Jokkmokks gamla kyrka

Nu har jag återigen ägnat den här bloggen alldeles för lite tid. Har alldeles för många bollar i luften samtidigt. Men, jag ska försöka skärpa mig, och ägna även den här bloggen lite mer av min tid. Det var ett tag sedan jag var iväg på en utflykt/promenad där kameran varit med! Så jag dammar av ett gammalt besök. Som ägde rum 2008 faktiskt. Hur som helst, resan gick till Jokkmokk. Eller för att vara mer exakt, på Sverigeresan jag gjorde våren 2008, tillsammans med TK12 på Tomelilla Turismutbildning, eller hade man bytt namn till TurismUtbildarna Syd då?, så var vi i Jokkmokk. Själv gick jag i klassen innan och gjorde Sverigeresan hösten 2007 med min klass. Den här gången var jag med som "assistent åt läraren och åt eleverna faktiskt. Då vi var lite tidiga inför ett besök på Ájtte, så gick vi till Jokkmokks gamla kyrka på ett spontanbesök! Inte mig emot som gillar gamla kyrkor...

Jokkmokks gamla kyrka

Det har funnits en kyrka är i Jokkmokk sedan början av 1600-talet. Då ökade nämligen intresset för den nordliga landsdelen och kung Karl IX ville att lappmarken skulle ligga under svenskt styre. Kungen ville skapa ett svenskt ishavsvälde som täckte hela norra Skandinavien och befästa landsdelen genom att bygga kyrkor. En annan orsak till att kyrkorna byggdes var att missionen bland samerna skulle intensifieras.

Den äldsta kyrkan i Jokkmokk uppfördes 1607. Det var en rektangulär kyrka, 12,75 x 6,3 med vapenhuset på ena sidan. Vid 1750-talets början ansågs kyrkan vara liten, kall och dragig. En ny kyrka uppfördes 1753 på en annan plats väster om den gamla kyrkplatsen.

Den nya kyrkan uppfördes huvudsakligen efter ritningar av Hans Biskop för Lycksele kyrka. Kyrkan hade en åttkantigt avlång grundplan, byggd i timmer, rödmålad och försedd med rundbågiga fönster. Taket var högt, valmat och täckt med spån. Klockstapeln och den timrade bogårdsmuren uppfördes 1784 av Olof Strandman från Umeå. I bogårdsmuren inrymdes "likhus" där man förvarade kistorna under vintern. Kyrkan restaurerades 1928-1931. 1935 uppfördes en ny bottnisk klockstapel i 1700-talsstil av arkitekt Bertil Höök. Den var i det närmaste en kopia av 1784 års klockstapel. 1941 brann taket samt vissa delar av inredningen upp efter spricka i ett rör i kaminen. Man restaurerade kyrkan och den stod klar 1943.

Den april 1972 brann Jokkmokks gamla kyrka ner och det enda som fanns kvar var ett par förkolnade stockar och grunden. Orsaken till branden var en kortslutning. Man beslutade att man skulle rekonstruera kyrkan. Den återuppförda gamla kyrkan invigdes 5 december 1976. Den byggdes upp på samma plats som 1753 års kyrka. Grunden av natursten är delvis den ursprungliga. Planen är åttkantig och kyrkan är 18,5 meter lång och 9,5 meter bred, samma mått som den gamla kyrkan.

Kyrkan omges delvis av en bogårdsmur och delvis av ett trästaket. Ett antal minnesstenar är resta på kyrkplatsen och det finns även ett flertal omarkerade gravar. Bogårdsmuren uppfördes i samband med kyrkobygget under 1970-talet. Det finns öppningar på insidan av bogårdsmuren för att påminna om hur likkistorna förvarades under vinter. Klockstapeln är inbyggd i bogårdsmuren.

Klockstapeln, och del av bogårdsmuren

Öppningar i bogårdsmuren

Kyrkans interiör har en färgsättning som är inspirerad av den samiska kolten - rött, blått och gult. Samiska konsthantverkare har svarat för delar av kyrkans utsmyckning. Kyrkorummet har timrade väggar och trägolv, även innertaket är av trä och är valvfomat och vitmålat. Träkorset som hänger ovanför altaret är gjort av det oskadade virket som fanns kvar efter den förödande branden.

Inne i Jokkmokks gamla kyrka

Dopfunten, gjord i torrfura.

