Forngården

Forngården är ett friluftsmuseum, beläget på klippbranten i Strömslund, Trollhättan. Här finns ett antal byggnader från 1700- och 1800-talen, som började flyttas hit 1934, ett gravröse, milstenar, solur och kvarnstenar. Härifrån har man en vacker utsikt över Trollhättan.

Huvudingången inramas av en portal av gamla ekstockar som är flera hundra år gamla. Ekstockarna hittades på botten av Håjums varp, vid byggandet av nya kraftstationen på 1930-talet.

Huvudingången

Det första man ser när man gått innanför huvudentrén är en röd klockstapel. Denna klockstapel har tidigare stått vid Fors kyrka i Sjuntorp. I denna stapel hade Fors lilla klocka hängt i minst 130 år, när den 1914 flyttades till en ny stapel. Den gamla stapeln, skänktes av Fors kommun och flyttades till Forngården 1935. Den nu synliga klockan är en ”brandklocka”, som hängt på gamla brandstationsbyggnaden vid Karl Johans torg sedan 1800-talet. Brandklockan användes alltså för att signalera att det brann.

Klockstapeln från Fors kyrka

Utsikt från Forngården

Ryggåsstugan, kommer från torpet Hästhagen i Väne-Åsaka, och är ett soldattorp från 1700-talet. Stugan var länge bebodd av gumman Maja-Lena, som sägs ha varit frisk och rask i hela sitt 90-åriga liv. Hon avled i sin stuga 1924. Hon låg aldrig någon till last och hon spann ullgarn och tillverkade strumpor. Vintertid förvarade hon sina höns under sängen bakom en hönsgrind. Ryggåsstugan flyttades till Forngården 1935. Namnet ”rygggåsstuga” kommer från att denna typ av stuga saknar innertak, så rummet når upp till takåsen. På platsen där ryggåsstugan ligger ska man ha hittat lämningar efter en flintverkstad.

Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka

Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka

Alldeles i närheten av ryggåsstugan står ett härbre från Prässebo i Ale-Skövde socken, uppfört 1734. Härbret innehåller idag bl.a. gamla vagnar och slädar. Här finns ”överkonstapel Wiiks fyllekärra”, en två meter lång kärra med skalmar. Ekipaget var format som en låda och baktill försett med dörrar som gick att regla. Översidan kunde lyftas som två lock, och kärran var madrasserad. Polisen i Trollhättan hade besvär med att transportera överförfriskade personer, varvid överkonstapel Wiik tillverkade denna transport. I denna kärra kunde man placera besvärliga och överförfriskade personer och sedan lägga på locket. När vederbörande skulle plockas ut, låstes bakdörren upp. Kärran användes bara en enda gång, då den visade sig vara för otymplig. Det fanns bl.a. risk att kärran skulle sjunka i leran på Storgatan och då bli för tung. Härbret flyttades till Forngården 1938.

Härbret från Prässebo

Den öppna platsen mellan klockstapeln, ryggåsstugan och härbret kallas för Gröna Plan. Fynd visar att det legat en boplats under stenåldern här.

Gröna plan

Gravröset ligger på sin ursprungliga plats, men restaurerades 1936 på Trollhättebygdens Fornminnesförenings initiativ efter riksantikvariens medgivande. Röset förstördes i slutet av 1880-talet när turistvägarna på västra stranden av älven gjordes i ordning. Även flera andra rösen i närheten gick samma öde till mötes. Fynd som är gjorda i röset tyder på att graven är från bronsåldern, ca 3 300 år gammal. Man har bl.a. hittat en bälteshake, en tudelad ornerad pincett och en bronsdolk. Ett flertal hällar tydde på en hällkista, vilket också antyder gravens datering till äldre bronsåldern.

Bronsåldersröset

Bronsåldersröset

På en berghäll mittemot bronsåldersöset finns det en bronsrelief. Den är gjord till minne av Gustaf Lundén, som i särskilt hög grad har varit fornminnesvårdens främjare i denna del av Göta Älvdalen. Det var även Gustaf Lundén som var en av de som grundade Trollhättebygdens Fornminnesförening och Forngården i Trollhättan. Reliefen är gjord av skulptören Erik Sand från Strängnäs. Reliefen avtäcktes av stadsfullmäktiges dåvarande ordförande Artur Lundqvist och landsantikvarien Sven Axel Hallbäck den 22 maj 1960.

