Efter Treptow började vi så sakteliga dra oss tillbaka mot hotellet men vi hann se ytterligare platser och sevärdheter utmed vägen. Det kan även vara så att något/några av de saker jag nämner i det här inlägget passerades tidigare på, men det får vara så...
Nya synagogan: påbörjades 1859 och avslutades 1866. Här finns plats för ca 3 000 gudstjänstbesökare. Användningen av järn i konstruktionen av tak och gallerier satte synagogan i förgrunden för väg- och vattenbyggnadskonsten i slutet av 1800-talet. Den här fascinerande byggnaden var Berlins största synagoga fram till den 9 november 1938 då den delvis förstördes under den beryktade Kristallnatten. Under de allierades bombningar 1943 förstördes den ännu mer för att helt ödeläggas av de östtyska myndigheterna. Man påbörjade en rekonstruktion av synagogan 1988 och den avslutades med en ceremoni 1995.
Reichstag/Riksdagshuset: var tänkt att symbolisera den nationella evigheten och visa upp det tyska kejsarrikets ambitioner efter dess tillkännagivande 1871. Byggnaden i nyrenässans fångade den rådande andan av tysk optimism och uppfördes 1884-1894 av pengar som man "fått" av Frankrike för krigsreparationer. 1933, den 28 februari förstördes den stora hallen i en brand och kommunisterna fick skulden. Med andra världskriget som närmade sig blev det ingen återuppbyggnad av riksdagshuset. Trots detta ekade dess betydelse utanför Tysklands gränser med bilder av den sovjetiska flaggan som flyger från Reichstag i maj 1945 som en symbol för det tyska nederlaget i andra världskriget. 1957-1972 är kupolen avlägsnad och de flesta utsmyckningarna avlägsnas. Reichstag blev nu en mötesplats för den andra kammaren i tyska Bundestag (riksdagen) och utgjorde också en spektakulär kuliss åt stora festivaler och rockkonserter. Till de östtyska myndigheternas stora förtret. Den 2 december 1990 möttes den nyvalda Bundesrepublik för första gången i Reichstag sedan den tyska återföreningen. 1995-1999 skedde den senaste ombyggnaden och Reichstag förvandlades till en modern möteshall krönt med en elliptisk kupol. Man kan besöka Reichstag och gå upp i kupolen. Härifrån har man en härlig utsikt över staden och man får låna en audioguide som pekar ut Berlins sevärdheter och byggnader.
GuldElsa: eller Siegessäule/segerkolonnen som monumentet egentligen heter, ska erinra om segrar i kriget mot Danmark 1864. Efter ytterligare segrar mot Österrike 1866 och Frankrike 1871 placerades "Goldelse", en förgylld figur som representerar seger på toppen. Monumentet stod ursprungligen framför riksdagsbyggnaden, men flyttades hit av nazisterna 1938. Sockeln är utsmyckad med lågreliefer som minner om de här slagen. Längre upp på kolonnen finns en mosaikfris som skildrar grundadet av det tyska kejsarriket 1871. Högst upp på monumentet finns en utsiktsterrass varifrån man ska ha en fenomenal utsikt över Berlin. Jag var aldrig uppe där så jag kan inte intyga det hela! =)
Vi passerade förbi en av Berlins gamla stadsportar, och tyvärr minns jag inte vad vår guide berättade om den, men jag hann ta en bild från bussfönstret i alla fall! Vi åkte även lite på Unter den Linden, en av Berlins mest berömda gator, men dessvärre har man av olika anledningar plockat bort många av lindarna. En gång ledde den här vägen till de kungliga jaktmarkerna som senare omvandlades till Tiergarten. Vi åkte på Berlins bredaste gata, minns tyvärr inte namnet, och här hade man gjort parkering mitt i gatan!
Schönebergs stadshus: under den tiden då Berlin var uppdelat i öst och väst så hade man ju i varje del sin egen flygplats, rådhus, TV-torn och allt vad det nu kunde vara. Det här stadshuset vid John-F-Kennedy-Platz, och som lätt kan tas för en kyrka med sitt vackra klocktorn, var då Västberlins rådhus. Det uppfördes 1911-1914 och fungerade som Västberlins rådhus 1948-1990. Det var här som John F Kennedy, den 26 juni 1963, sade den berömda meningen: "Ich bin ein Berliner" framför mer än 300 000 berlinare!
