Byrums raukar

Nu närmar sig min semester och tripp till Öland på allvar. Jag har varit på Öland så många gånger att jag tappat räkningen. Men i väntan på turen dit så dammar jag av gamla utflykter på Öland… 

Gotland är ju känd för sina raukar, men visste du att det finns raukar även på Öland? Inte det? Men nu vet du det, och jag kan varmt rekommendera en tur till dessa...

I Byrum på norra Öland finns öns enda raukfält. Det är ca 600 meter långt med ca 120 stycken raukar. Stenformationerna har mejslats ut ur berggrunden av havets ständiga rörelser under tusentals år. Raukarna i Byrum har bildats när vågor eroderat bort mjukare kalksten. Det är bara de hårdaste partierna som stått pall för vågor och sten och har växt fram som rundade stenstoder. 

De högsta raukarna är upp emot fyra meter höga och finns i den södra delen. I norr minskar de i storlek, och de minsta är knappt en meter höga. 

Utanför raukarna finns det jämna kalkstenshällar som skjuter ut i vattnet. Dessa hällar har troligen bidragit till att raukbildningen avstannat, då de hindrar vågorna att ytterligare svarva i berggrunden.

Byrums raukar är ett omtyckt utflyktsmål och badplats. Man bör vara mycket uppmärksam som badare här. Ett tiotal meter utanför raukområdet stupar berget brant ner i djupet. 

Det är inte bara raukarna som gör området här vid Byrum till en spännande plats. I den södra delen finns det rikligt med fossil. Den fossil som är lättast att hitta är urtidsbläckfisk, s.k. ortoceratiter. Trilobiter är en annan djurgrupp som finns representerad som fossil. De levde i haven för ca 560-250 miljoner år sedan. Döda organismer som hamnar på havsbotten täcks med tiden av ett sedimenterande material. Detta material pressas samman under tryck och så småningom bildas en bergart i vilken urtidsdjurens former bevaras.

Ovanför raukarna reser sig en stenig brant som kallas klint. Uppe på denna klint ligger en strandvall. I denna karga miljö växer endast enstaka tallar och nypon- och enesnår. I den sparsamma vegetationen hittar man blåeld och tulkört.     

Vägbeskrivning Raukfältet ligger ca 8 km nordost om Löttorp. Tag av mot Byrum, antingen från Löttorp eller Böda. Ta av vid skylten med texten ”raukar”. Efter ett par hundra meter tar man till vänster och fortsätter ca 500 meter till parkeringsplatsen.

Senaste besöksdatum 21 juli 2005

Det stora Gotlandsäventyret, dag 8: Fårö

Söndagen den 12 juli hade vi vikt helt åt Fårö, så direkt efter frukost begav vi oss ut på Fårös vägar för att utforska ön. Första stoppet var vid
Langhammars raukområde: hittar man på norra Fårö och här är det kargt och "eländigt" men samtidigt helt fantastiskt vackert, och jag förstår att det här är ett av Gotlands mest besökta sevärdheter. Här finns raukar som är uppemot 8-10 meter höga! Vägen till Langhammars går inte heller av för hackor. Och säga vad man vill men jag gillar när det är kargt och "eländigt".

Raukar vid Langhammar

Rauk vid Langhammar

Klapperstensstrand vid Langhammar

Langhammar

Efter att ha beundrat raukarna vid Langhammars åkte vi vidare till nästa raukområde, men innan vi kom dit så stannade vi till vid Helgumannens fiskeläge som jag någonstans läst att det var Gotlands mest fotograferade fiskeläge. Självklart var jag tvungen att stanna till där!
Helgumannens fiskeläge: användes under 1800-talet och tidigt 1900-tal av bönder som under fiskesäsonger under några veckor vår och höst landade den fisk de behövde under året här. Helgumannen består av en sisådär 15 bodar och de är riktigt välbevarade. Här finns även några båtar och annan utrustning kvar. Jag förstår att det här är ett välfotograferat fiskeläge! Och helt öde står det inte heller. Idag bedrivs det fritidsfiske härifrån.

Helgumannens fiskeläge

Helgumannens fiskeläge

Helgumannens fiskeläge

Helgumannens fiskeläge

Helgumannens fiskeläge

Helgumannens fiskeläge.
Några i sällskapet har tröttnat...

