Hallamölla

I det här inlägget drömmer jag mig tillbaka, inte bara till sommaren, utan även till Skåne och Österlen. Sommaren 2007, ja det är redan nio år sedan, så hade jag praktik och sommarjobb på Vägstationen i Brösarp. I början av denna praktik fick jag i uppdrag att köra runt kring Brösarp och göra studiebesök på lite olika ställen. Ett av dessa ställen som min handledare tyckte jag skulle besöka var Hallamölla och Hallamöllafallet. Hallamölla är än idag en av mina favoritplatser på Österlen.

Hallamölla

Hallamölla är Skånes högsta vattenfall, med en total fallhöjd på sammanlagt 23 meter, fördelat på fem etapper. Det finns en del som hävdar att Forsakar är det högsta vattenfallet. Och det är delvis rätt. I Forsakar är det två etapper på tio respektive åtta meter. Så pratar man "enskilt" fall är det ju rätt. :-)

Hallamölla.
Det finns högre fall här, men jag har inte vågat mig ut
i ån för att fota...

På platsen finns en vattenmölla (vattenkvarn) som funnits här åtminstone sedan 1491. Det är då möllan nämns för första gången. Det nuvarande kvarnhuset är från 1850-talet. Hjulhuset är sannolikt en tillbyggnad från 1910-1915. Kvarnrörelsen lades ned vid årsskiftet 1948-49. Möllan kan fortfarande ses i bruk. Varje år på "Möllornas dag" startar Albo Härads Hembygdsförening möllan.

Hallamölla

Utefter Verkeån fanns tidigare flera kvarnar och andra anläggningar som var beroende av vattenkraft, som t.ex. vadmalsstampar och mjölkvarnar.

Hallamölla

På hösten vandrar havsöringen uppför Verkeån och Hallamöllafallet för att leka. Vill man se Hallamölla i sin fulla prakt ska man besöka platsen under vårfloden. Med lite tur kan man så se forsärla, kungsfiskare och strömstare här. Ovanför fallen finns ett bestånd av dansk körvel, en starkt doftande kryddväxt som har förvildats och spritt sig i naturen!


Hitta hit: Från väg 19 söder om Brösarp, i Eljaröd sväng av mot Christinehovs Slott. Därefter skyltat Hallamölla.

Olidans kraftstation

Äntligen har jag varit på en guidad tur i Olidans kraftstation i Trollhättan. Jag har velat gå på en sådan i flera år, men aldrig fått det funka med när jag varit hemma i Trollhättan. Men, nu så!

Olidan är en av Sveriges äldsta vattenkraftsstationer och svenska statens första vattenkraftverk! Byggnaden som är byggd helt i röd granit smälter in fint in i omgivningen. När kraftstationen invigdes 1910 hade den fyra turbiner, vilket redan då var för lite! Så man byggde fyra till. Men, inte ens detta var tillräckligt, så man fick faktiskt bygga ytterligare fem turbiner. Men, elkraftsanvändningen ökade mer och mer, så man fick faktiskt bygga en helt ny kraftstation - Håjums kraftstation, en bit uppför fallet.

Anledningen till att man valde Trollhättan för ett vattenkraftverk är att orten låg bra till geografiskt och här hade Göta Älv en fallhöjd på inte mindre än 32 meter!

Efter att ha fått in 16 förslag på hur Olidansstationen skulle se ut kunde man till slut enas, och 1907 kunde kanalverkets VD Vilhelm Hansen sätta igång arbetet. Arkitekt för Olidan var Erik Josephson, som även ritat bl.a. Porjus vattenkraftverk.


Utsikt från Olidanstationen

Turbinerna till Olidan är självklart gjorda på Nohab, och turbinerna fraktades på järnvägen som dragits mellan fabriken och platsen för kraftstationen. För att sedan få ner turbinerna till själva stationen använde man sig av en bockkran, som fortfarande finns kvar!


Turbinerna är såklart gjorda på Nohab i Trollhättan


Under guidningen fick vi veta hur många kW-h som Olidan kan producera, men sån information har en tendens att inte fastna på mig. Vad jag däremot minns är att guiden sade var att Kopparklinten, som idag är en populär utsiktspunkt, egentligen byggdes under andra världskriget för att hålla koll på om fienden kom. För om fienden kom så var man säker på att Olidan skulle vara ett av de första målen som skulle bli bombade. För kan man bryta eltillförseln... Så vid Kopparklinten satt det spanare och man hade kanoner och sånt där. Man byggde även en balkong på Olidanstationen där man hade kanoner och satt och spanade, man täckte även in byggnaden i en filt och planterade träd på byggnaden, för att kamouflera det! Jag har också lärt mig lite om hur det går till när man producerar el... Först kommer vattnet in i en intagskanal, därefter forsar vattnet ner genom kanalen ner i själva Olidanstationen och så går vattnet igenom turbinen och där omvandlas vattnet till elektricitet...