Altaret och korset gjort av det oskadade timret.

När jag kom till Jokkmokks gamla kyrka så trodde jag ju så klart att det var den gamla kyrkan, och inte en rekonstruktion. Så kan det gå om man inte gjort sin research innan. Det jag fastnade för inne i kyrkan var den vackra dopfunten. Det är en fantastiskt fin kyrka, och jag förstår verkligen man valde att återuppföra den. Jag är även glad att vi var lite tidiga till Jokkmokk så vi hann med den här promenaden och besöket.

Kiruna kyrka

Här kommer ännu ett litet inlägg tillägnat min kära syster, som nu i veckan faktiskt beger sig ut på en Sverigeresa!

Om man är i Kiruna får man självklart inte missa kyrkan. Även om man kanske inte är så intresserad av just kyrkor. Denna kyrka i nygotisk stil, ser nämligen inte ut som alla andra kyrkor...

Kyrkan uppfördes 1909-1912 under ledning av LKAB:s byggnadschef i Kiruna, Bengt Lundgren. LKAB:s disponent, och Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm, ska ha sagt till kyrkans arkiktekt (Gustaf Wickman) att han skulle bygga en kyrka som är som en lappkåta.

Den uppmärksamme har väl redan noterat att kyrkan fyller 100 år i år!

Och kyrkan påminner verkligen om en lappkåta, med sin breda bas och avsmalnade topp. På kyrkans takfall kan man se 12 bronsskulpturer. Dessa föreställer människor i olika sinnestillstånd.

Kyrkan utsågs 2001 som Sveriges vackraste kyrka genom tiderna. Och om du frågar mej så kan jag förstå varför!

Kyrkan har inget torn så alldeles intill kyrkan står en fristående klockstapel. Den uppfördes faktiskt före kyrkan och stod klar redan 1907.

Interiört andas kyrkan nationalromantik, med utsmyckningar av prins Eugen, Christian Eriksson och Ossian Elgström.

Jag minns att jag tyckte att kyrkrummet var ganska mörkt. Men det var kanske en halvmulen dag när jag var inne i kyrkan.

Altartavlan, målad av prins Eugen

Kyrkorgeln

Samer som tillber det kristna korset på altarbordet

Öppet: Dagligen 11 juni-13 augusti 9-17.45 (2012)

LKAB:s gruva i Kiruna

Är man i Kiruna tycker jag man ska försöka klämma in ett besök nere i LKAB:s gruva. Gruvan är ju verkligen en del av Kiruna. Och det är på grund av den som nu stora delar av staden håller på att flyttas. Man vill undvika ett ras som det som skedde i Gällivare (Malmberget) 1928...
Men nu var det inte gruvraset i Gällivare eller ev gruvras i Kiruna jag skulle blogga om, utan om den tur man kan ta ner i LKAB:s gruva i Kiruna.

Utsikt mot Kirunavaara, eller Luossavaara. Minns faktiskt inte riktigt...

Turen börjar vid Turistbyrån i Kiruna, där du även kan boka din biljett. Det går även bra att boka online. Om man är intresserad av att besöka gruvan så måste man följa med på turistbyråns/LKAB:s guidade turer, man får alltså inte gå ner på egen hand i gruvan. Och tur är väl det skulle jag vilja säga.

Hyfsat stora gruvgångar. Och för säkerhets skull så har man markerat ut väderstrecken.

Man åker buss ner i gruvan, 540 meter under marken! Här får man sedan se en autentisk gruvmiljö, och man får veta mer om gruvbrytningens historia, och vad som händer med malmen som blir bruten här...

Promenad nere i gruvan

Det här är verkligen tur jag kan rekommendera! Även om man kanske inte är så speciellt intresserad av just gruvbrytning. För det är en rätt så häftig känsla att gå omkring där nere 540 meter under jord och ta del av en så viktig del av Kiruna!

Hyfsat stora maskiner

Även om man vetat om malmfyndigheten länge så dröjde det faktiskt ända till slutet av 1800-talet innan någon storskalig gruvbrytning tog fart. Det hela beror på att området var otillgängligt, men i slutet av 1800-talet var Malmbanan klar...

Minne från den tiden då det gick en spårvagnslinje här nere i gruvan!

