Skörstorps kyrkby ligger på sydsluttningen av Gerumsberget, ett av Västergötlands karaktäristiska platåberg, omgärdad av öppna jordbruksslätter, fornlämningar och ett rikt kulturlandskap.
Skörstorp är en av Falbygdes många små församlingar. Bygdens tätt liggande kyrkor vittnar om att området under medeltiden var bland de rikast och tätast befolkade i Västergötland. Här passerade flera viktiga kommunikationsleder från söder åt norr.
På 1100-talet började bygdens kyrkor att uppföras i sten. Den lilla, enkla och vackra kyrkan i Skörstorp kan räkna sig till en liten och exklusiv skara kyrkor - rundkyrkorna. De finns i ett mycket begränsat antal över stora delar av Europa. Skörstorps kyrka från mitten av 1100-talet är den enda bevarade i sitt slag i Skara stift.
Man ansåg länge att den enda orsaken till den runda formen var att de byggdes som försvarskyrkor. Den runda muren är svårare att bräcka än den plana. Som försvarsborgar mot fientliga arméer och andra illasinnade förbipasserande har alla stenkyrkor spelat en viss roll. Kyrkomurarna har i orostider kunnat skydda byns befolkning. Genom små gluggar i fasaden kunde männen hålla uppsikt och försvara sig mot inkräktare.
Idag anser man att rundkyrkorna byggdes med Den Heliga Gravens Rotunda i Jerusalem som förebild. Den romerske Kejsar Konstantin lät nämligen bygga en rund kyrka över Jesu grav år 336 e.Kr. Efter Jerusalems erövring under det första korståget 1099 påbörjade korsriddarna en renovering av denna rundkyrka - ett arbete som blev klar ca 1150. Under det kommande århundradet blev det helt enkelt på modet att bygga just runda kyrkor på flera håll i Europa. Faktum är att majoriteten av Europas medeltida rundkyrkor verkar ha byggts under en 50-100-årsperiod från mitten av 1100-talet och framåt. Ett sammanträffande som verkar mer än bara en slump. En del av dessa kyrkor har bevisligen tillhört Tempelriddarorden. Var det en hemvändande korsriddare som lät bygga rundkyrkan här i Skörstorp?
Idag finns det åtta bevarade rundkyrkor i Sverige, samt ungefär lika många raserade. Falbygden verkar ha varit extremt rik på rundkyrkor. Rundkyrkorna i Dimbo och Agnestad, som idag är ruiner, vittnar om att ytterligare två rundkyrkor funnits i Falbygden. Dessa uppfördes av biskop Bengt den Gode (1157-1190). Även Bestorp och Falekvarna sägs ha haft rundkyrkor.
Kyrkan i Skörstorp uppfördes i mitten av 1100-talet och från början fanns bara det låga rundhuset, endast försett med små gluggar, av vilka en fortfarande är synlig på fasadens västra del. Norra sidan var dock helt utan gluggar för att även kvinnor och barn skulle ha en säker plats i kyrkan.
Den originellt utformade spiran, koret med absid och ett gravkor (numer sakristia) uppfördes på 1660-talet. Vapenhuset ska vara något yngre än så och på 1700-talet uppfördes klockstapeln. Klockstapelns vindflöjel är från 1794. I klocktornet hänger två klockor där den större gjöts av Johannes Bosson 1526 och den mindre 1930.
År 1899 fick vapenhuset en sandstensomfattad barockportal.
Sakristian vid södra sidan av koret byggdes som gravkor åt ätten Spens på Orreholmens Kungsgård, inte långt från Skörstorps kyrka. Redan 1703 var gravkoret så förfallet att det föranledde klagomål. 1731 medgav emellertid änkefrun och sonen generalmajor Axel Spens, att gravkoret fick användas som sakristia. Deras förbehåll var dock att de dödes ben skulle ligga kvar och graven fyllas igen. Detta skedde dock inte förrän prosten Mellin kom till församlingen 1810. Han lät då mura igen golvet och sedan dess har gravkoret använts som sakristia.
Dopfunten är från 1200-talet. I vapenhuset står en medeltida stavkorshäll samt en gravhäll från 1599. Predikstolen är snidad av Johan Ullberg d.ä. år 1709. Altartavlan är tillverkad 1748 och skänkt av änkefru, baronessa och generalinna Anna Fredrika von Schants. Den mindre ljuskronan är tillverkad på 1700-talet och från samma århundrade finns en svart mässhake bevarad. Skörstorps syförening har skänkt den stora ljuskronan 1935, dopfatet 1966 och en brudkrona 1970.
Inför mitt stopp vid Skörstorps kyrka så hade jag läst att den skulle vara öppen dagligen maj-september, men jag hittade inget årtal, så jag var inte helt säker på att det skulle vara så i år. Kyrkan ligger väldigt vackert. Det är något pittoreskt över det hela.
Alldeles intill dörren till kyrkan finns det en skylt som säger att kyrkan är öppen maj-september. Men, ytterdörren var ju stängd. Av någon outgrundlig anledning så är jag inte så vidare värst förtjust att försöka öppna en stängd ytterdörr, tänk om jag drar något larm? Varför det nu skulle gå så länge jag inte får upp dörren? Men, jag tog mod till mig och gick fram till dörren och visst var den upplåst. Jag vet inte vad jag förväntade mig att se när jag väl kom in i kyrkan, men det är ett litet ljust kyrkrum som man kommer in i. Här finns inga vägg- eller takmålningar att fästa blicken vid. Så fort jag klivit in i kyrkorummet är det som ett lugn kommer över mig, och nästan andäktigt tar jag in kyrkorummet. Jag vet inte vad det är med kyrkor, men jag får detta lugn inombords så fort jag kliver innanför en kyrka. Går man igång på stora svulstiga kyrkor med vägg- och takmålningar eller stora katedraler, då är inte det här kyrkan för dig. Men, jag gillar kontrasterna. Ena gången kliver in i en träkatedral med målningar från golv till tak, ja även hela taket är fullt med målningar. Nästa gång kliver jag in i en liten, enkel kyrka med helt vita väggar och tak och knappt mer än psalmtavlan på väggen...