 

Turbinhallen, med sina tretton turbiner

Har ni möjlighet att gå en guidad visning här så gör det. Det är en fantastisk historia som Olidan bjuder på!

Röttle

För många är nog Röttle, strax söder om Gränna en sommaridyll. Men det är vackert året om. Igår hade jag tillgång till bil. Och tanken var från början att ta en tur till IKEA och även "storhandla". Men så fick jag idén att jag kan ju även passa på att slänga skräp och köra till jobbet och ta hem de där termobyxorna, pärmarna och allt annat som jag liksom aldrig orkar kånka på bussen. Och när jag då ändå var i Gränna, och solen sken (och svinkallt) så tog jag beslutet att köra via Röttle. Jag var nyfiken på fallet där så här i vinterskrud!

Och då det brukar vara rätt så bra tryck fallet så blev jag en smula överraskad över att det faktiskt var is i fallet. Visst det rinner fortfarande vatten, men inte så mycket. Men det kanske är vanligt att fallet fryser. Vad vet jag, det här är ju bara min andra vinter i Gränna, och förra året var jag aldrig i Röttle under vintern. När jag ändå var i Röttle så tog jag förstås en liten kik på Rasmus kvarn vad det nu skulle vara bra för. Man kommer ju ändå inte in så här års. Men visst är kvarnen fin i sin vinterskrud.

Röttlefallet och Jerusalems kvarn

Röttlefallet och Jerusalems kvarn

Röttlefallet och Jerusalems kvarn

Rasmus kvarn

Vinteridyll

Riksgränsen

Här kommer ett litet inlägg tillägnat min kära syster. När ni ändå är uppe i Kirunatrakten och kör så ska ni självklart ta den lilla "omvägen" till Riksgränsen. Bara för att ni liksom då kan bocka av Norge på er lilla Sverigeresa!

Här ligger världens nordligaste skidort, som faktiskt erbjuder skidåkning till efter midsommar!

Jag vid Riksgränsen

Och för dig kära syster som ju fullkomligt älskar vatten, så "måste" ni ju stanna till vid Silverfallet i Björkliden på er väg till eller från Riksgränsen. Det ligger liksom ändå längs vägen mellan Abisko och Riksgränsen. Det ska faktiskt till och med finnas en bred stig "längs med fallet ner till Torne Träsk! När jag var där så var det ju fortfarande lite snö kvar, och om vi var på nån stig och gick det minns jag inte! ;) Jag minns bara att det var halt som attan att ta sig upp...

Hur hög fallhöjden är vet jag faktiskt inte, men det kanske ni kan ta reda på! ;) Och som onödigt vetande kan jag då tala om för er att här i Björkliden finns Sveriges nordligaste golfbana.

Silverfallet, Björkliden, innan isen släppt!

Utsikt mot Torne Träsk

Hitta hit: Björkliden ca 10 km nordost om Abisko. Riksgränsen ca 30 km väster om Abisko.

Röttledagen

I söndags var det dags för den årliga Röttledagen i Röttle by, strax söder om Gränna. Under den här dagen är Rasmus kvarn öppen, det är hantverksmarknad, man kunde köpa fika i gamla krogen och följa med på en kulturvandring genom Röttle. Kommunen hade nåt informationstält där man bl a fick veta vilka fiskar som finns i Vättern.

Jag har hört talas om detta Röttledagen ända sedan jag kom till Gränna förra året, och självklart retade det mig att jag började jobba i Gränna en vecka för sent, så jag såg framemot en tur till Röttle som i söndags. Och vilken dag det var, sol från klarblå himmel och allt! Det verkar ha varit mycket besökare med, närmare 1000 personer har jag hört!

Och vad ska jag säga om detta Röttledagen? Röttle är alltid mysigt, och det är alltid lika trevligt att gå in i kvarnen, vi (jag och Sofia) hängde inte med på kulturvandringen då vi misstänkte att hennes 22 månader gamla son inte skulle tycka det var så värst spännande. Istället spanade vi in lammen, fallet i Röttle och så Rasmus kvarn! Jag blev dock lite besviken på hantverksmarknaden, men man kan inte få allt...