Vi for sedan vidare till nästa raukområde, och det var inte vilket raukområde som helst, nej vi skulle nu till Gotlands, ja till och med Sveriges största raukområde:
Digerhuvud: Raukområdet är inte mindre än 3,5 kilometer långt och sträcker sig från Lauterhorn i söder till Helgumannen i norr. Här finns flera hundra raukar och de högsta är uppemot 8 meter. Raukarna står på en klippkant som är belägen under vattenytan så det blir väldigt snabbt djupt här, strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Här stannade vi även för en liten fika. Av någon anledning så var vi inte så jätteimpad av själva raukarna här. Åtminstone på den platsen vid Digerhuvud som vi stannade, här fanns det inga bjässar på uppemot 8 meter vad jag minns…

Digerhuvud

Digerhuvud

Digerhuvud

Men vi var ju inte nöjda med raukarna nu. Trots att vi nu åkt längs med Sveriges längsta raukområde så hade vi ett litet raukområde kvar på vår lista. Vi skulle till
Gamle hamn och raukarnas rauk – kaffepannan. Eller hunden som den också kallas. Ja, kär rauk har många namn! Var namnet på rauken kommer ifrån är väl inte så konstigt när man står och tittar på den. Vi tre fick det inte till någon kaffepanna, men väl en hund. Så för oss är det hunden. För att komma till Gamle hamn fick vi åka på en jätteliten väg och det var tillfällen då jag tänkte att nu kör vi fast med husbilen. Det här kommer aldrig gå vägen. Men det gjorde det. Och det var värt det!

Gamle hamn

Kaffepannan eller hunden och Jabba the hut?

Jag framför hunden!

Här är raukarnas rauk i all sin prakt!

Selfie med hunden och Jabba the hut!

Här i Gamle hamn finns det inte bara raukar minsann, nej nej, här finns även ett gravfält, bestående av elva gravrösen, tre runda stensättningar och en kantställd häll. Detta visste dock inte jag förrän jag läste på informationsskylten när vi kom tillbaka till parkeringen, och då ville jag inte tvinga på mina färdkamrater detta. Man tror att gravfältet är från vikingatiden!

Däremot fick jag se en kyrkoruin här. Eller ruin och ruin, var väl att ta i. Det var en liten upphöjning i marken som jag förstår är rester av kyrkans murar. Kyrka och kyrka var väl också att ta i när jag tänker efter. Det var ett kapell som funnits här och som kallas för S:t Olofs kyrka. Olof den helige besökte Gotland i början av 1000-talet, och självklart reste man ett kapell för att hedra detta. Kapellet mätte 16 gånger 11 meter och var uppfört i trä. Vallarna/upphöjningarna är omkring 3 meter breda och 0,5 meter höga. På kyrkogården finns det flera gravar i form av ytliga stenkistor.

Ruinen efter S:t Olofs kyrka

Klapperstensstranden vid Gamle hamn

Namnet Gamle hamn kommer från den vattensamling som under vikingatid och medeltid utgjorde en hamn här. Sedan 1300-talet har dock vattnets utlopp blockerats av landhöjningen och hamnen flyttades. Fynd som är gjorda här tyder på att området kring Gamle hamn har varit en handelsplats. Man har hittat fynd från medeltiden som en barlaststen från Baltikum, skärvor av tegel och tyska stengods.

Nästa stopp på vår tur var vid:
Fårö kyrka, men egentligen var det faktiskt kyrkogården som lockade. Till och med min syster hade innan avresan påpekat att hon minsann vill se vart Ingmar Bergman är begravd! Men när vi nu ändå var där så passade vi på att gå in i Fårö kyrka också.

Här vilar Ingrid och Ingmar Bergman

Kyrkan uppfördes på medeltiden, men har till skillnad från de flesta gotländska kyrkor genomgått en del förändringar sedan den uppfördes. Kyrkans äldsta delar är tornet och långhuset som uppfördes i början av 1300-talet. I mitten av 1800-talet byggde man ut med tvärskepp åt norr och söder och det är från denna utbyggnad som kyrkan har sitt nuvarande utseende. När man kommer in i kyrkan är det en "typisk" 1800-talskyrka tycker jag.

Fårö kyrka

Fårö kyrka

Fårö kyrka

Fårö kyrka

Fattigbössan(?) i Fårö kyrka

Tavla i Fårö kyrka

Runsten i Fårö kyrka

Efter besöket i Fårö kyrka var det dags för mat och vi valde att äta på Ebbes som har både kafé, restaurang och en butik som säljer lite av varje men kanske ändå mest skinnprodukter. Mätta och belåtna var det dags att åka och bada. Syrran hade fått tipset om Norsta Auren på norra Fårö, så det var dit vi styrde husbilen. Men innan vi gick bort till sandstranden gick vi en runda runt:
Fårö fyr: som byggdes 1846-1847 och invigdes den 21 oktober 1847. 1953 blev den elektrifierad och 1977 avbemannades den, men den är allt jämt i bruk.