Charlottenburg slott: var tänkt som sommarresidens åt Sophie Charlotte, kurfursten Fredrik III:s hustru. Slottet började byggas 1695 och 1701-1713 utvidgades slottet och kröntes med en kupol och man lade till orangeridelen. Slottet förstördes under andra världskriget och har sedan dess restaurerats.
Det var vad vi fick se och uppleva på vår stadstrundtur som tog ca 5,5 timme, med fyra stopp under vägen. Innan vi trötta och nöjda kröp ner i sängen och slökollade på TV så besökte vi även Kaiser Wilhelm-kyrkan! Men mer om denna plats i nästa blogginlägg.
Visar inlägg med etikett Monument. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Monument. Visa alla inlägg
fredag 29 maj 2015
torsdag 28 maj 2015
Berlin dag 1, del 1
Under Kristi Himmelsfärdshelgen var jag, min syster, mamma och pappa i Berlin. Vi åkte med ett bussbolag från Vänersborg och efter 15 timmars resa så var vi äntligen framme i Tysklands huvudstad. Vi hade två hela dagar i Berlin till vårt förfogande, och jag tänkte i några inlägg - det blir alldeles för långt om jag skulle lägga allt i samma, så kommer jag "redovisa" vad vi besökte. Då jag och syrran aldrig varit i Berlin innan så valde vi att hänga med bussbolaget på deras stadsrundtur i buss, och jag vill nog säga att vi fick se väldigt mycket under denna 5,5 timme långa stadsrundtur i buss med diverse stopp. Här nedan följer det mesta vi såg utmed vägen eller på våra stopp (eg. det jag har foton på...)
Monument över sovjetiska soldater: det här monumentet sattes upp för att erinra om de över 300 000 sovjetiska soldater som stupade i slaget om Berlin i slutet av andra världskriget. Kolonnen är gjord i marmor som man tog från resterna av högkvarteret för det Tredje rikets kansler. Kolonnen är gjord av Nicolai Sergievski medan figuren (en soldat i brons) är gjord av Lew Kerbel. Det omges av de första stridsvagnarna som nådde staden. Monumentet är även begravningsplats för 2 500 sovjetiska offer och avtäcktes den 7:e november 1945. När Berlin delades hamnade det här monumentet i Västberlin och den brittiska sektorn, vilket man åtgärdade genom att göra ytterligare ett monument, fast i Östberlin.
Hitlers bunker: idag är det inte så mycket att se. Det är en parkering på platsen för Hitlers bunker. Enligt vår guide så finns det dock rester kvar av bunkern under marken... Här tillbringade han sin sista tid i livet. Han gifte sig med Eva Braun i bunkern 29 april 1945, och 30 april 1945 begick de självmord. 8:e, el 9:e maj, beroende på "vem man frågar" så kapitulerar Tyskland och andra världskriget är över.
Förintelse-minnesmärke: Alldeles i närheten av Hitlers bunker och Brandenburger Tor (på andra sidan) finns ett minnesmärke över de judar som blev mördade av nazisterna 1933-45. Det invigdes så sent som 2005. Ovan mark finns ett vågformat fält av betong, som ser ut som kistor, där man kan gå. Under markytan finns ett informationscenter som berättar historien om folkmordet. Tyvärr hann vi inte se den utställningen den här gången.
Hotel Adlon: det var på det här hotellet som Michael Jackson fick ett litet hjärnsläpp och hängde ut sitt barn utanför balkongen. Det ursprungliga hotellet öppnade dörrarna 1907 och anses ha varit societetens viktigaste mötesplats. I de lyxigaste sviterna har bl.a. Greta Garbo, Enrico Caruso och Charlie Chaplin bott. Hotellet blev illa tilltyglat i samband med bombningarna under andra världskriget och revs 1945. Man har återuppbyggt hotellet...