Hyfsat nyfödda små söta lamm

Röttledagen var välbesökt

Vattenfallet i Röttle

Rasmus kvarn

Rasmus kvarn

Övre fallet

Full fart i vattenhjulet

Fallen i Trollhättan & Kungsgrottan

I förra blogginlägget skrev jag om en av Trollhättans största/främsta sevärdheter, det här blogginlägget kommer handla om ett annat stort dragplåster. Nämligen de berömda(?) Trollhättefallen. Folk har ända sedan 1600-talet kommit till Trollhättan för att beundra vattenmassorna.

Det är egentligen tack vare dessa som Trollhättan kom att växa och så småningom bli en stad. Redan på 1400-talet fanns det sågar längs Göta Älv, men dessa låg längre uppåt älven än vid själva fallen.

Under årens lopp växte antalet kvarnar och sågar1654 vid fallen, och fanns det 16 vattenverk och kring 1700 var de 30 stycken! Vid mitten av 1700-talet började dessa anläggningar gå samman drivas i större skala. Än idag kan man se ruinerna av några av dessa.

I början av 1900-talet genomgick fallområdet en stor förändring då man började bygga Olidestationen som omvandlade vattenkraften till elektricitet. 1910, då Olidestationen invigdes var den redan otillräcklig, och man fick ganska omgående bygga ut kraftstationen. 1941 invigdes den andra kraftstationen - Hojumsstationen, och samtidigt tystnade det i fallfåran!

Men, helt dött är det ju inte fallfåran. Under sommartid kan fortfarande, under organiserade former se hur det en gång i tiden kan ha sett ut. Vid varje fallpåsläpp, som varar i tre minuter, forsar det ut närmare 54 miljoner liter vatten. Det betyder 300.000 liter, eller 1600 normala badkar varje sekund!

Vill man uppleva något riktigt häftigt ska man se ett belyst fallpåsläpp, gärna i samband med avslutningen av Fallens Dagar eller på Nyårsafton då man smäller av ett rejält fyrverkeri efter fallpåsläppet. Ljudeffekterna som blir bland "bergen" är inte av denna värld.

Men, vill man vara med om detta får man vara ute i god tid. Ja, om man vill ha en bra plats där på Oscarsbron. Avslutningen på Fallens Dagar brukar vara kl. 23.00, och vill man då ha en bra plats, får man nog vara på plats typ runt 21.00...

Bilderna nedan visar hur ett fallpåsläpp kan se ut!

Tomt i fallfåran

Vattnet har släppts på i en dammlucka

Vattnet har släppts på ytterligare två dammluckor

Vattenmassorna möts

Full fart i fallfåran

Fallpåsläpp i belysning

Ruinerna i fallfåran i vinterskrud

Alldeles intill fallfåran finns ett jättelikt kungligt autografblock. Det är en så kallad jättegryta, där kungligheter sedan 1754 har ristat in sina namn. Först ut var kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, och senast i raden är kronprinsessan Victoria som var där 2001.

Kungsgrottan

Tillgängligt: Fallpåsläpp maj-september. Maj, juni och september: lördagar kl. 15.00. Juli och augusti: alla dagar kl. 15.00. I samband med Fallens Dagar 20-22 juli (2012) 12.00, 14.00, 16.00, 18.00, 20.00 samt 23.00 (belysning). Vid extremt högt vattenstånd i Vänern eller vid större grupper kan det vara fallpåsläpp andra tider...

Stalpet

I somras fick jag vid några tillfällen frågan om hur man kommer till Stalpets vattenfall. Och efter att ha fått frågan i alla fall två gånger, blev jag ju jäkligt nyfiken på om detta vattenfall kunde vara något. Men jag var lite rädd för att bli besviken. Det har hänt förut om jag säger så. När jag jobbade i Brösarp, fick jag ganska ofta frågan om hur man hittade till Skånes högsta vattenfall (Forsakar). Alla dessa frågor om detta vattenfall gjorde ju att jag kände mig tvingad att åka dit för att se detta med egna ögon. Och jag blir sjukt besviken. Det var knappt något vatten alls i fallet. Inte den dagen jag var där i alla fall. Jag lovade mig själv att åka dit igen, för att se om det bara var tillfälligt. Men jag har inte kommit dit än!

