar av ben och flinta, pilspetsar av flinta, bennålar samt hängen av ben och djurtänder. Hildebrand uppskattade mängden individer till fler än 100.

Det här är ett fornlämningstätt område, bara ca 80 meter åt nordväst ligger ytterligare en gånggrift. Cirka 250 meter åt sydväst finns en gravhög. Gravhögen är inte samtida med gånggrifterna, utan hör hemma i brons- eller järnåldern.

Gånggriften ligger på privat mark, med boende runtomkring. Visa hänsyn, parkera på angiven plats och skräpa inte ner!

Senaste besök: 16 juli 2018

Hitta hit: Från Falköping, kör väg 46 mot Kinnarp. Ta vänster mot Vartofta och kör förbi Luttra kyrka. Gånggriften är belägen på vänster sida om vägen, drygt 350 meter efter kyrkan.