Reliefen över Gustaf Lundén

Betty Backs stuga är nog den stuga som är mest omskriven i litteraturen om Trollhättan. Betty Back, föddes 1839 och avled 3 februari 1918, var dotter till mjölnaren Petter Back. Det var en gumma som var mycket snäll, men som man hade stor respekt för. Hon livnärde sig bl.a. på knäckkokning. Stugan låg alldeles i närheten av Hebeskolan, idag Folkets Hus, och barnen på Hebeskolan var hennes största kunder. Det sägs att om man lämnade en gammal skrivbok till henne kunde Betty använda de blålinjerade bladen till knäckomslag. Stugan flyttades till Forngården 1937. På platsen där Betty Backs stuga står idag ska det ha hittats två eldstäder, i samband med uppförandet av stugan.

Betty Backs stuga

Gamla ekstockar.  En av ekstockarna har daterats till att ekollonet
har grott omkr. 850. Eken fälld ca 1002. 

Alldeles i närheten av Betty Backs stuga står Ryttaretorpet, från Malöga by. Gården var från början ett rusthållarboställe under ”Kongl Vestgötha Cavalleri” enligt en skylt ovanför dörren. Den siste soldaten som bodde i Ryttaretorpet var Meijer med hustru och en stor barnaskara. Ryttaretorpet har med sakkunnig hjälp möblerats så stilenligt som möjligt. Ryttaretorpet stod fram till 1959 vid vägen SAAB – Bollsäng.

Ryttaretorpet från Malöga by

På andra sidan gångvägen om Ryttaretorpet och Betty Backs stuga står Malöga Kassaregårdens manbyggnad. Byggnaden är troligen från 1700-talets slut. Den representerar en relativt välbärgad bys allmogekultur. Vindsutrymmet innehåller ett stort antal åskådligt upplagde föremål av skilda slag från staden och bygden. Stugans tapeter är handmålade. Kassare betyder troligen gårdfarihandlare eller knalle. Då huset låg nära ett viktigt färjeställe mellan Malöga och Naglum, kan det också ha varit ett härbärge för sådana vägfarande och alltså inte bara en bondgårdsbyggnad. Kassaregården stod fram till 1943 inom Flygmotors – idag GKN Aerospace Sweden AB, industriområde, bakom huvudkontoret. Kassaregården skänktes till Forngården av Svenska Flygmotor AB.

Mangårdsbyggnaden på Malöga Kassaregård

På området hittar man Trollhetta quarn, en skvaltkvarn som byggdes av medlemmar i Trollhätte-Gillet 1982. Virket är återanvänt från en fastighet på Österlånggatan 60 som revs i oktober 1981.

Trollhetta quarn

Daskebackens kvarn från 1700-talet kommer från trakten av Hjärtums kyrka. Kvarnen har kvar alla föremål som tillhör en vattendriven kvarn jämte en del jordbruksredskap. Kvarnen skänktes till Forngården av stärbhusdelägarna efter mjölnare Karl Johansson och kom till Forngården 1947.

Daskebackens kvarn

Forngården är en underbar plats att promenera i. Passa på att besök Forngården när byggnaderna är öppna, det är vanligtvis söndagar i juli och augusti klockan 13-17. Packa picknickkorgen och slå dig ner någonstans på gräset. Njut av utsikten. Eller varför inte vara med på någon allsångskväll?

Vägbeskrivning Kör genom Trollhättans centrum, följ skyltning Strömslund. Kör över Göta älv och några hundra meter på den västra älvstranden, tag första avtagsväg till vänster – Albertsvägen. Följ skyltning till Forngården eller Albert Kök Hotell & Konferens.

Senaste besöksdatum 7 juni 2016

Friluftsmuseet i Jönköpings Stadspark

I Jönköpings Stadspark hittar man Friluftsmuseet. Det är en samling gamla hus runtomkring i Jönköpings län som är hitflyttade. Här kan man bland annat se ett soldattorp, ett sockenmagasin och en ryggåsstuga. Äldsta byggnaden i friluftsmuseet är just ryggåsstugan som är från 1600-talet. Självklart är det så att kyrkoruinen efter Bäckaby kyrka och Norra Solberga klockstapel som jag bloggat om tidigare hör till Friluftsmuseet. Under sommaren (juni-augusti) kan man gå in i ryggåsstugan och se hur man levde förr i tiden!