När jag under en knapp veckas tid hade tillgång till bil, bestämde jag mig för att ta en tur till Aneby och detta vattenfall. Jag var dessutom tvungen att kolla om det var skyltat från vägen, som jag hävdat på jobbet att det är! Nu vågade jag mig inte på att ta "småvägarna" som Eniro tipsade om, utan jag valde att ta vägen mot Tranås och sedan svänga ut på 32:an mot Eksjö, och därmed köra "stora" vägen. Och när jag kom farandes där på 32:an så fanns det allt en skylt som visade in till "Stalpet". Så det var bara att följa den, och helt plötsligt var jag framme!

Stalpet sett från vägen

Den här gången blev jag inte besviken. Kanske för att jag bestämt mig för att inte ha några som helst förväntningar på det hela! Stalpet är södra Sveriges högsta vattenfall med en fallhöjd på ca 20 meter, (dubbelt så högt som fallet i Forsakar som är ca 10 meter). Och det är väl egentligen vad som är intressant med det hela. För den ornitologiskt intresserade kan jag meddela att nedströms fallet rinner Svartån genom en ravin där man kan se strömstare, forsärla och kungsfiskare!

Här i Stalpet har man tänkt till lite, man har byggt en trappa som tar en ner för ravinen och till en liten plattform där man kan beundra vattenfallet! Men det är en ganska brant och lång trappa så det gäller att inte ha svindel när man ska gå ner där. Jag tyckte att det var lite småjobbigt att gå upp för trapporna igen, men det handlar mest om min dåliga kondition!

Trappan nedför ravinen

Som ni kan se så är det ett lite mindre fall till höger om där det forsar vatten, jag tror att man valt att strypa vattentillförsen till det fallet för tillfället, för det såg ut som att man kan reglera vattnet från dammen ovanför!

Stalpet

Alldeles intill vattenfallet finns det ett sommaröppet café, som naturligtvis stängde dagen innan jag var där! Allt jag såg var ägarna som städade inför vintern! Men så brukar det vara för min del, att jag kommer typ en dag för tidigt eller för sent, så jag är inte direkt förvånad. Men, jag hade en lite fika med mig som jag avnjöt i bilen på parkeringen, för det var ju inget toppenväder tyvärr.

Caféet

Jag tycker faktiskt att Stalpet är värt ett besök, och framförallt under sommaren då caféet är öppet! Tänk dig en god kopp kaffe och nåt gott till det intill ett brusande vattenfall...

Hitta hit: 1 km norr om Aneby centrum. Från Gränna, kör väg 133 mot Tranås, när du kommer till väg 32 ta till höger mot Eksjö. Skyltat därifrån.

Öppet/tillgängligt: Vattenfallet är tillgängligt året om. Caféet är öppet maj-augusti.

Kulturvandring i Röttle

På tisdagar under sommaren har man möjlighet att gå med på en Kulturvandring i Röttle by, strax söder om Gränna. I år (2011) är sista chansen den 2 augusti. Man samlas/börjar vandringen vid stora parkeringen i Röttle, för att sedan gå längs med Kulturstigen, lite drygt 1 km lång där vi får veta mer om Röttles historia, om Per Brahe d.y. och om Rasmus kvarn där vandringen avslutas!

Den dagen jag valde att vara med på vandringen var det mjölnare Kjell som tog hand om oss, och berättade allt och lite till om Röttles historia. Idag är Röttle en idyllisk liten by med många sommarboende. Men annat var det förr! Här har det funnits kvarnar sedan 1200-talet, och under 1600-talet fanns här vapen- och kruttillverkning, pappersbruk m.m.

Mjölnare Kjell

Nu var det mesta som vi fick höra av mjölnare Kjell "gamla" nyheter för mig, då jag redan hört en del av honom vid ett tidigare besök i Rasmus kvarn tillsammans med övriga sommaranställda i Destination Jönköping, samt att jag gått den här rundan vid ett tidigare tillfälle på egen hand, med en liten broschyr i högsta hugg! Men, det var ändå matnyttigt, och det är en helt annan sak att höra någon berätta och levandegöra historien istället för att bara stå och läsa sig till informationen! Och det är alltid kul att komma ut och röra på sig samt få träffa lite folk!

Småbåtshamnen i Röttle

På tur i Röttle

Den här gången hade vi tur, då vi fick tillfälle att gå in i Jerusalems kvarn, från tidig medelid, som brukar vara stängd. Jerusalems kvarn är faktiskt en av de äldsta medeltida byggnaderna som vi har i Sverige!