Senaste besök: 25 juli 2018.
Vägbeskrivning: Från Falköping, ta väg 47 mot Jönköping. Efter ca 9 km sväng vänster (väg 193) mot Tidaholm. Kör ca 3 km. Skörstorps kyrka ligger på vänster sida av vägen.
Visar inlägg med etikett Medeltid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Medeltid. Visa alla inlägg
söndag 12 augusti 2018
söndag 5 augusti 2018
Heda kyrka
Heda kyrka är en av Östergötlands märkligaste medeltida kyrkor. De äldsta delarna är uppförda av kalksten vid mitten av 1100-talet. Kyrkan bestod av ett torn, ett långhus samt ett smalare kor med absid. Av denna romanska kyrka återstår tornets nedre våningar samt delar av södra långhusmuren i den nuvarande kyrkan.
Kyrkan genomgick många ombyggnader och utbyggnader under medeltiden. På södra sidan finns ett kapell, som sannolikt tillkommit på kungligt initiativ. I kapellet södra mur finns en piscina inmurad med reliefer av mycket hög konstnärlig kvalitet.
Kyrkan omnämns första gångerna 1268 och 1294. Socknen kallas ursprungligen Hedakyrka, vilket tyder på att kyrkan givit namn åt socknen. Kyrkan ligger på en ås vid ett vägskäl, ca 8 kilometer norr om Ödeshög.
På 1800-talet ansågs Heda medeltida kyrka för liten, och 1846 beslöts det att kyrkan skulle rivas. Men, istället kom kyrkan att restaureras och tillbyggdes med ett nytt kor samt korsarmar i söder och norr av lundaprofessorn och medeltidsromantikern C G Brunius. Denna restaurering kom att förändra kyrkan avsevärt, men kom ändå att delvis att bevaras.
1950 genomfördes en ny restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Vid denna restaurering återgick man så långt det var möjligt till det ursprungliga medeltida utseendet. En sakristia inrättades i norra korsarmen och i det romanska södra kapellet, som utgjort vapenhus, inrymdes ett dopkapell. Ett nytt kalkstensgolv tillkom. I södra korsarmen byggdes en läktare, till vilken orgeln flyttades.
I kyrkans mur finns två runstenar inmurade. De stod från början på kyrkogården men murades in i mitten på 1800-talet.
Tornet är ovanligt högt och smäckert. Idag hänger två klockor i tornet. Storklockan omgöts 1771 av Elias Fries Thoresson i Jönköping, medan lillklockan är gjuten 1679.
Kyrkans interiör har huvudsakligen tillkommit i samband med restaureringen 1950. Det gäller altarring, predikstol och bänkinredning, liksom det altarskål som står på altaret. I detta skåp finns sju medeltida skulpturer som ursprungligen tillhört ett förstört senmedeltida altarskåp. Sex av skulpturerna framställer apostlar, bl.a. Petrus och Paulus. Den sjunde föreställer Gud Fader ur en Nådastolsframställning. Fyra av apostlarna har blivit bemålade under 1600-talet.
![]() |
| Heda kyrka |
Kyrkan omnämns första gångerna 1268 och 1294. Socknen kallas ursprungligen Hedakyrka, vilket tyder på att kyrkan givit namn åt socknen. Kyrkan ligger på en ås vid ett vägskäl, ca 8 kilometer norr om Ödeshög.
På 1800-talet ansågs Heda medeltida kyrka för liten, och 1846 beslöts det att kyrkan skulle rivas. Men, istället kom kyrkan att restaureras och tillbyggdes med ett nytt kor samt korsarmar i söder och norr av lundaprofessorn och medeltidsromantikern C G Brunius. Denna restaurering kom att förändra kyrkan avsevärt, men kom ändå att delvis att bevaras.
1950 genomfördes en ny restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Vid denna restaurering återgick man så långt det var möjligt till det ursprungliga medeltida utseendet. En sakristia inrättades i norra korsarmen och i det romanska södra kapellet, som utgjort vapenhus, inrymdes ett dopkapell. Ett nytt kalkstensgolv tillkom. I södra korsarmen byggdes en läktare, till vilken orgeln flyttades.
I kyrkans mur finns två runstenar inmurade. De stod från början på kyrkogården men murades in i mitten på 1800-talet.
![]() |
| Runsten Ög 131. Texten lyder ungefär: Borger upreste stenvården efter sin Fader Knut kempe. |
![]() |
| Runsten Ög 132. Texten lyder ungefär: Holmsten upreste denne sten, och gjorde bro efter Mior, sin Fader, han bodde i Jättestad. |
![]() |
| Tornet på Heda kyrka. |
![]() |
| Altarskåpet med de medeltida skulpturerna. |
När jag klev in i kyrkorummet tillsammans med min kompis M, sade jag till henne att det påminner om en klosterkyrka. Det är inga vägg- eller takmålningar utan väldigt avskalat. Jag frågade henne även om det funnits något kloster alldeles i närheten av kyrkan, och att den faktiskt kunde ha uppförts som en klosterkyrka? Just då tänkte jag inte på närheten till Alvastra kloster... Vi läste någonstans i samband med besöket, att kyrkan hade cisterciensiska influenser i sig.
![]() |
| Heda kyrka |
I ett häfte som finns i kyrkan kunde jag sedan läsa att kyrkan genomgick en tillbyggnad i slutet av 1100-talet. Denna ombyggnad visar på ett nära släktskap med den cistersienska arkitektur som samtidigt fick sitt uttryck i Alvastra kloster. Det är sannolikt cistercienserna som står bakom utvidgningen av Heda kyrka, men att Heda kyrka med sina rundbågiga valv stod klar innan Alvastra klosterkyrka med sina spetsbågiga valv stod klar 1185.
