Visar inlägg med etikett Huskvarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Huskvarna. Visa alla inlägg

lördag 28 maj 2016

Hakarps kyrka

Hakarps kyrka ligger strax utanför Huskvarna. Kyrkan invigdes 1694, men har fanns förmodligen en kyrka redan på medeltiden. Äldsta uppgiften om en kyrka här i Hakarp är från Gustav Vasas klockuppbörd från 1530, där den omnämns som en liten träkyrka.

Hakarps kyrka
Initiativtagare till en ny kyrka, var ägaren till Hakarps säteri, generaltullinspektören Nils Hägerflycht. 1693 gav Hägerflycht sin inspektor, Johan Olsson Stråhle i uppdrag att bygga en ny kyrka med hjälp av säteriets bönder, dagverkare och ökar. Den nya kyrkan byggdes utanpå den gamla, som användes under hela byggnadstiden. Första söndagen i advent år 1694 skedde den högtidliga invigningen av Hakarps nuvarande kyrka.

Hakarps kyrka
Det är en rosa korskyrka med väggar av sten. Korsmitten bär upp ett torn. Tornet är liksom takkonstruktionen av trä. Tornet har en spira med en förgylld tupp. Själva innertaket är plant, utom i mittsektionen där takhöjden är högre och bidrar till att ge rymd åt kyrkorummet.

Hakarps kyrka
Första gången jag besökte kyrkan var i januari 2007. Då gifte sig en kompis i den här kyrkan. På den tiden bodde jag ju nere i Skåne, och det var också där jag lärde känna min kompis. Så jag och en annan kompis åkte från Österlen (och Lund) upp till Hakarp, var med på själva vigseln och sedan körde vi tillbaka ner till Skåne samma dag. I samband med detta bröllopet, så visste jag att jag måste tillbaka någon gång. Jag måste få kika närmare på den här kyrkan med takmålningarna... Vad jag inte visste då var att jag fyra år senare faktiskt skulle hamna i Småland och i Gränna. Det dröjde dock ett tag innan jag trots allt besökte kyrkan igen. Nästa tillfälle var, tror jag för jag minns inte riktigt, var när jag var och lyssnade på ett föredrag av och med Dick Harrison.

Interiör, Hakarps kyrka
Men, så en ledig dag i oktober 2015, tog jag beslutet att ge mig ut på en promenad. Jag hade spanat in en runda som i en karta jag har, kallas för Kyrkrundan. Och vad passar väl mig bättre än en runda som kallas för just kyrkrundan? När jag väl kom fram till kyrkan så hade jag absolut inga förhoppningar alls att komma in. Jag menar, det här var ju ändå mitt i veckan i oktober? Men, jag såg andra människor gå in i kyrkan, och till slut tog jag mod till mig och frågade kyrkvaktmästarna om det var ok att gå in i kyrkan? Självklart var det det, enligt kyrkvaktmästarna. Så jag klev helt enkelt innanför dörrarna.

Interiör, Hakarps kyrka
Takmålningarna fångade såklart min uppmärksamhet. De är målade 1729 av konterfejaren Edvard Blom. Kyrkmålningarna hade inte bara ett dekorativt syfte utan också ett pedagogiskt. De skulle för en icke läskunnig allmoge illustrera Bibelns berättelser.

Målningarna i norra korsarmen (över kororgeln) föreställer skapelse- och frestelseberättelserna. Över korpartiet skildras i symbolisk form Jesu försoningsverk, i mitten av den treeniga Guden - Fader, Son och Ande (duvan), omgiven av änglar, som bär redskap tillhörande korsfästelsen.

Skapelse- och frestelseberättelserna
I takets mittparti avbildas den yttersta domen, enligt Matteus 25, där Kristus är domare.

Yttersta domen
I södra korsarmens målningar har Orm med vild fantasi velat uttrycka den yttersta konsekvensen av ett nej till Kristi erbjudande om förlåtelse och nytt liv. Ett liv utan Kristus är ett helvete. Men - i koret möter försoningen.

Flera djävlar på bild
Målningarna ovanför orgelläktaren skildrar uppståndelsen. Nedanför kullen med de tre korsen syns Hakarps gamla och nya och därintill skymtar Jerusalem med murverk och mäktiga byggnader.

Tittar man noga ser man bl.a. de tre korsen...
Predikstolen är snidad på 1630-talet och pryds bl.a. de fyra evangelisterna med sina symboler.

Predikstolen
Altaruppsatsen är från 1636 och liksom predikstolen inköpt från Eksjö kyrka. Motiven är huvudsakligen hämtade ur Jesu liv.