Öppet/tillgängligt: 1 juni-31 augusti. Man åker ner i gruvan i buss. Man måste ha fyllt 6 år för att få följa med på turen.

Hitta hit: Turen utgår från Turistbyrån, Lars Janssongatan 17 (Folkets Hus. "Bredvid" Scandic Hotell Ferrum)

För mer information: www.kirunalapland.se

Riksgränsen

Här kommer ett litet inlägg tillägnat min kära syster. När ni ändå är uppe i Kirunatrakten och kör så ska ni självklart ta den lilla "omvägen" till Riksgränsen. Bara för att ni liksom då kan bocka av Norge på er lilla Sverigeresa!

Här ligger världens nordligaste skidort, som faktiskt erbjuder skidåkning till efter midsommar!

Jag vid Riksgränsen

Och för dig kära syster som ju fullkomligt älskar vatten, så "måste" ni ju stanna till vid Silverfallet i Björkliden på er väg till eller från Riksgränsen. Det ligger liksom ändå längs vägen mellan Abisko och Riksgränsen. Det ska faktiskt till och med finnas en bred stig "längs med fallet ner till Torne Träsk! När jag var där så var det ju fortfarande lite snö kvar, och om vi var på nån stig och gick det minns jag inte! ;) Jag minns bara att det var halt som attan att ta sig upp...

Hur hög fallhöjden är vet jag faktiskt inte, men det kanske ni kan ta reda på! ;) Och som onödigt vetande kan jag då tala om för er att här i Björkliden finns Sveriges nordligaste golfbana.

Silverfallet, Björkliden, innan isen släppt!

Utsikt mot Torne Träsk

Hitta hit: Björkliden ca 10 km nordost om Abisko. Riksgränsen ca 30 km väster om Abisko.

Abisko

Det här inlägget dedikerar jag till min kära syster som just nu håller på att planera en underbar Sverigeresa med sin sambo nu i sommar. Hon bad mig skriva upp lite platser de "måste" besöka på deras resa. Och varför inte presentera några av dem här på bloggen?

Så jag börjar med att säga till min syster och hennes sambo, ni måste ta er till Abisko! Men, då jag vet att ni ändå ska upp till Kiruna så är det ju bara en liten detour om man säger så. Inte ens 100 km är det mellan Kiruna och Abisko!



Utsikt från bussfönstret, på väg till Abisko

Jag har faktiskt haft turen att få besöka Abisko inte mindre än två gånger under loppet av 8 månader. Första gången var i samband med TK11:s stora Sverigeresa i september 2007, andra gången var i samband med TK12:s stora Sverigeresa i maj 2008. Första gången så var jag där med min klass från Tomelilla Turismutbildning, andra gången var jag med som assistent när klassen efter min åkte på sin stora Sverigeresa!

Första gången jag var där så var det en helt fantastisk höstdag. Färgerna här uppe var helt fantastiska, och kontrasten med snön på topparna, var mer än vi räknat med.

Här finns Abisko Turiststation, med vandrarhem och restaurang. Här startar, eller slutar, Kungsleden, och vintertid så åker man skidor ner för Nuolja. Sommartid tar man linbanan upp på toppen och njuter av den magnifika utsikten. Och härifrån har man en underbar vy över Lapporten!

När jag var i Abisko den där underbara klara höstdagen, så valde jag faktiskt INTE att ta linbanan upp på Nuolja, som större delen av klassen gjorde. Nej, jag vill hellre kunna "skryta" med att jag vandrat på Kungsleden. Jag var säkert även för snål för att betala, vad det nu var för löjlig summa det handlade om. Så här i efterhand ångrar jag faktiskt inte mitt val.

Porten till Kungsleden

På promenad på Kungsleden

Vi gick inte så vidare värst långt längs Kungsleden, men det behövdes inte. Vi var liksom nöjda ändå. För min del var det bara att få ha vandrat lite på klassiska Kungsleden belöning nog. Och att se Abiskojâkka flyta fram var en lisa för själen.

Abiskojâkka

Abiskojâkka

Abiskojâkka

Då jag valde att inte ta linbanan upp till toppen av Nuolja så fick jag "nöja" mej med att njuta av utsikten mot Lapporten från parkeringen vid Abisko Turiststation. Men, tro mej, jag är nöjd med den!