![]() |
| Heda kyrka |
Heda ligger bara cirka fem kilometer från Alvastra kloster. Utformningen av den tillbyggda kyrkan tyder på att kyrkan inte enbart har använts som sockenkyrka för den lilla Heda socken. Kanske hade kyrkan under tidig medeltid också en funktion i anslutning till cistercienserklostret. Jag var alltså inte helt fel ute...
I kyrkan finns flera mycket värdefulla skulpturer, av vilka flera av dessa finns i dopkapellet. Den mest omtalade medeltida skulpturen är den romanska Mariabilden, som Verner von Heidenstam hyllade i dikten "Himladrottningen från Heda". Den är ett mycket förnämligt arbete av rhenländskt ursprung men i franskpåverkad stil från 1100-talets mitt. Tyvärr har den, liksom flera av de andra skulpturerna i kyrkan blivit kraftigt bemålade på 1600-talet.
![]() |
| "Himladrottningen från Heda" |
Ytterligare en skulptur föreställande madonnan finns i dopkapellet. Hon står med Jesusbarnet på armen och har en märklig huvudbonad, som inte alls tillhör skulpturen utan som tillkommit senare, troligen som ersättning för en försvunnen krona. Denna skulptur är från 1400-talet.
Här finns även en helgongestalt, sittande i en tronstol och med en biskopsmitra. Den föreställer troligen Sankt Nicolaus. Skulpturen är ett romansk arbete från 1100-talets. Krucifixet, vars ursprungliga kors saknas, har tillkommit omkring 1200 och är ett tyskt arbete. Vidare finns i dopkapellet en skulptur av Johannes Döparen från omkring 1330-40. (Uppenbarligen fann jag inte dessa intressanta nog att fota... Det får bli bakläxa (nytt besök) på det..)
I dopkapellet står en dopfunt som dateras till 1200-talets början. Dopfuntens cuppa (den skålformade delen i dopfunten) är utförd i rödaktig sandsten och har tolv arkadbågar. Kyrkan äger ytterligare en dopfunt, vars skål är från 1661. Foten tillkom 1983.
![]() |
| Den medeltida dopfunten |
![]() |
| Dopfunten från 1600-talet. |
I väggen i (dop)kapellet finns en märklig piscina (uttömningskanal för vätska från heligt kärl). Reliefen över piscinan framställer en man, sittande på en romansk stol, med spetsigt hakskägg och hårpiska samt ett svärd mellan de korslagda benen. Han innesluts i en rundbåge, krönt av en kastal (runt försvarstorn), med en skyttegång. Reliefen är ett av Sveriges första symboliska porträtt. Troligen framställer den en av kungarna i Sverkersätten, troligen Karl Sverkersson.
![]() |
| Piscinan |
I långhuset finns ytterligare en Madonnaskulptur med barnet. Maria sitter med Jesusbarnet i knäet. Det är en högkvalitativ skulptur från omkring 1430, troligen från Lübeck.
Bland kyrkans märkligaste inventarier finns också en bonad från slutet av 1400-talet. Bonaden är tillverkad i Berlin och har ett mönster som inspirerats av venetianska brokader. (Inte heller denna fick jag någon bild på...)
Kyrkans märkligaste silverföremål är en medeltida kalk med sexpassformad fot samt nod med majuskelbokstäverna IHESUS. Den är möjligen utförd i Vadstena vid 1400-talet.
Kyrkan överraskade mig verkligen med sitt speciella torn och avskalade inre. Det här var ett mycket trevligt stopp som absolut inte var inplanerat från början. Men så tog vi en annan väg hem från Naturum Tåkern, då vi skulle spana in Alvastra Pålbyggnad. Det hela förstärktes av en kvinna som övade ett par låtar på piano inför ett bröllop. Att höra Ed Sheerans "Perfect" helt avskalat (ingen sång) gav mig gåshud.
Senaste besök: 21 juli 2018.
Vägbeskrivning: Från Ödeshög, tag vänster mot Väderstad innan rondellen vid Preem. Fortsätt på den vägen ca 2 km. Sväng vänster där det står Heda och fortsätt ca 8 km och där finns kyrkan på höger sida.
Etiketter:
Kyrka,
Medeltid,
Runsten,
Ödeshög,
Östergötland
söndag 9 augusti 2015
Det stora Gotlandsäventyret, dag 7, del 1: Ljugarn-Gothem
Lördagen den 11 juli var det dags för oss att lämna "fastlandet" och
ta oss till Fårö, där vi skulle bo två nätter. Men, vi kom inte så långt
förrän vi hade första stoppet. Typ två kilometer kom vi. Två kilometer
från campingen i Ljugarn finns det nämligen ett raukområde som vi ville
spana in. Så det var dit vi styrde husbilen först.
Folhammars raukområde: är enligt Gotland.net ett av Gotlands mäktiga raukområden. Området är ca 500 meter långt och de, raukarna alltså, mäter upp till sex meter. Tittar man nog på raukarna, vilket vi kanske inte gjorde, kan man se att de är fulla med fossiler. Framförallt är det "kattskallar" och sjöliljor som man kan se. Raukområdet är en del av Folhammars naturreservat som även är rikt på örter och martorn.
Det här var inte våra första raukar på Gotlandsäventyret, men det här var första stället där raukarna såg ut så som vi förväntat oss att raukar ska se ut! Så, så här i efterhand är nog detta mitt favoritraukområde på Gotland!
Vi lämnade sedan Ljugarn och for norrut, men vid Ardre skulle vi försöka hitta en ödekyrka. Efter en liten omväg, det kan vara jag som inte läste kartan rätt, men det pratar vi inte högt om så hittade vi ödekyrkan. Denna ödekyrka var det faktiskt inte jag som ville se, utan syrran. Eller jo det är klart att jag ville se ödekyrkan, men jag hade spanat in en annan ödekyrka som jag gärna ville se, och jag kan ju inte tvinga på de andra en massa kyrkor och ödekyrkor... Anledningen till att syrran ville till den här ödekyrkan var namnet. Hon var inne på någon sida på nätet där hon fått syn på Gunnfjauns kapell. På den Gotlandskartan jag tagit på Kneippbyn finns det inget Gunnfjauns kapell, men däremot Ardre ödekyrka. Samtidigt, hur många ödekyrkor/kapell kan det finnas i Ardre? Nu när jag kommit hem så har jag ju konstaterat att det är samma ställe!
Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell: sägs ha uppförts till minne av Gunnfjaun, sonson till Tjelvar som enligt Gutasagan som skrevs ned på 1200-talet, vara den första som kom till Gotland. Tjelvar alltså. Enligt denna Gutasaga ska då Gunnfjaun härstamma. Det är (dock) lika troligt att kapellet uppfördes som gudstjänstlokal vid den medeltida marknadsplatsen som fanns här strax söder om dagens kapellruin.
Det är en rektangulär byggnad som i östra delen har ett nästan kvadratiskt kor. Den bäst bevarade delen är korets östra gavel med sitt tredelade fönster. De norra och södra murarna är betydligt lägre idag än vad de var från början och här och där har de raserats helt. Man vet inte när kapellet uppfördes men att döma av fönstrets utseende och några portaldetaljer är den förmodligen från 1300-talets mitt.
1948 gjorde man omfattande reparationer och en konservering av ruinen. Man lagade murarna och jämnade till murkrönen och täckte med grästorv. De understa delarna av triumfbågen och de två sidoaltarna rekonstruerades. På huvudaltarets plats i korets östra del lade man upp den medeltida altarskivan på två stenplintar.
Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell hittar du ca 3 km söder om Ardre kyrka.
Vi for sedan vidare och stannade till vid Gammelgarns kyrka och kastal, detta då jag sedan tidigare läst att här finns inte bara en vacker medeltida kyrka utan även en av de bäst bevarade medeltida kastalerna på Gotland. Det ville jag ju inte missa.
Gammelgarns kyrka: som vi ser idag uppfördes under 1300-talet, men liksom på många andra ställen har det förmodligen funnits en kyrka på platsen sedan sent 1000-tal, tidigt 1100-tal. Den första kyrkan var av trä, och på 1200-talet uppfördes det en stenkyrka i romansk stil. Koret och långhuset är från 1300-talet i höggotisk stil. Klocktornet som är byggt i form av en s.k. takryttare härrör från den romanska kyrkan. Liksom vid många andra kyrkbyggen på Gotland har "Egypticus" varit med och uppfört delar av kyrkan. Kyrkan har restaurerats vid ett par tillfällen, senast i november 2000 då man gjorde en invändig renovering och restaurering. Vid denna restaurering rengjordes de medeltida målningsfragmenten på norra väggen, delar av dekoren från 1600- och 1700-talen. Övriga väggdelar rengjordes och vitkalkades. Man fyllde slutligen i 1700-talets stora kvadermålningar och valvstrålar. Kyrkan återinvigdes annandag pingst 2001.
När man klivit innanför kyrkdörrarna möts man av ett höggotiskt kyrkorum. En slank mittpelare bär upp fyra höga kryssvalv. I koret finns ett altarskåp från 1300-talets mitt. Dopfunten är medeltida och predikstolen är från slutet av 1600-talet. Här finns även en herrskapsbänk från 1768.
Kyrkan och
kyrkogården omgärdas av en kallmur med en bred gotisk stiglucka i
väster. Inte helt förvånande så är kyrkan uppförd i kalksten!
Kastalen intill kyrkan, uppförd i sten, byggdes i slutet av 1100-talet. Den är fyrkantig, 10 x 9 meter, och 13 meter hög. Kastalen har renoverats på senare år och nyinvigdes 2006. Inne i kastalen anordnas det sommartid visningar och utställningar. Dock verkade det inte vara något sådant när vi var på plats. Men, man kan inte få allt...
Efter Gammelgarn tog vi en liten tur mot Katthammarsvik där vi bara stannade till vid hamnen och fikade lite i husbilen innan vi for vidare norrut. Nästa stopp blev vid
Gothems kyrka: som är en av de ståtligaste kyrkorna på Gotland. Men sin omgivande miljö hör den till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar! Kyrkan är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början. Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal tillkom därefter. Man hade planerat ett torn över långhusets västra del, men det uppfördes aldrig. Istället uppfördes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster "Egypticus" vid mitten av 1300-talet. Han låg i den där "Egypticus".
1949-1950 skulle kyrkan restaureras invändigt, och då hittar man en målningsskatt av hög kvalitet. Så istället för omputsning som var planen, konserverades de funna kalkmålningarna. Målningarna är tillkomna under tre perioder och är koncentrerade till långhusets väggar och valv. Det finns även målningar i tornrummets valv, men i koret är endast fragment bevarade. De äldsta målningarna är uppförda under 1200-talets senare del, och dessa återfinns i tornrummets valv. Grupp två som de näst äldsta målningarna kallas är de kvalitativt bästa målningarna och dessa kan man se på långhusets väggar och valv och anses målade omkring 1300. Till denna grupp hör även de fragment av kalkmålningar som man kan se i koret.
Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor och intill den östra stigluckan finns ruinen av en kastal.
Efter Gothems kyrka styrde vi husbilen mot Slite. Nu började vi bli hungriga och var inställda på mat! Om Slite och vår vidare färd till Fårö kommer i nästa inlägg.
Folhammars raukområde: är enligt Gotland.net ett av Gotlands mäktiga raukområden. Området är ca 500 meter långt och de, raukarna alltså, mäter upp till sex meter. Tittar man nog på raukarna, vilket vi kanske inte gjorde, kan man se att de är fulla med fossiler. Framförallt är det "kattskallar" och sjöliljor som man kan se. Raukområdet är en del av Folhammars naturreservat som även är rikt på örter och martorn.