Fårö fyr

Fårö fyr

Klapperstensstrand vid Fårö fyr

Efter en promenad runt fyren och klapperstensstranden bytte vi om i husbilen och stegade iväg genom skogen och ut till:
Norsta Auren: som sägs vara kanske Fårös allra bästa sandstrand. Och ja, den är fin. Och den är lång, med fin sand och härliga sanddyner! Här kom även jag i vattnet, även om jag tyckte att det var lite väl kallt. Men syrran och C ansåg att jag minsann inte kunde ha varit på Gotland (och Fårö) i en vecka utan att ha badat. Jag ansåg dock att det var helt möjligt! Men, jag föll för "tjôtet" och tog mig i till slut.

Norsta Auren

Norsta Auren

Bad vid Norsta Auren

Färdigbadade åkte vi nu tillbaka till campingen och slappade lite innan någon tyckte det var en bra idé att bada även på Sudersand som också är en av Gotlands finaste stränder. Så det blev ett dopp även där för min del. Behöver jag säga att den kvällsduschen satt där den skulle sedan? Två kalla dopp, är minst ett kallt dopp för mycket för min del.

Bad vid Sudersand

Det stora Gotlandsäventyret, dag 7, del 1: Ljugarn-Gothem

Lördagen den 11 juli var det dags för oss att lämna "fastlandet" och ta oss till Fårö, där vi skulle bo två nätter. Men, vi kom inte så långt förrän vi hade första stoppet. Typ två kilometer kom vi. Två kilometer från campingen i Ljugarn finns det nämligen ett raukområde som vi ville spana in. Så det var dit vi styrde husbilen först.

Folhammars raukområde: är enligt Gotland.net ett av Gotlands mäktiga raukområden. Området är ca 500 meter långt och de, raukarna alltså, mäter upp till sex meter. Tittar man nog på raukarna, vilket vi kanske inte gjorde, kan man se att de är fulla med fossiler. Framförallt är det "kattskallar" och sjöliljor som man kan se. Raukområdet är en del av Folhammars naturreservat som även är rikt på örter och martorn.

Raukar...

Raukar i Folhammar

Vi var inte de enda som spanade in raukarna i Folhammar

Det här var inte våra första raukar på Gotlandsäventyret, men det här var första stället där raukarna såg ut så som vi förväntat oss att raukar ska se ut! Så, så här i efterhand är nog detta mitt favoritraukområde på Gotland!

Jag är nöjd vid raukarna i Folhammar

Jag och syrran vid raukarna i Folhammar

Vi lämnade sedan Ljugarn och for norrut, men vid Ardre skulle vi försöka hitta en ödekyrka. Efter en liten omväg, det kan vara jag som inte läste kartan rätt, men det pratar vi inte högt om så hittade vi ödekyrkan. Denna ödekyrka var det faktiskt inte jag som ville se, utan syrran. Eller jo det är klart att jag ville se ödekyrkan, men jag hade spanat in en annan ödekyrka som jag gärna ville se, och jag kan ju inte tvinga på de andra en massa kyrkor och ödekyrkor... Anledningen till att syrran ville till den här ödekyrkan var namnet. Hon var inne på någon sida på nätet där hon fått syn på Gunnfjauns kapell. På den Gotlandskartan jag tagit på Kneippbyn finns det inget Gunnfjauns kapell, men däremot Ardre ödekyrka. Samtidigt, hur många ödekyrkor/kapell kan det finnas i Ardre? Nu när jag kommit hem så har jag ju konstaterat att det är samma ställe!

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell: sägs ha uppförts till minne av Gunnfjaun, sonson till Tjelvar som enligt Gutasagan som skrevs ned på 1200-talet, vara den första som kom till Gotland. Tjelvar alltså. Enligt denna Gutasaga ska då Gunnfjaun härstamma. Det är (dock) lika troligt att kapellet uppfördes som gudstjänstlokal  vid den medeltida marknadsplatsen som fanns här strax söder om dagens kapellruin.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Det är en rektangulär byggnad som i östra delen har ett nästan kvadratiskt kor. Den bäst bevarade delen är  korets östra gavel med sitt tredelade fönster.  De norra och södra murarna är betydligt lägre idag än vad de var från början och här och där har de raserats helt. Man vet inte när kapellet uppfördes men att döma av fönstrets utseende och några portaldetaljer är den förmodligen från 1300-talets mitt.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

1948 gjorde man omfattande reparationer och en konservering av ruinen. Man lagade murarna och jämnade till murkrönen och täckte med grästorv. De understa delarna av triumfbågen och de två sidoaltarna rekonstruerades. På huvudaltarets plats i korets östra del lade man upp den medeltida altarskivan på två stenplintar.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Altarskivan, Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell hittar du ca 3 km söder om Ardre kyrka.