Lapporten

Lapporten är väl ett av de mest kända vyerna från Lappland, ja kanske ett av Sveriges mest avbildade motiv! Och det är inte så svårt att förstå. Det är något med den här silhuetten.

Lapporten

Andra gången jag var här uppe så var det i maj, och islossningen hade precis börjat. Den här gången hade vi en övernattning på Abisko Turiststation, och bilden under visar vyn jag hade från mitt fönster. Inte helt fel att somna och vakna upp till om man säger så!

Lapporten sett från Abisko Turiststation

Hitta hit: 96 km nv om Kiruna enligt "Värt att se i Sverige - en reseguide".

Den stora Sverigeresan (2007) dag 9 & 10

Dag 9 åkte vi från Arvidsjaur mot Östersund. På denna sträcka stannade vi vid Stensele kyrka, som sägs vara Sveriges största träkyrka. Här finns bl.a. "Christina bibeln" och Sveriges minsta bibel! Eller jag tror det var Sveriges minsta bibel i alla fall. Vi stannade även till i Vilhelmina där vi besökte hembygdsmuseet samt käkade lunch! När vi kom fram till Östersund gick vi en guidad stadsvandring innan vi checkade in på hotellet.

Dag 10, den 13 september 2007, åkte vi mellan Östersund och Mora! Vi började dagen med att åka över till Frösön där vi bla såg Frösö kyrka, Vilhelm Peterson Bergers "Sommarhagen" och utsiktstornet innan vi åkte in till Östersund igen för ett besök på Jamtli, Jämtlans Länsmuseum! Här kan man få veta mer om Jämtlands historia och naturligtvis Storsjöodjuret! Jag var för övrigt helt övertygad om att jag såg Storsjöodjuret när jag och Sofia gick vår lilla morgonpromenad i Östersund. Systeryster var dock mer tveksam, och undrade om det inte var min egen spegelbild jag såg! ;) Bilden nedan är tagen från Vilhelm Peterson Bergers älskade Sommarhagen!

Copyright: Sofia Allard

Den stora Sverigeresan (2007) dag 7 & 8

Dag 7 på den stora Sverigeresan påbörjades resan söderut igen! Men innan vi lämnade Kiruna med omnejd så besökte vi Esrange Space Center en bit utanför Jukkasjärvi! Här fick vi veta mer om verksamheten där, se en film om rymdturism, som ju faktiskt inte är så långt fram i tiden, vi fick se lite raketdelar och sist men inte minst skjuta upp en raket i rymden! Vissa i klassen tyckte det var en mycket bra idé att klämma in sig i en raket!!

Bild nummer två är på Ida vid Polcirkeln höjd med Jokkmokk ungefär om jag inte minns helt fel. Ida hade fått för sig att testa vattentempen i olika sjöar runt om i Sverige!!

Dag 8 tillbringade vi i Arvidsjaur och Arjeplog. Vi började dagen med ett besök i Lappstaden i Arvidsjaur, innan vi shoppade loss hos Anna-Lisa i hennes souvenirbutik. Sedan åkte vi till Arjeplog där vi besökte Silvermuseet som finns till tack vare "Lappdoktorn" Einar Wallqvist, som samlade på sig bl.a. samiskt silver! Vi var även uppe på toppen av Galtispuoda-berget i Arjeplog, där för övrigt dagens bild, dag 8, är hämtad ifrån, samt Lillberget i Arvidsjaur.

Copyright: Sofia Allard

Den stora Sverigeresan (2007) dag 6

Dag 6 på den stora Sverigeresan tillbringades till stor del i Abisko. Vi hade verkligen tur med vädret. Hög, frisk luft och solen sken hela dagen. Några av oss i klassen tog linbanan upp på Njuollaberget, medan andra av oss promenerade en bit längs Kungsleden. Vilket alternativ vi än valde så var vi alla nöjda med den här dagen, och vem vet, detta var kanske bästa dagen på hela resan? Men vi hann även med att besöka Kiruna kyrka, en gång framröstad till Sveriges vackraste kyrka, och Jukkasjärvi med dess vackra träkyrka. Tyvärr fick vi inte se ICE Hotel, eftersom det inte byggts än... Första bilden är tagen över Torne träsk från en liten p-ficka strax innan Abisko (från Kiruna sett)

Jag kan ju inte gärna undvara en bild på Lapporten!!