![]() |
| Raukar... |
![]() |
| Raukar i Folhammar |
![]() |
| Vi var inte de enda som spanade in raukarna i Folhammar |
Det här var inte våra första raukar på Gotlandsäventyret, men det här var första stället där raukarna såg ut så som vi förväntat oss att raukar ska se ut! Så, så här i efterhand är nog detta mitt favoritraukområde på Gotland!
![]() |
| Jag är nöjd vid raukarna i Folhammar |
![]() |
| Jag och syrran vid raukarna i Folhammar |
Vi lämnade sedan Ljugarn och for norrut, men vid Ardre skulle vi försöka hitta en ödekyrka. Efter en liten omväg, det kan vara jag som inte läste kartan rätt, men det pratar vi inte högt om så hittade vi ödekyrkan. Denna ödekyrka var det faktiskt inte jag som ville se, utan syrran. Eller jo det är klart att jag ville se ödekyrkan, men jag hade spanat in en annan ödekyrka som jag gärna ville se, och jag kan ju inte tvinga på de andra en massa kyrkor och ödekyrkor... Anledningen till att syrran ville till den här ödekyrkan var namnet. Hon var inne på någon sida på nätet där hon fått syn på Gunnfjauns kapell. På den Gotlandskartan jag tagit på Kneippbyn finns det inget Gunnfjauns kapell, men däremot Ardre ödekyrka. Samtidigt, hur många ödekyrkor/kapell kan det finnas i Ardre? Nu när jag kommit hem så har jag ju konstaterat att det är samma ställe!
Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell: sägs ha uppförts till minne av Gunnfjaun, sonson till Tjelvar som enligt Gutasagan som skrevs ned på 1200-talet, vara den första som kom till Gotland. Tjelvar alltså. Enligt denna Gutasaga ska då Gunnfjaun härstamma. Det är (dock) lika troligt att kapellet uppfördes som gudstjänstlokal vid den medeltida marknadsplatsen som fanns här strax söder om dagens kapellruin.
![]() |
| Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell |
Det är en rektangulär byggnad som i östra delen har ett nästan kvadratiskt kor. Den bäst bevarade delen är korets östra gavel med sitt tredelade fönster. De norra och södra murarna är betydligt lägre idag än vad de var från början och här och där har de raserats helt. Man vet inte när kapellet uppfördes men att döma av fönstrets utseende och några portaldetaljer är den förmodligen från 1300-talets mitt.
![]() |
| Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell |
1948 gjorde man omfattande reparationer och en konservering av ruinen. Man lagade murarna och jämnade till murkrönen och täckte med grästorv. De understa delarna av triumfbågen och de två sidoaltarna rekonstruerades. På huvudaltarets plats i korets östra del lade man upp den medeltida altarskivan på två stenplintar.
![]() |
| Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell |
![]() |
| Altarskivan, Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell |
![]() |
| Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell |
Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell hittar du ca 3 km söder om Ardre kyrka.
Vi for sedan vidare och stannade till vid Gammelgarns kyrka och kastal, detta då jag sedan tidigare läst att här finns inte bara en vacker medeltida kyrka utan även en av de bäst bevarade medeltida kastalerna på Gotland. Det ville jag ju inte missa.
Gammelgarns kyrka: som vi ser idag uppfördes under 1300-talet, men liksom på många andra ställen har det förmodligen funnits en kyrka på platsen sedan sent 1000-tal, tidigt 1100-tal. Den första kyrkan var av trä, och på 1200-talet uppfördes det en stenkyrka i romansk stil. Koret och långhuset är från 1300-talet i höggotisk stil. Klocktornet som är byggt i form av en s.k. takryttare härrör från den romanska kyrkan. Liksom vid många andra kyrkbyggen på Gotland har "Egypticus" varit med och uppfört delar av kyrkan. Kyrkan har restaurerats vid ett par tillfällen, senast i november 2000 då man gjorde en invändig renovering och restaurering. Vid denna restaurering rengjordes de medeltida målningsfragmenten på norra väggen, delar av dekoren från 1600- och 1700-talen. Övriga väggdelar rengjordes och vitkalkades. Man fyllde slutligen i 1700-talets stora kvadermålningar och valvstrålar. Kyrkan återinvigdes annandag pingst 2001.
![]() |
| Gammelgarns kyrka och kastal |
![]() |
| Spännande vinkel på Gammelgarns kyrka |
![]() |
| Detalj vid ingången till Gammelgarns kyrka |
När man klivit innanför kyrkdörrarna möts man av ett höggotiskt kyrkorum. En slank mittpelare bär upp fyra höga kryssvalv. I koret finns ett altarskåp från 1300-talets mitt. Dopfunten är medeltida och predikstolen är från slutet av 1600-talet. Här finns även en herrskapsbänk från 1768.
![]() |
| Interiör Gammelgarns kyrka |
![]() |
| Dopfunten, Gammelgarns kyrka |
![]() |
| Kyrkbänk, Gammelgarns kyrka |
Kastalen intill kyrkan, uppförd i sten, byggdes i slutet av 1100-talet. Den är fyrkantig, 10 x 9 meter, och 13 meter hög. Kastalen har renoverats på senare år och nyinvigdes 2006. Inne i kastalen anordnas det sommartid visningar och utställningar. Dock verkade det inte vara något sådant när vi var på plats. Men, man kan inte få allt...
Efter Gammelgarn tog vi en liten tur mot Katthammarsvik där vi bara stannade till vid hamnen och fikade lite i husbilen innan vi for vidare norrut. Nästa stopp blev vid
Gothems kyrka: som är en av de ståtligaste kyrkorna på Gotland. Men sin omgivande miljö hör den till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar! Kyrkan är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början. Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal tillkom därefter. Man hade planerat ett torn över långhusets västra del, men det uppfördes aldrig. Istället uppfördes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster "Egypticus" vid mitten av 1300-talet. Han låg i den där "Egypticus".