Altaruppsatsen
I Hakarps kyrka finns en dopängel från 1759, som sänks ner vid dopakten. Den ersatte en illa medfaren dopfunt av sandsten.

Dopängeln
På en vägg hänger Nils Hägerflychts begravningsvapen (död 1702), ni vet han som var initiativtagare till kyrkan. Intill Hägerflychts begravningsvapen hänger Lejonstenska och Liljebergska vapensköldar.

Nils Hägerflychts begravningsvapen
I kyrkan kan fortfarande se den medeltida dopfunten i sandsten, som blev ersatt av dopängeln 1759. Dopfunten har en biskop med kräkla avbildad. Men, det som gör den speciell är att biskopen är barhuvad...

Den gamla dopfunten
Intill den gamla dopfunten finns det brädor som man hittade på vinden i samband med den senaste renoveringen av kyrkan samt en gammal dörr. Minns dock inte hur gammal dörren är, eller vart den suttit.

Gammal dörr och bräda
Utsmyckningar

Kyrkorummet, sett lite från ovan
Kyrkan har en fristående klockstapel som uppfördes 1747. Klockstapeln har tre klockor, varav två är medeltida.

Klockstapeln
Klockstapeln
På kyrkogården kan man se gamla gravstenar som ställts upp och skyddas av ett tak.

Skyddade gravstenar
Skyddade gravstenar
Till minne av de som är begravda
på Hakarps kyrkogård
Fina gjutjärnskors. Tittar man noga skymtar
Hakarps säteri fram långt borta i bilden.
Det här är en kyrka jag rekommenderar alla att besöka! Miljön runt kyrkan är också underbar, med Hakarps säteri, kyrkskolan och hembygdsgården i närheten.

Hitta hit: Från E4:an, sväng av mot Huskvarna, tag sedan väg 132 mot Aneby (Ådalsvägen). Kör mot Hakarp vid rondellen.

Senast besöksdatum: 15 oktober 2015

söndag 18 oktober 2015

Kyrkrundan

Tidigare i veckan, i torsdags närmare bestämt, tog jag ut min "nationaldagsledighet". Ni vet den man får om nationaldagen infaller en lördag eller söndag och man är schemalagd på annandag pingst, som ju numer inte längre är en helgdag. Och den som spar hon har. Fast i mitt fall handlar det om att jag glömt av att ta ut den... Men nu så. Hur som helst. Jag var inte bara ledig i torsdags, nej nej, solen sken ju också. Och då kände jag att jag inte kunde sitta inne och uggla hela dagen. Och nu var det ju alldeles för längesedan jag var ute på en promenad längre än till affären eller busshållplatsen... Så jag letade fram den där gamla kartan "till fots i Jönköping och Huskvarna" och letade upp en runda som inte var alltför lång, eller utmanande. Jag fick upp ögonen för "Kyrkrundan, 4 km", som beskrivs så här på kartan:

En lättgången vandring på vägar med grus och asfalt, biltrafik förekommer. Börja på Smedstorpsgatan. Följ grusvägen österut om Egna Hems Bollklubbs fotbollsanläggning, passera förbi betesmarkerna vid Hakarps kyrkängar som har en rik blomsterflora.
Fortsätt förbi Hakarps säteri och kyrka som har anor från 1600-talet. Hakarps kyrka har helt unika takmålningar och fristående klockstapel från 1700-talet. I Hakarps kyrkby finns prästgården, den gamla skolbyggnaden och lärarbostaden bevarad. Följ sedan Fagerslättsvägen förbi den nya bostadsbebyggelsen på Fagerslätt tillbaka till Egna Hem.
Busslinje 32, hållplats Skolgatan."

Sagt och gjort. Efter att ha spanat in kartan kom jag fram till att jag inte skulle orka gå från Esplanaden, utan jag planerade att ta bussen till Skolgatan, men jag hade en svag känsla av att linje 32 inte längre finns. Och jag hade rätt. Busslinje 32 finns inte längre. Jag kom fram till att 33:an är "nya" 32:an, men då JLT:s hemsida laggade så kunde jag inte se exakt hur bussen går. Istället kollade jag på JLT-appen på mobilen och kom fram till att 33:an faktiskt stannar vid Skolgatan.