Jag tycker att det är rätt mysigt att strosa omkring i Stadsparken och titta på de gamla husen och djuren och så. Tyvärr har jag inte varit här alltför många gånger, då ju Stadsparken ligger uppe på en höjd, en liten bit från centrum. Och jag har ju inte bil. Men, så kom jag ju på, att det måste ju ändå gå lokalbuss upp mot Stadsparken. Jag var självklart på det klara med att hållplatsen kanske inte låg ända inne i Stadsparken, men hyfsat nära borde det ju ändå finnas en hållplats. Och det gör det. Hyfsat nära alltså.

Så en dag i början av juli, tog jag helt sonika först bussen från Kaxholmen in till Jönköping. Jag hoppade av bussen vid biblioteket och promenerade bort till ICA Maxi, för där visste jag att jag kunde plocka ihop min egen sallad. Därefter gick jag från ICA Maxi, till Resecentrum för att därifrån ta bussen mot Dalvik. Och så vid hållplatsen Stadsparken hoppade jag av. Jag började faktiskt med att äta min sallad vid ett bord med utsikt över Vättern!

Huvudmålet med den här utflykten var egentligen Bäckaby kyrkoruin (som jag redan bloggat om), men när jag ändå var här så passade jag självklart på att titta lite på djuren och de övriga husen i friluftsmuseet. Det gäller ju att passa på!

Ett av husen som man kan se är ett soldattorp, som ursprungligen stod i Råssmäte, i Linderås socken. På en skylt intill huset kan man läsa att det flyttades från Jönköpings kasernområde vid Ryhov, där det legat sedan 1915 och använts som museum. Soldattorpet tillsammans med en bodbyggnad och fähus flyttades till Stadsparken 1929.

Soldattorp

Tuppen i hönsgården

Mittemot soldattorpet står en trossbod, som också tillhörde museet vid Ryhov, och flyttades till Stadsparken samma år som soldattorpet. Boden stod tidigare utanför Byarums kyrka där den fungerat som förråds- och utrustningsbod för Mo härads kompani vid Jönköpings regemente. Här förvarades trosstält, verktyg, kokutrustning med mera. Boden sägs vara uppförd tidigast på 1780-talet.

Trossbod

I varje socken fanns förr ett sockenmagasin. Här samlade man överskottet på säd, och sedan vid nödår så kunde man ta härifrån... Fanns det riktigt gott om säd så kunde man sälja det, och förtjänsten gick till att hjälpa de fattiga eller bygga skolhus och så vidare. Det här sockenmagasinet kommer från Ingatorps socken i Eksjö kommun. Enligt ett kungabrev från 1840, uppfördes denna byggnad 1757. Sockenmagasinet kom till Stadsparken 1908.

Sockenmagasin

I närheten av ryggåsstugan finns en vacker loftbod. Det är en så kallad svalgångsbod, troligen från 1600-talet, och den kommer från Stora Tofta, Flisby socken i Nässjö kommun. Den här loftboden består av ett rum på ovanvåningen och ett rum på bottenvåningen. Det användes främst som magasin för säd och andra livsmedel. Men på vissa platser fungerade loftboden som sovplats för gårdens piga och dräng. Loftboden var förutom boningshuset, den viktigaste byggnaden på gården!

Loftbod

Ryggåsstugan är nog lite av friluftsmussets stolthet. Den härstammar från 160-talet och kom till Stadsparken 1904, från Sjöaryd i Markaryds socken. Den består av en ryggåsstuga och två högloft. Under perioden juni-augusti är den öppen dagligen 11-17, och man kan gå in i stugan för att se hur man levde förr.

Bredvid/intill ryggåsstugan står en visthusbod som troligen är från 1700-talet. Den har tidigare stått i Kulebo, Järsnäs socken, Jönköpings kommun, och kom till Stadsparken 1928. Här förvarades matvaror som rökt korv och saltat kött.