![]() |
| Gothems kyrka |
![]() |
| Gothems kyrka och ruinen av kastalen |
1949-1950 skulle kyrkan restaureras invändigt, och då hittar man en målningsskatt av hög kvalitet. Så istället för omputsning som var planen, konserverades de funna kalkmålningarna. Målningarna är tillkomna under tre perioder och är koncentrerade till långhusets väggar och valv. Det finns även målningar i tornrummets valv, men i koret är endast fragment bevarade. De äldsta målningarna är uppförda under 1200-talets senare del, och dessa återfinns i tornrummets valv. Grupp två som de näst äldsta målningarna kallas är de kvalitativt bästa målningarna och dessa kan man se på långhusets väggar och valv och anses målade omkring 1300. Till denna grupp hör även de fragment av kalkmålningar som man kan se i koret.
![]() |
| Interiör, Gothems kyrka |
![]() |
| Interiör, Gothems kyrka |
![]() |
| Interiör, Gothems kyrka |
![]() |
| Interiör, Gothems kyrka |
![]() |
| Kalkmålningar, Gothems kyrka |
![]() |
| Kastalen och en av stigluckorna sett från kyrkogården |
![]() |
| Kyrktornet, kastalen och en av stigluckorna sett från parkeringen. Typ. |
tisdag 4 augusti 2015
Det stora Gotlandsäventyret, dag 6: Burgsvik-Ljugarn
Fredagen den 10 juli började lite halvmulet, men vädret är ju inget vi kan rå över och det var bara att bege oss mot nästa destination som var Ljugarn på Gotlands östkust. Vårt första stopp blev vid
Öja kyrka: invigdes 1232, men kyrkan var långt ifrån färdig då. Det som var klart var koret med sin inbyggda absid och högaltare. Kyrkan stod klar i slutet av 1200-talet, men det har högst sannolikt funnits en kyrka här sedan 1100-talet. Exteriören har inte ändrats något sedan den uppfördes vilket innebär att det är de ursprungliga fönsteröppningarna och portaler som vi ser. Tornet som mäter ca 67 meter är enligt en mätning 1989 det högsta bland Gotlands landsortskyrkor.
Inne kyrkan kan man se medeltida målningar liksom målningar ur Albertus Pictors skola från tidigt 1500-tal. Här kan man bl.a. se en passionsfris från 1400-talet, "Heliga tre konungar" och hur illa det kunde gå för tjuvmjölkande kvinnor...
Öjakrucifixet i triumfbågen, importerat från Frankrike på 1200-talet är kyrkans mest berömda inventarie. Öjamadonnan, vars original finns i Länsmuseet på Gotland är också mycket känd. Det fanns även en bild av den sörjande Johannes, men den har gått förlorat och har ersatts med en kopia, en skulptur snidad av den gotländske skulptören Bertil Nyström och ska vara skänkt till Öja av en anonym donator.
Det här verkar vara en mycket intressant kyrka, då det var en tysk grupp inne som fick guidning när vi kom dit och sedan när vi hade kikat klart inne i kyrkan dök ytterligare en bussgrupp upp i kyrkan! Det var till och med så syrran blev imponerad. Utanför kyrkan så läste vi på en skylt att det ska finnas ett par runstenar inne i kyrkan, eller om det var en jag minns inte. Oavsett så hittade vi ingen runsten inne i kyrkan, däremot fanns det ett par runstenar, eller gravstenar med runinskrift på utanför kyrkan!
Alldeles i närheten av kyrkan finns det en ruin efter en rund, medeltida kastal. Denna kastal är uppförd i sandsten under 1200-talet, 12 meter i diameter och 8-9 meter hög. Det sägs att det finns en underjordisk gång mellan kastalen och kyrkan...
Vi kom inte så långt på vår väg mot Ljugarn innan vi stannade till vid nästa kyrka, nämligen Fide kyrka. Det här var ett rent bonusstopp för min del, för jag hade inte kikat in den sedan tidigare.
Fide kyrka: är uppförd under 1200-talet, men det har liksom på många andra platser på ön funnits en kyrka här redan under 1100-talet. Kyrkan består av tre nästan kvadratiska delar, kor i öster och långhus samma tid och tornet som tillkom omkring sekelskiftet 1299-1300. Med undantag för tornhuven så är kyrkans exteriör oförändrad. Den nuvarande lanterninen är från 1826.
Inne i kyrkan finns ett stort triumfkrucifix från sent 1200-tal. Predikstolen från 1587 är en av de äldsta på Gotland. Altarskåpet från omkring 1400 med Maria och Jesusbarnet i centrum. Väggmålningarna är målade under 1200- och 1400-talen och passionsfrisen är ett komplett 1400-talsmåleri. På trimfbågens södra sida finns en märklig inskription på latin som på svenska lyder: "Bränt ligger templet och folket faller klagande för svärdet" och syftar på när Valdemar Atterdag landsteg på Gotland 1361. Då jag inte "spanat in" kyrkan tidigare så hade jag ingen aning om denna text och har således inte fotat den... Ja, ja, så kan det vara.
Kyrkogården har till stor del kvar sin medeltida karaktär, med tre trappgavelformade stigluckor bevarade. Och hade jag läst på lite innan om den här kyrkan så hade jag vetat att det på långhusets norra sida finns en skeppsristning från medeltiden!
Efter en liten fika i husbilen for vi sedan vidare och nu blev det ett stopp som syrran hade spanat in, nämligen:
Kattlunds gård: är en av Nordens bäst bevarade medeltida gårdar med anor från 1200-talet! Sådant där tycker ju jag är spännande, även om jag såklart inser att det har hänt en del på gården sedan medeltiden. Men att det bott folk på denna plats sedan medeltiden tycker jag är lite häftigt! Idag är gården i alla fall en s.k. museigård och väl värd ett besök, och den ger en bra bild av hur livet på en gotländsk gård kunde se ut under medeltiden. Delar av boningshuset och ladugårdslängan är från medeltiden. Under 1800-talet fick ladugården en övervåning 1815...