Brandenburger Tor: är väl Berlins stora symbol. Den stod klar 1795 och den ritades av Carl Gotthard Langhaus. Den mäktiga doriska kolonnaden ramas in av ett par paviljonger som en gång användes av vakter och tulltjänstemän. Kvadrigan på toppen av Brandenburger Tor är gjord av Johann Gottfried Schadow. Kvadrigan på toppen såg ursprungligen som en fredssymbol. Under den franska revolutionen 1806 togs kvadrigan till Frankrike, men återlämnades 1814 igen. Brandenburger Tor har bevittnat många viktiga händelser i Berlins historia! Fram till 1989 fungerade Brandenburger Tor som en gräns mellan Öst- & Västberlin.
Runt om Berlin kan fortfarande se rester av Berlinmuren och här kring Brandenburger är den utmärkt med avvikande gatsten.
Fortsättning följer...
Monument över sovjetiska soldater: det här monumentet sattes upp för att erinra om de över 300 000 sovjetiska soldater som stupade i slaget om Berlin i slutet av andra världskriget. Kolonnen är gjord i marmor som man tog från resterna av högkvarteret för det Tredje rikets kansler. Kolonnen är gjord av Nicolai Sergievski medan figuren (en soldat i brons) är gjord av Lew Kerbel. Det omges av de första stridsvagnarna som nådde staden. Monumentet är även begravningsplats för 2 500 sovjetiska offer och avtäcktes den 7:e november 1945. När Berlin delades hamnade det här monumentet i Västberlin och den brittiska sektorn, vilket man åtgärdade genom att göra ytterligare ett monument, fast i Östberlin.
Hitlers bunker: idag är det inte så mycket att se. Det är en parkering på platsen för Hitlers bunker. Enligt vår guide så finns det dock rester kvar av bunkern under marken... Här tillbringade han sin sista tid i livet. Han gifte sig med Eva Braun i bunkern 29 april 1945, och 30 april 1945 begick de självmord. 8:e, el 9:e maj, beroende på "vem man frågar" så kapitulerar Tyskland och andra världskriget är över.
Förintelse-minnesmärke: Alldeles i närheten av Hitlers bunker och Brandenburger Tor (på andra sidan) finns ett minnesmärke över de judar som blev mördade av nazisterna 1933-45. Det invigdes så sent som 2005. Ovan mark finns ett vågformat fält av betong, som ser ut som kistor, där man kan gå. Under markytan finns ett informationscenter som berättar historien om folkmordet. Tyvärr hann vi inte se den utställningen den här gången.
Hotel Adlon: det var på det här hotellet som Michael Jackson fick ett litet hjärnsläpp och hängde ut sitt barn utanför balkongen. Det ursprungliga hotellet öppnade dörrarna 1907 och anses ha varit societetens viktigaste mötesplats. I de lyxigaste sviterna har bl.a. Greta Garbo, Enrico Caruso och Charlie Chaplin bott. Hotellet blev illa tilltyglat i samband med bombningarna under andra världskriget och revs 1945. Man har återuppbyggt hotellet...
Brandenburger Tor: är väl Berlins stora symbol. Den stod klar 1795 och den ritades av Carl Gotthard Langhaus. Den mäktiga doriska kolonnaden ramas in av ett par paviljonger som en gång användes av vakter och tulltjänstemän. Kvadrigan på toppen av Brandenburger Tor är gjord av Johann Gottfried Schadow. Kvadrigan på toppen såg ursprungligen som en fredssymbol. Under den franska revolutionen 1806 togs kvadrigan till Frankrike, men återlämnades 1814 igen. Brandenburger Tor har bevittnat många viktiga händelser i Berlins historia! Fram till 1989 fungerade Brandenburger Tor som en gräns mellan Öst- & Västberlin.
Runt om Berlin kan fortfarande se rester av Berlinmuren och här kring Brandenburger är den utmärkt med avvikande gatsten.
Fortsättning följer...
måndag 14 mars 2011
På genomresa i Blekinge
Den här "utflykten" blev till på en bilresa mellan Höör & Kalmar, och från början var det tänkt att vi bara skulle skulle köra rakt igenom landskapet längs med E22:an. Men hur kul är det? Inte alls om du frågar mig, och därför planerade vi in några stopp längs vägen.
