Smygehuk

På semesterns andra tur ner till Skåne blev det ett kort stopp i Smygehuk, Sveriges sydligaste udde. Här börjar, eller slutar, Sverige! Smygehuk är en flack sandudde som omges av steniga stränder. Självklart finns här en skylt som visar uddens position samt avstånd till olika städer i världen.

Smygehuk är en mysig liten plats med fiskrökeri, glasskiosk, caféer, souvenirbutik, turistbyrå och en hamn. På denna lilla plats finns mycket spännande att se här.

Smygehuks gamla fyr (17 meter hög) är öppen dagtid under sommaren samt efter överenskommelse vintertid. Det sägs vara en hänförande utsikt från fyrens plattform. Den gamla fyrvaktarbostaden är idag ett vandrarhem.

Här var ett fiskeläge redan på 1600-talet, och dagens hamn var faktiskt från början ett kalkbrott. Hamnen anlades på 1920-talet. Det finns fortfarande spår efter kalkbrytningen här i området, i form av nio kalkugnar. En av dessa finns mellan hamnen och Köpmansmagasinet. De andra kalkugnarna finns norr om Smygehamn, som ligger alldeles öster om Smygehuk. Kalkugnen i Smygehuk är den äldsta av de nio ugnarna, och uppfördes på mitten av 1800-talet. Kalksagan var all (som det heter så fint) 1954. Arbetarna flyttade till Trelleborgs Gummifabrik istället. Där de dessutom fick heltidsjobb.

Det gamla Köpmansmagasinet, öster om hamnen och kalkugnen, byggdes i början av 1800-talet. Det sägs att det fungerade som omlastningsplats för smuggelvaror under Napoleonkrigen...

Alldeles norr om hamnen står Axel Ebbes staty "Famntaget". Ryktet säger att skådespelerskan Uma Thurmans mormor stod modell för konstverket.

Senaste besök: 28 juli 2017

Hitta hit: Väg 9 mellan Trelleborg och Ystad.

Offentlig konst i Helsingör

Under vår promenad i Helsingör i juli 2017 stötte vi på ett smakprov av den offentliga konst som Helsingör bjuder sina kommuninvånare och oss besökare på. Här kommer ett litet inlägg om de verk vi såg och fotograferade under den här dagen.

Öresundstullen - är en stor målning som tar upp en hel husgavel på ett hus som ligger på St. Anna Gade (alldeles i närheten av domkyrkan. Målningen visar den tidens kosmpolotiska, rika och mycket levande köpstad som Helsingör var, som i över 400 år levde gott på alla de skepp som var tvungna att betala Öresundstull. Tittar man noga på konstverket ser man flera kända personer, som t.ex. Hamlet och Tycho Brahe! Väggmålningen har utförts av de två italienska konstnärerna Lara Atzori och Piercarlo Carella.

Kyrkans historia - är en målning som du hittar på en mur i hörnet av Kirkestraede och Hestemöllestraede. Målningen skildrar tre viktiga tidsperioder i Helsingörs och kyrkans historia. Den är uppdelad i tre delar.
Den vänstra bilden symboliserar medeltiden, då munkarna hjälper en sjuk sjöman i land. Den slutna lådan är till för transport av sjuka och smittfarliga personer.
Mittenbilden visar hur Vor Frue Kloster användes som sjukhus efter reformationen. En läkare står centralt placerad med den klassiska masken, som innehöll örter i näsan, för att undvika smitta. Man kan se hur St. Mariae kyrka efter reformationen användes som häststall. Man ser en stackare och hans barn stå vid dörren till dagens stadsmuseum, och tigga. Det har tidigare fungerat som fattighus. Högra bilden handlar om Helsingör efter reformationen. Stadens sockenkyrka St. Olai utgör bakgrunden. En luthersk präst hälsar välkommen. Ett barn döps och bland personerna syns reformatorn Martin Luther. Den här målningen är fylld av fina detaljer. Väggmålningen har utförts av de två italienska konstnärerna Lara Atzori och Piercarlo Carella.

Kung Hamlet - på en liten "bakgata" hittade vi det här konstverket. Tyvärr minns jag inte vilken gata det var.

HAN - är en skulptur som du hittar längst ut på piren framför Kulturvarvet. Den föreställer en ung mansfigur och är gjord i blankpolerat stål. Skulpturen har skapats av den världsberömda konstnärsduon Elmgreen & Dragset och har sedan den avtäcktes 2012, blivit ett landmärke för Kulturhamn Kronborg och Helsingör. Med sin hållning och sitt känsliga uttryck är "HAN en klar referens till "Den Lille Havfrue" i Köpenhamn.