Namnet kommer förmodligen efter farmannen Johannes Kattlund som levde här i slutet av 1200-talet. En farman var både bonde och handelsman. Här har varit många ägare genom århundradena och jag tänker inte tråka ut er med alla dessa. Den sista brukaren som bodde här var i alla fall Jakob Rosendahl från gården Livsugns i Havdhem. Han förvärvade (köpte) gården 1882 och drev den i ett par decennier innan han 1912 sålde den (mangårdsbyggnaden och uthusen) till Sune Ambrosiani, amanuens vid Nordiska museet, som i sin tur sålde den vidare till Gotlands fornvänner 10 år senare. Marken hade Jakob redan sålt till kringliggande gårdar. Gården var nära att rivas i början av 1920-talet, men en donation av Wilhelmina von Hallwyl kunde gården räddas. :-)
Här finns en örtagård och en fruktträdgård med gamla gotländska äpplesorter, ett trädgårdscafé, hantverksbutik och en liten gårdsbutik. Den här sommaren har de även en utställning som handlar om: Kvinnor förr som nu, textil, skinn och medicinalväxter.
Det första som fångade mitt intresse var de där små "husen" som finns utmed hela långsidan av ladugården. Det visade sig vara skydd för de utskjutande bjälkarna! Alltså inget mer spännande än så. I samband med att vi betalade entrén talade damen om för oss att vi inte fick missa tröskvandringen från 1800-talet och dasset som finns i muren...
Vi kikade in i de olika rummen och fick förutom tröskvandringen se ett helt gäng med vagnar i olika storlekar i ladugården, och självklart kikade vi på tröskvandringen och dasset. Vi kollade även lite på örtagården innan vi bestämde oss för att äta lunch på Kattlunds.
Vädret gjorde att vi valde att äta inomhus, men det gjorde absolut inget. Jag tycket det var supermysigt där på andra våningen. Dock är trappan upp väldigt brant. Men, det är ju inte bara att ändra i gamla hus...
Mätta och belåtna, och efter ett jobbsamtal för en av oss (inte jag som man skulle kunna tro) for vi sedan vidare mot Ljugarn, men vi hade ytterligare ett stopp innan vi kom fram, och det var vid
Grötlingbo kyrka: och jag vill med en gång påpeka att detta var inget önskemål från min sida. Nej, det var faktiskt min kära syster som läst om kyrkan och fått reda på att här fanns reliefer utmed ena långsidan på kyrkan och detta ska då vara ovanligt. När vi sedan läser att kyrkan kallas för Sudrets katedral ja då var ju stoppet där ett måste!
Här uppfördes en romansk kyrka i början av 1200-talet som då ersatte en äldre kyrka från 1100-talet. Bildfrisen på ytterväggen jag nämnde tidigare är troligen huggna av Sighraf på 1100-talet. Från början satt frisen på 1100-talskyrkans takfot, men fick "följa med" till nya kyrkan. Man tror även att dopfunten är huggen av denna Sighraf. Det nuvarande långhuset och koret är från 1300-talet, men tornet är kvar från 1200-talskyrkan. Kyrkan är uppförd i sandsten och har Gotlands äldsta predikstol, från 1548.
Predikstolen var från början uppsatt i Visby domkyrka och är prydd med det danska riksvapnet och bilder av Melanchthon. Anledningen till att det är det danska riksvapnet och inte det svenska är så enkelt att det var danska präster som införde reformationen på Gotland... När vi var inne i kyrkan var det en man som dammsög kyrkan, och detta gjorde mig av någon anledning stressad. Det kändes som att vi kom där och störde honom i hans arbete! På kyrkogården är den danske konstnären Asger Jorn begravd och han har självklart tillverkat sin egen gravsten!
Nu började jag bli trött och ville till campingen och jag tror inte att de andra två hade några synpunkter på detta. Men innan vi checkade in på campingen i Ljugarn så passade vi på att handla lite i Konsumbutiken. Väl framme på campingen så blev det lite grill innan vi promenerade iväg för att spela minigolf. Jag ska villigt erkänna att jag inte var så sugen på att spela minigolf denna kvällen. Jag var trött och frusen och hade ingen lust att promenera en kilometer för att få stryk i minigolf. Men, jag blev övertalad, och självklart vann syrran. Om jag kom tvåa eller tre minns jag inte riktigt. Men i efterhand är jag glad att jag blev övertalad, för det blev en riktigt fin kväll, och det är ju inte som så att jag inte behöver röra på mig...
Öja kyrka: invigdes 1232, men kyrkan var långt ifrån färdig då. Det som var klart var koret med sin inbyggda absid och högaltare. Kyrkan stod klar i slutet av 1200-talet, men det har högst sannolikt funnits en kyrka här sedan 1100-talet. Exteriören har inte ändrats något sedan den uppfördes vilket innebär att det är de ursprungliga fönsteröppningarna och portaler som vi ser. Tornet som mäter ca 67 meter är enligt en mätning 1989 det högsta bland Gotlands landsortskyrkor.
![]() |
| Öja kyrka |
![]() |
| Öja kyrka |
Inne kyrkan kan man se medeltida målningar liksom målningar ur Albertus Pictors skola från tidigt 1500-tal. Här kan man bl.a. se en passionsfris från 1400-talet, "Heliga tre konungar" och hur illa det kunde gå för tjuvmjölkande kvinnor...
![]() |
| Kalkmålning |
![]() |
| Kalkmålning |
![]() |
| En hel busslast med tyskar, och Öjakrucifixet! |
![]() |
| Altaruppsatsen i kalksten av Peter Cans från Burgsvik, 1642. Pryds av Kristian IV;s monogram |
![]() |
| Minns inte varför jag tog den här bilden, mer än att den är omnämnd i en skrift om kyrkan som jag tjuvläste! :-) |
![]() |
| Öjamadonnan |
![]() |
| Gravstenar |
![]() |
| Gravsten med runinskrift på |
![]() |
| Det är de här små anonyma stenarna som oftast fångar mitt intresse när jag är på en kyrkogård... |
Alldeles i närheten av kyrkan finns det en ruin efter en rund, medeltida kastal. Denna kastal är uppförd i sandsten under 1200-talet, 12 meter i diameter och 8-9 meter hög. Det sägs att det finns en underjordisk gång mellan kastalen och kyrkan...