Första stoppet blev i Mörrum, vid Mörrumsån, så vi stannade till vid Laxens Hus och tittade på forsen en liten stund. Några hoppande laxar fick vi dock inte syn på. Fast det hade bara varit grädden på moset, för forsen i sig var rätt häftig.



Nästa stopp var på syrrans önskelista, Karlshamn & Utvandrarmonumentet. Detta då hon en gång "för längesedan" var och såg på "Kristina från Duvemåla", och det är ju från Karlshamn som Karl-Oskar och Kristina åker med båten till det stora landet i väster! Själva statyn är gjord av Axel Olsson & man ser Karl-Oskar blicka ut mot havet & Kristina blickar bakåt. Utvandrarmonumentet finns i Hamnparken i Karlshamn.


Tredje stoppet var mitt önskemål; Amiralitetskyrkan & Gubben Rosenbom i Karskrona. Att örlogsstaden Karlskrona dessutom är ett världsarv gör ju inte saken sämre! Amiralitetskyrkan eller Ulrica Pia, efter Ulrika Eleonora d.ä. uppfördes i slutet av 1600-talet. Den röda träkyrkan har formen av ett grekiskt kors. Från början var det tänkt att den bara skulle vara tillfällig, & ersättas av en stenkyrka. Så blev dock aldrig fallet!
Kyrkans klockstapel från ca 1700 hittar vi en bort från kyrkan, i Amiralitetsparken. Arbetarna på varvet hade klockan som "riktmärke" så de visste när det var dags för rast & när man fick gå hem för dagen.

Framför kyrkan står Gubben Rosenbom med sin fattigbössa. För att stoppa i en slant lyfter man på hatten. Det är dock en kopia från 1956 som står här. Originalet hittar vi inne i kyrkan.
Rosenbom har faktiskt funnits i verkligehten! Historien säger att Mats Hindiksson Rosenbom, som var fattig, tiggde allmosor av ortsbefolkningen på en nyårsafton. Han fick en del supar, & blev rätt så berusad. När han tacksamt skulle buga för att tacka så tappade han hatten. Kaptenen som bjöd Rosenbom på supen, sade då att om man vill få ett tack från Rosenbom så får man själv lyfta på hatten. Detta tyckte Rosenbom var roligt & upprepade detta till nästa hus han knackade på hos. Detta tyckte dock inte galjonsbildhuggar Kolbe var roligt alls, utan slängde ut Rosenbom. Han ångrade sig dock & begav sig ut för att leta efter Rosenbom, utan att hitta honom. Kolbe & hans fru hittade Rosenbom dagen efter, utanför Amiralitetskyrkan, där han gömt sig dagen innan, ihjälfrusen. Kolbe byggde då en fattigbössa i trä intill kyrkan. Den ser precis ut som Rosenbom, & för att skänka pengar måste man lyfta på hatten. Än idag går pengarna till välgörande ändamål.



Vårt sista stopp innan vi kom fram till Kalmar blev vid fredsstenen i Brömsebro. Man har ju ända sedan "småskolan" hört talas om freden i Brömsebro 1645. Kanske inte att alla kommer ihåg just årtalet, men det gör ju jag! Så visst är väl ett stopp här på sin plats. Här gick gränsen mellan Sverige och Danmark fram till freden i Roskilde (1658). Själva minnesstenen är rest 1915.

Första stoppet blev i Mörrum, vid Mörrumsån, så vi stannade till vid Laxens Hus och tittade på forsen en liten stund. Några hoppande laxar fick vi dock inte syn på. Fast det hade bara varit grädden på moset, för forsen i sig var rätt häftig.
Nästa stopp var på syrrans önskelista, Karlshamn & Utvandrarmonumentet. Detta då hon en gång "för längesedan" var och såg på "Kristina från Duvemåla", och det är ju från Karlshamn som Karl-Oskar och Kristina åker med båten till det stora landet i väster! Själva statyn är gjord av Axel Olsson & man ser Karl-Oskar blicka ut mot havet & Kristina blickar bakåt. Utvandrarmonumentet finns i Hamnparken i Karlshamn.