Vattenfallet i Röttle med Jerusalems kvarn

Jerusalems kvarn

Vandringen avslutas vid Rasmus kvarn från 1600-talet, som faktiskt fungerade som borrbruk från början. Det var Per Brahe d.y. som anlade borrbruket där man bl.a. tillverkade pipor till musköter! Byggnaden gjordes om till kvarn omkring år 1700 och var i drift fram till 1923. Efter att ha stått och förfallit några år, tog Grenna Hembygdsförening över kvarnen (1930), och genomförde flera renoveringar. Sedan 1979 återinvigdes kvarnen och man maler återigen mjöl på gammalt vis.

Rasmus kvarn är öppen tisdagar, lördagar och söndagar kl. 13-16 till och med 7/8 i år!

Rasmus kvarn

Rasmus kvarn

Hitta hit: Skyltat från rondellen vid södra infarten till Gränna!

Mer information hittar man på Grenna Museums hemsida.

Röttle by

Pingstdagen 2011, tog jag cykeln (som jag lånar av min hyresvärd) och trampade iväg till Röttle by, ca 4 km söder om Gränna. Först så kändes som att jag trampade 2 km i motlut, för att sedan tvingas bromsa konstant fram till parkeringen, där jag ställde cykeln!

Idag är Röttle en sommaridyll med röda stugor med vita knutar, Röttleån som "delar" byn i två delar, café och en gammal kvarn som (under sommartid) maler säd. Annat var det förr, då var det full rulle här i byn. Redan på 1200-talet utnyttjade munkarna vid Nydala kloster vattenkraften för att driva kvarnar som malde säd här i Röttle.

Sin första storhetstid hade Röttle under 1600-talet då greve Per Brahe d.y. anlade flera industrier här som bl.a. tillverkade vapen, krut, papper och kläde. I mitten av 1800-talet fanns här industrier som tillverkade järnspisar, öl och snus.

Vid "stora" parkeringen startar en 1,2 km vandringsled som jag valde att följa. Den är inte tillgänglighetsanpassad. Men misströsta inte "alla" kan njuta av Röttle ändå. Om man väljer att ignorera parkeringsskylten och istället fortsätter mot Västanå slott, så finns det en mindre parkering ett par hundra meter bort, därifrån kan man ta sig till caféet och Rasmus kvarn.

Jag valde då att följa Röttlestigen, och kom ganska snart ner till småbåtshamnen och den lilla sandstranden, sedan följde jag stigen längs med Röttleån. Namnet härstammar från 1200-talet då ån kallades Rytlofors (den rytande forsen), och jag hörde ganska snart ett vattenfall. Och denna dag var det ganska så bra tryck i fallet, efter två dagars ganska intensivt regnande i Gränna med omnejd.

Röttle hamn

Röttleån

Efter en närmare titt på vattenfallet blev det ett besök i caféet som är inhyst i den f.d. krogen i Röttle. Caféet är "gammaldags" och med ett inte allt för stort utbud, men det gör liksom ingenting, det är i min mening däremot charmen. Det är dock inte tillgänglighetsanpassat, inte vad jag kunde se. Då vädret var alldeles utmärkt så valde jag att avnjuta min fika i trädgården, men det finns även sittplatser inomhus. Så vitt jag vet, så är caféet enbart öppet söndagar under sommartid.

Röttle café

Fylld av ny energi tog jag mej ner för trappan, över Röttleån och upp för "berget" gick förbi Jerusalems kvarn från tidig medeltid och vidare till Rasmus kvarn, med anor från 1600-talet. Då jag var inne i Rasmus kvarn tidigare i veckan så struntade jag i det denna dag, men jag kan varmt rekommendera ett besök. Det är rätt så häftigt att se den gamla kvarnen mala säden!

Rasmus kvarn

Mycket nöjd med besöket i Röttle var det dags att trampa hemåt igen. Och denna gången tog jag "nedervägen" in till Gränna, vilket innebar att jag slapp mördarbacken. Att jag inte tänkte på denna väg när jag cyklade TILL Röttle. Men så brukar jag välja fel väg om det finns mer än ett alternativ.

Rasmus kvarn är öppen och mal säd: Kristi himmelsfärdsdag och pingstdagen samt från midsommardagen t.om. andra söndagen i augusti tisdag, lördag och söndag kl. 13-16. På tisdagar (midsommardagen-andra söndagen i augusti) är det kulturvandring genom Röttle by kl. 11.30!

Hitta hit: Från Gränna - kör söderut, vid rondellen med luftballongen ta till höger (mot Gyllene Uttern), sedan är det skyltat!