![]() |
| Öja kastal |
Fide kyrka: är uppförd under 1200-talet, men det har liksom på många andra platser på ön funnits en kyrka här redan under 1100-talet. Kyrkan består av tre nästan kvadratiska delar, kor i öster och långhus samma tid och tornet som tillkom omkring sekelskiftet 1299-1300. Med undantag för tornhuven så är kyrkans exteriör oförändrad. Den nuvarande lanterninen är från 1826.
Inne i kyrkan finns ett stort triumfkrucifix från sent 1200-tal. Predikstolen från 1587 är en av de äldsta på Gotland. Altarskåpet från omkring 1400 med Maria och Jesusbarnet i centrum. Väggmålningarna är målade under 1200- och 1400-talen och passionsfrisen är ett komplett 1400-talsmåleri. På trimfbågens södra sida finns en märklig inskription på latin som på svenska lyder: "Bränt ligger templet och folket faller klagande för svärdet" och syftar på när Valdemar Atterdag landsteg på Gotland 1361. Då jag inte "spanat in" kyrkan tidigare så hade jag ingen aning om denna text och har således inte fotat den... Ja, ja, så kan det vara.
![]() |
| Interiör med triumfkrucifixet. |
![]() |
| Medeltida väggmålning |
![]() |
| Altarskåpet |
![]() |
| En rest från tiden då kyrkan var katolsk? |
![]() |
| Vackert målat kyrkfönster |
![]() |
| Väggmålning |
![]() |
| Karl-Erik blev nog inte så gammal... |
![]() |
| Fantastiskt vacker gravsten! |
Kattlunds gård: är en av Nordens bäst bevarade medeltida gårdar med anor från 1200-talet! Sådant där tycker ju jag är spännande, även om jag såklart inser att det har hänt en del på gården sedan medeltiden. Men att det bott folk på denna plats sedan medeltiden tycker jag är lite häftigt! Idag är gården i alla fall en s.k. museigård och väl värd ett besök, och den ger en bra bild av hur livet på en gotländsk gård kunde se ut under medeltiden. Delar av boningshuset och ladugårdslängan är från medeltiden. Under 1800-talet fick ladugården en övervåning 1815...
![]() |
| Ladugården vid Kattlunds, med anor från 1200-talet. |
![]() |
| Kattlunds |
![]() |
| Ladugården, Kattlunds |
Det första som fångade mitt intresse var de där små "husen" som finns utmed hela långsidan av ladugården. Det visade sig vara skydd för de utskjutande bjälkarna! Alltså inget mer spännande än så. I samband med att vi betalade entrén talade damen om för oss att vi inte fick missa tröskvandringen från 1800-talet och dasset som finns i muren...
Vi kikade in i de olika rummen och fick förutom tröskvandringen se ett helt gäng med vagnar i olika storlekar i ladugården, och självklart kikade vi på tröskvandringen och dasset. Vi kollade även lite på örtagården innan vi bestämde oss för att äta lunch på Kattlunds.
![]() |
| Vagnar i de gamla djurbåsen |
![]() |
| Tröskvandring |
Vädret gjorde att vi valde att äta inomhus, men det gjorde absolut inget. Jag tycket det var supermysigt där på andra våningen. Dock är trappan upp väldigt brant. Men, det är ju inte bara att ändra i gamla hus...
![]() |
| Utsikten ner mot där vi hämtade vår mat! |
![]() |
| Örtagården |
![]() |
| Dasset! |
![]() |
| Boningshuset |
![]() |
| Gotländsk väderkvarn |
Grötlingbo kyrka: och jag vill med en gång påpeka att detta var inget önskemål från min sida. Nej, det var faktiskt min kära syster som läst om kyrkan och fått reda på att här fanns reliefer utmed ena långsidan på kyrkan och detta ska då vara ovanligt. När vi sedan läser att kyrkan kallas för Sudrets katedral ja då var ju stoppet där ett måste!
![]() |
| Grötlingbo kyrka |
Här uppfördes en romansk kyrka i början av 1200-talet som då ersatte en äldre kyrka från 1100-talet. Bildfrisen på ytterväggen jag nämnde tidigare är troligen huggna av Sighraf på 1100-talet. Från början satt frisen på 1100-talskyrkans takfot, men fick "följa med" till nya kyrkan. Man tror även att dopfunten är huggen av denna Sighraf. Det nuvarande långhuset och koret är från 1300-talet, men tornet är kvar från 1200-talskyrkan. Kyrkan är uppförd i sandsten och har Gotlands äldsta predikstol, från 1548.
![]() |
| Stenfrisen på ytterväggen |
![]() |
| Detalj vid ingången till kyrkan |
![]() |
| Detalj vid ingången till kyrkan |
![]() |
| Ingången till kyrkan |
![]() |
| Triumfkrucifixet och altarstolen |
![]() |
| Altaruppsatsen |
![]() |
| Kyrkbänkar |
![]() |
| Asger Jorns gravplats |
![]() |
| En grav som fångade min uppmärksamhet |
![]() |
| Stranden i Ljugarn, mot campingen |
![]() |
| Stranden i Ljugarn, söderut |
![]() |
| Minigolfbanan alldeles i sanddynerna! |
![]() |
| Den mysiga restaurangen som också hyr ut golfklubbor... |
![]() |
| Försökte få till en bild på Gotlands egen flagga! |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



























































