Tredje stoppet var mitt önskemål; Amiralitetskyrkan & Gubben Rosenbom i Karskrona. Att örlogsstaden Karlskrona dessutom är ett världsarv gör ju inte saken sämre! Amiralitetskyrkan eller Ulrica Pia, efter Ulrika Eleonora d.ä. uppfördes i slutet av 1600-talet. Den röda träkyrkan har formen av ett grekiskt kors. Från början var det tänkt att den bara skulle vara tillfällig, & ersättas av en stenkyrka. Så blev dock aldrig fallet!
Kyrkans klockstapel från ca 1700 hittar vi en bort från kyrkan, i Amiralitetsparken. Arbetarna på varvet hade klockan som "riktmärke" så de visste när det var dags för rast & när man fick gå hem för dagen.
Framför kyrkan står Gubben Rosenbom med sin fattigbössa. För att stoppa i en slant lyfter man på hatten. Det är dock en kopia från 1956 som står här. Originalet hittar vi inne i kyrkan.
Rosenbom har faktiskt funnits i verkligehten! Historien säger att Mats Hindiksson Rosenbom, som var fattig, tiggde allmosor av ortsbefolkningen på en nyårsafton. Han fick en del supar, & blev rätt så berusad. När han tacksamt skulle buga för att tacka så tappade han hatten. Kaptenen som bjöd Rosenbom på supen, sade då att om man vill få ett tack från Rosenbom så får man själv lyfta på hatten. Detta tyckte Rosenbom var roligt & upprepade detta till nästa hus han knackade på hos. Detta tyckte dock inte galjonsbildhuggar Kolbe var roligt alls, utan slängde ut Rosenbom. Han ångrade sig dock & begav sig ut för att leta efter Rosenbom, utan att hitta honom. Kolbe & hans fru hittade Rosenbom dagen efter, utanför Amiralitetskyrkan, där han gömt sig dagen innan, ihjälfrusen. Kolbe byggde då en fattigbössa i trä intill kyrkan. Den ser precis ut som Rosenbom, & för att skänka pengar måste man lyfta på hatten. Än idag går pengarna till välgörande ändamål.
Vårt sista stopp innan vi kom fram till Kalmar blev vid fredsstenen i Brömsebro. Man har ju ända sedan "småskolan" hört talas om freden i Brömsebro 1645. Kanske inte att alla kommer ihåg just årtalet, men det gör ju jag! Så visst är väl ett stopp här på sin plats. Här gick gränsen mellan Sverige och Danmark fram till freden i Roskilde (1658). Själva minnesstenen är rest 1915.
Etiketter:
Blekinge,
Brömsebro,
Karlshamn,
Karlskrona,
Kyrka,
Minnessten,
Monument,
Mörrum,
Världsarv,
Övrigt
lördag 4 december 2010
Skånes Mitt
Man kanske inte kalla det för en utflykt, när jag tar mej till Skånes Mitt, då jag bor ca 10-15 min promenad därifrån. Men för dig som inte bor i Höör, så blir det ju en utflykt!
Tittar man på en karta över Skåne så kan man ganska snabbt konstatera att Höör, ligger mitt i Skåne. Och länge ansåg man att Bosjökloster Mölla, strax utanför Höör, var den absoluta mittpunkten. Men, sedan 2007, har Skånska Akademien konstaterat att den geografiska tyngdpunkten inte ligger vid Bosjökloster, utan närmare bestämt inne i centrala Höör! Hur man har räknat ut detta är jag inte insatt i.
Tittar man på en karta över Skåne så kan man ganska snabbt konstatera att Höör, ligger mitt i Skåne. Och länge ansåg man att Bosjökloster Mölla, strax utanför Höör, var den absoluta mittpunkten. Men, sedan 2007, har Skånska Akademien konstaterat att den geografiska tyngdpunkten inte ligger vid Bosjökloster, utan närmare bestämt inne i centrala Höör! Hur man har räknat ut detta är jag inte insatt i.