Helsingör Fish - ser man på promenaden utmed vattnet mellan Kronborgs Slot och stationen. Jag vet inte så mycket mer om det här konstverket mer än att det är tillverkat av återvunnet material.

Sveasöjlen - är en 11,75 meter hög kolonn, som du hittar på Hamnplatsen. Den består av elva kopparkolonner, tillverkade på Helsingörs varv, med ett kolonnhuvud (kapitäl) i brons. Kolonnen skapades av bildhuggaren M.S. Elo 1947 som ett minnesmärke över den hjälp Sverige gav de danska flyktingarna under andra världskriget. Bland annat tog Sverige emot över 7 000 danska judar i oktober 1943. De flesta smugglades över i fiskebåtar från kusten kring Helsingör, där kusten är som smalast. När mörkret faller, lyser kolonnen för att påminna om den hälsning genom tända eldar som, trots mörkläggningen, utväxlades från kust till kust varje julafton under krigsåren 1943-1945.

Hamlet och Ofelia - står utanför Helsingör Station, och det är väl inte så konstigt att de hälsar besökarna välkomna till Helsingör. Statyerna är skapade av den danske konstnären Rudolph Tegner (1873-1950).

Senaste besök: 10-11 juli 2017

Hitta hit: Centrala Helsingör

Finns det indianer i Ekshärad?

Ovanstående fråga ställde jag mej jag en aprildag 2007, när jag befann mig i Ekshärad. Ja, nu har jag gått tillbaka rejält i tiden... Men vad gjorde jag i Ekshärad en aprildag 2007? Det är ju inte någon världsmetropol precis... Nej, anledningen till att jag var här stavas examensarbete. Egentligen var det i Hagfors, jag och två klasskompisar var, men vi fick rådet att passa på att besöka Ekshärad när vi ändå var i Hagfors! Examensarbetet gick ut på att skriva en turismstrategi för en svensk kommun som saknade sådan. Och det gjorde, gör?, Hagfors. Och för att få en liten större inblick i kommunen åkte vi upp på ett litet studiebesök i ett par dagar!

Anledningen till att jag ställde mej denna fråga är att det mitt i Ekshärad, står en totempåle! Och totempålar är ju starkt förknippat med just indianer. Så varför har man en totempåle mitt i byn? Och varför kallas Ekshäringarna för indianer?

Självklart finns det flera förklaringar till detta, en sägs vara att det kommer från när man flottade timmer på Klarälven, och flottarna följde med timret ner till Forshaga. Enligt Forshagaborna såg Ekshäringarna ut som vildar, solbrända, seniga och muskulösa, tack vare det hårda arbetet med stockarna. Inte pratade de mycket heller, och när de väl öppnade munnen var det svårbegripligt och fåordigt! Förmodligen typiskt "indianskt".

En annan orsak sägs vara att självaste kung Karl XI var på besök i Ekshärad, och han beordrade prästen, Aurenius, att åka till Amerika för att frälsa vildarna där. Sagt och gjort, Aurenius åkte till Amerika och till Delawarefloden där Minquaindianerna levde. Här grundade han S:t Annes församling. Aurenius upptäckte att indianstammen hade liknande levnadssituation som klarävdalingarna... När svenska nybyggare sedan kom till Delawarefloden, och presenterade sig, kunde indianerna faktiskt säga Ekshärad. Indianhövdingens tal finns dokumenterat!

Totempålen avtäcktes 29/7 1989, och är gjord av träskulptören Lasse Kuparinen. Figurerna på totempålen föreställer viktiga personer och djur i Ekshärads historia.

Mittemot totempålen finns ett konstverk som kallas för "Bågskytten". Enligt legenden var det en jägare som överlevt pesten, som härjade här omkring 1350, som en dag sköt på en fågel som satt på en övervuxen kulle. Han missade målet och när han gick upp för kullen för att hämta pilen, upptäckte han att kullen egentligen var Ekshärads övergivna medeltidskyrka, och att fågeln han sköt mot var själva kyrktuppen. Idag siktar "Bågskytten" mot den medeltida kyrkan, som låg ca 5 km norr om nuvarande kyrkan. Allan Sjöberg heter konstnären som gjort statyn.

Tillgängligt/Öppet: Året om

Hitta hit: Centrala Ekshärad, vid turistbyrån