Ryggåsstugan

Är ni i Jönköping ska ni självklart göra ett besök på Stadsparken. Om inte annat för utsiktens skull! Har man barn finns här djurhägnader och Jönköpings största lekplats! Lite i skymundan finns här även ett fågelmuseum, med en mängd uppstoppade fåglar och fågelägg (dessa är självklart inte uppstoppade).

Jamtli

Ingången till Jamtli

När/Om ni är i Östersund/på Frösön, bör ni försöka klämma in ett besök på Jamtli - Jämtlands Läns Museum. Här finns både ett inomhusmuseum och utomhusmuseum (friluftsmuseum).

Här på Jamtli får man lära sig om Jämtlands och Härjedalens kulturhistoria,men även om Storsjöodjuret. Bland annat finns här olika fångstredskap för att fånga den rackarn... Museets klenoder är de tusenåriga Överhogdalsbonaderna, Sveriges svar på Bayeuxtapeten, som du kanske minns kära syster från vårt besök i Battle (Hastings) kära syster!

För dig som inte vet vad Bayeuxtapeten är, så kan jag berätta att det är en textil som skildrar slaget vid Hastings 1066...
På Friluftsmuseet som också finns på området finns ett 60-tal byggnader från Jämtland och Härjedalen. Tyvärr har jag inte varit där själv. Vid de båda tillfällen som jag varit på Jamtli, så har vi enbart hunnit med inomhusdelen!

Som jag minns det så får man inte fota överallt inne på museet,
dessutom måste det vara utan blixt.
Därför har jag inte så många bilder härifrån

Hitta hit: Jamtli ligger strax utanför Östersund centrum, en promenad från centrum tar ca 15 minuter. Det finns parkeringsplatser intill museet.
Tillgängligt: Ja.

Öppet: Året om.

Grännaberget

Grännabergets friluftsmuseum hittar man ovanför Gränna centrum, och detta var min första promenad/utflykt här i Gränna. För att komma dit tog jag trappan från södra parken, och enligt skylten intill trappans fot så står det att det är 243 trappsteg upp! Självklart tappade jag räkningen, så jag vet inte om det stämmer, men det får jag väl förmoda att det gör!

Och det är värt mödan då utsikten härifrån över Gränna och Visingsö inte går av för hackor. Man har även tänkt till, då det finns små "avsatser" där man kan sätta sig och pusta en stund om orken tryter och passa på att njuta av utsikten längs vägen! Om man nu inte orkar, eller faktiskt kan ta sig upp för trapporna så finns det en bilväg upp!

Tydligen har man haft problem med att folk kastar ner saker för berget, då man har satt upp sådana här skyltar längs med "utsiktsplatserna!

Från början fungerade Grännaberget som stadspark för Grännaborna, men från 1916 kom det att samlas alltfler byggnader i området. Tanken var att man skulle bygga upp något liknande som Skansen i Stockholm. Så man började flytta hit hotade byggnader från området.

Här hittar man bl.a. Röttlegården (bilden nedan), ett f.d. pappersmästarboställe vid pappersbruket i Röttle, strax söder om Gränna, som anlades av Per Brahe d.y. under 1600-talet. Röttlegården består av huvudbyggnad, loftbod och ett mindre uthus. Andra byggnader är bl.a. en klockstapel, visthusbod, soldattorp, marknadsbodar, kaptensboställe. Icke att förglömma är kaffestugan, med sina "världsberömda" räkmackor.

Öppet: Grännaberget är tillgängligt året om. Trapporna är dock avstängda vintertid. Kaffestugan är öppen varje dag maj-september 10-21. Husen är öppna när Kaffestugan har öppet.

Hitta hit: Till fots: ta Bergsgatan (gatan ovanför huvudgatan Brahegatan), från torget och promenera söderut, passera kyrkan och vidare en bit bort, vid södra parken hittar ni en skylt "Kaffestugan", där har ni sedan trappan upp. Självklart kan man gå längs med Brahegatan... Gå i så fall söderut, tills ni kommer till södra parken där Amalia Eriksson står staty, hon som började baka polkagrisar, gå igenom parken så har ni trapporna där. Med bil: Kör ut från Gränna (söderut), vid rondellen - den med en luftballong i mitten - kör mot Tranås. Efter ca 400 meter (enl. en kollega till mig, jag har inte kört själv än) så är det skyltat "Kaffestugan".