För att markera den geografiska tyngdpunkten/mittpunkten så invigdes monumentet "Mittelen" i oktober 2009. Den 4 oktober kl. 12.00 (normaltid) penetrerar solen portalen och solstrålen visar exakt var Skånes Mitt är någonstans.
söndag 26 september 2010
Baggeska begravningsplatsen & Lennart Torstenssonmonumentet
Den här gången går utflykten till mina hemtrakter, nämligen Trollhättan med omnejd. Innan jag flyttade ner till Skåne så samlade jag på mej lite litteratur om sevärdheter och utflyktsmål i närområdet. En av dessa skrifter heter "Kulturmiljöer i Vänersborgs kommun - en utflyktsguide". Och självklart har jag ju som mål att besöka så många som möjligt, gärna alla, av de utflyktsmål som finns i denna skrift.
En av dessa platser är Baggeska Begravningplatsen, mellan Trollhättan och Vargön. Själva begravningsplatsen ligger diskret bakom en gråstensmur, omkring 500 meter söder om Nygårds säteri. Det är en privat begravningsplats, med ca 40 gravvårdar (38 enligt häftet, men jag tror det har tillkommit ett par efter att den skrevs), indelade i fyra fält som är åtskiljda av grusgångar som bildar ett kors.
En av dessa platser är Baggeska Begravningplatsen, mellan Trollhättan och Vargön. Själva begravningsplatsen ligger diskret bakom en gråstensmur, omkring 500 meter söder om Nygårds säteri. Det är en privat begravningsplats, med ca 40 gravvårdar (38 enligt häftet, men jag tror det har tillkommit ett par efter att den skrevs), indelade i fyra fält som är åtskiljda av grusgångar som bildar ett kors.
Familjen Bagger har haft en stor betydelse för bygden. Man drev ett cement- & klinkerbruk som försåg slussbygget vid Brinkebergskulle i Vänersborg med material, ett kalkbruk. Peter Bagge var en mycket drivande person i samband med med färdigställandet av Trollhätte kanal...
Peters gravvård hittar man i det nordöstra hörnet av gravplatsen.
De allra flesta gravvårdarna är ståtliga, några är dock av lite enklare sort...
Även om det kändes lite "fel" att kliva in i en privat begravningsplats, så är det samtidigt lite spännande att titta på de olika gravstenarna och se vilka som ligger begravda. Tänk om man visste hur personerna var i livet... Samtidigt finns ju begravningsplatsen med i häftet, och då bör det ju rimligtvis vara ok att besöka platsen.
Det ska även sägas att trots att jag vetat om begravningsplatsen ett bra tag, så har jag ändå aldrig vetat exakt var den funnits, och då har jag även kommit farandes på vägen som leder dit många gånger!
Alldeles i närheten av Baggeska Begravningsplatsen står ett imponerande stenmonument, som syns "lång väg" när man kommer farandes på vägen mellan Trollhättan och Vargön, eller från Västra Tunhem. Det är det så kallade Lennart Torstensson-monumentet. Monumentet som är sex meter hög, restes 1903 av "Västergötlands Fornminnesförening och befolkning".
Han föddes på gården Forstena 1603, inte långt från monumentet, och dog 1651 i Stockholm, och han är begravd i den kungliga begravningskyrkan Riddarholmskyrkan. Man hittar hans gravvård till vänster när man kommit in i kyrkan. Han blev alltså inte mer än 48 år, men han hann med otroligt mycket under tiden han levde...
Kullen som monumentet är rest på, är faktiskt resterna av en gravhög från vikingatiden! Monumentet är omgivet av fyra mörsare och en kanorn. Detta för att markera hans krigiska färdigheter.
Hitta till Baggeska Begravningsplatsen och Lennart Torstensson-monumentet: Från vägen mellan Trollhättan och Vargön, sväng av mot Västra Tunhem. Lennart Torstensson-monumentet har du på din vänstra sida när du kört igenom "dungen". Baggeska begravningsplatsen hittar du om du kör rakt in på grusvägen, där asfaltsvägen svänger kraftigt till höger.
Det går att besöka dessa ställen, dygnet runt, året om.
Vill du veta mer? "Kulturmiljöer i Vänersborgs kommun - en utflyktsguide". Finns att köpa bl.a. på Turistbyrån i Vänersborg.
Etiketter:
Begravningsplats,
Fornminne,
Kyrkogård,
Monument,
Udda sevärdhet,
Vänersborg,
Västergötland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