Vi for sedan vidare och stannade till vid Gammelgarns kyrka och kastal, detta då jag sedan tidigare läst att här finns inte bara en vacker medeltida kyrka utan även en av de bäst bevarade medeltida kastalerna på Gotland. Det ville jag ju inte missa.

Gammelgarns kyrka: som vi ser idag uppfördes under 1300-talet, men liksom på många andra ställen har det förmodligen funnits en kyrka på platsen sedan sent 1000-tal, tidigt 1100-tal. Den första kyrkan var av trä, och på 1200-talet uppfördes det en stenkyrka i romansk stil. Koret och långhuset är från 1300-talet i höggotisk stil. Klocktornet som är byggt i form av en s.k. takryttare härrör från den romanska kyrkan. Liksom vid många andra kyrkbyggen på Gotland har "Egypticus" varit med och uppfört delar av kyrkan. Kyrkan har restaurerats vid ett par tillfällen, senast i november 2000 då man gjorde en invändig renovering och restaurering. Vid denna restaurering rengjordes de medeltida målningsfragmenten på norra väggen, delar av dekoren från 1600- och 1700-talen. Övriga väggdelar rengjordes och vitkalkades. Man fyllde slutligen i 1700-talets stora kvadermålningar och valvstrålar. Kyrkan återinvigdes annandag pingst 2001.

Gammelgarns kyrka och kastal

Spännande vinkel på Gammelgarns kyrka

Detalj vid ingången till Gammelgarns kyrka

När man klivit innanför kyrkdörrarna möts man av ett höggotiskt kyrkorum. En slank mittpelare bär upp fyra höga kryssvalv. I koret finns ett altarskåp från 1300-talets mitt. Dopfunten är medeltida och predikstolen är från slutet av 1600-talet. Här finns även en herrskapsbänk från 1768.

Interiör Gammelgarns kyrka

Dopfunten, Gammelgarns kyrka

Kyrkbänk, Gammelgarns kyrka

Kyrkan och kyrkogården omgärdas av en kallmur med en bred gotisk stiglucka i väster. Inte helt förvånande så är kyrkan uppförd i kalksten!

Kastalen intill kyrkan, uppförd i sten, byggdes i slutet av 1100-talet. Den är fyrkantig, 10 x 9 meter, och 13 meter hög. Kastalen har renoverats på senare år och nyinvigdes 2006. Inne i kastalen anordnas det sommartid visningar och utställningar. Dock verkade det inte vara något sådant när vi var på plats. Men, man kan inte få allt...

Efter Gammelgarn tog vi en liten tur mot Katthammarsvik där vi bara stannade till vid hamnen och fikade lite i husbilen innan vi for vidare norrut. Nästa stopp blev vid
Gothems kyrka: som är en av de ståtligaste kyrkorna på Gotland. Men sin omgivande miljö hör den till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar! Kyrkan är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början. Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal tillkom därefter. Man hade planerat ett torn över långhusets västra del, men det uppfördes aldrig. Istället uppfördes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster "Egypticus" vid mitten av 1300-talet. Han låg i den där "Egypticus".

Gothems kyrka

Gothems kyrka och ruinen av kastalen

1949-1950 skulle kyrkan restaureras invändigt, och då hittar man en målningsskatt av hög kvalitet. Så istället för omputsning som var planen, konserverades de funna kalkmålningarna. Målningarna är tillkomna under tre perioder och är koncentrerade till långhusets väggar och valv. Det finns även målningar i tornrummets valv, men i koret är endast fragment bevarade. De äldsta målningarna är uppförda under 1200-talets senare del, och dessa återfinns i tornrummets valv. Grupp två som de näst äldsta målningarna kallas är de kvalitativt bästa målningarna och dessa kan man se på långhusets väggar och valv och anses målade omkring 1300. Till denna grupp hör även de fragment av kalkmålningar som man kan se i koret.

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Kalkmålningar, Gothems kyrka

Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor och intill den östra stigluckan finns ruinen av en kastal.

Kastalen och en av stigluckorna sett från kyrkogården

Kyrktornet, kastalen och en av stigluckorna
sett från parkeringen. Typ.

Efter Gothems kyrka styrde vi husbilen mot Slite. Nu började vi bli hungriga och var inställda på mat! Om Slite och vår vidare färd till Fårö kommer i nästa inlägg.