Jag tar då 101:an till Esplanaden och sedan byter jag buss till 33:an och åker mot Egna Hem och hoppar av vid Skolgatan, för att upptäcka att bussen sedan kör längs Smedstorpsgatan... Men, som sagt, det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Nu såg jag dock en skylt med texten "Utsikten" och hade faktiskt, tro det eller ej, hyfsat koll på vart jag var i förhållande till Utsiken, så jag tog beslutet att faktiskt ta en liten omväg dit!
Mot Utsikten
Mot Utsikten. Det går såklart uppför...
Utsikten, är som namnet, en plats där man har utsikt över Huskvarna och ut mot Vättern och bort mot Jönköping. Och här kan man stå länge och bara njuta, men jag hade ju en promenad att tänka på, så efter en liten stund började jag gå tillbaka till Smedstorpsgatan och började traska norrut. I uppförsbacke. Jag är inget fan av uppförsbackar. När jag sedan hittar grusvägen som ska ta mig till till Egna Hem BK:s fotbollsplaner så ser jag att bussen minsann gick ända dit... Men, men, ingen har väl dött av en liten extra promenad.

Utsikten över Huskvarna!
Smedstorpsgatan (dock fotad efter att jag gått hela gatan fram)
Grusvägen mot Runnåkra.
Och visst går det uppför!
Vid Runnåkra IP som fotbollsanläggningen heter tvekade jag en mycket kort stund vart jag skulle ta vägen men kom snabbt fram till att det ju bara är att följa grusvägen. Jag kom snabbt fram till Hakarps kyrkängar och strax därpå såg jag Hakarps kyrka där ute. Och det är något att se en kyrka torna upp sig ute i landskapet. Vid Hakarps säteri hittade jag snabbt vägen mot kyrkan, och efter att ha kikat lite på kyrkogården så upptäckte jag att det kom ut två personer från kyrkan. Så jag tog mod till mig och frågade personalen som jobbade på kyrkogården om det var möjligt att gå in i kyrkan. Och se det var det!

Runnåkra. Och visst blev jag sugen på att spela lite fotboll!

Hakarps kyrkängar
Hakarps kyrka.
Jag älskar sådana här vyer!
Hakarps Säteri
Hakarps kyrka

Så förstå min lycka när jag faktiskt kunde komma in i kyrkan som invigdes 1694, och jag fick nu möjlighet att spana in de fina takmålningarna lite bättre. Jag har varit inne i kyrkan vid två tillfällen tidigare, första gången när min kompis S gifte sig där och så förra året, exakt samma datum som nu, när jag var och lyssnade på Dick Harrison. Jag skriver mer om Hakarps kyrka i ett separat inlägg.

Hakarps kyrka
Takmålning i Hakarps kyrka
Hakarps kyrka, sett från vänstra läktaren!

Efter att ha tillbringat en bra stund inne i kyrkan så beslutade jag mig för att börja promenera tillbaka till Huskvarna och Egna Hem. Jag hittade Fagerslättsvägen, men jag tvekade lite vid ett tillfälle hur jag skulle, men jag gick på magkänslan och hoppades på det bästa. Det är inte alltid min inre kompass är så bra nämligen. Efter kanske fem minuters ytterligare promenad så var det ytterligare en plats jag var osäker på vilken väg jag skulle välja, men chansade, och det visade sig vara rätt väg. Tyvärr blev det inga foton tagna efter det att jag lämnade Hakarp och att jag kom tillbaka till Skolgatan. Tillbaka där jag hoppade av bussen några timmar tidigare såg jag på tidtabellen att det skulle dröja ca 30 min innan bussen kom. Och då jag var lite trött i fötter och knän så funderade jag ett par minuter på hur jag skulle göra. Skulle jag vänta på bussen? Eller skulle jag trots allt gå ner till Esplanaden? Jag valde att gå. Så jag tog Smedstorpsgatan söderut tills jag kom till Ådalsvägen, och så gick jag litegrann på den, tills jag kom till ett ställe där Pustaleden går så jag vek av där och gick genom skogen över en jätteotäck bro (turistbron?) och vidare ner till Husqvarna Fabriksmuseum innan jag var tillbaka till Esplanaden!

Är det någon som är förvånad att det återigen går lite uppför?
Utsikt över Huskvarna från Smedstorpsvägen
Det går nedför! :-)
Otäck bro. Ingen jag gärna går över igen...
Den här gillade jag bättre...
Gamla fabriksbyggnaden.
Idag Husqvarna Fabriksmuseum
Gamla Smedjan
Inget jättetryck i Huskvarnafallet idag...

Och det som var tänkt att bli en promenad på fyra kilometer och ta knappt en timme, tog alltså lite drygt tre timmar och blev en promenad på knappt nio kilometer. Men så blev det ju en liten avstickare till Utsikten, och jag hade inte räknat med att komma in i kyrkan. För de har ju en viss förmåga att vara stängda. Framför allt så här års.

Om jag kan rekommendera den här promenaden? Absolut. Och det var i princip helt omöjligt att gå fel, så länge man tittar lite på den där "Till fots i Jönköping och Huskvarna". Att jag tvekade berodde mest på att jag vet jag att inte har det allra bästa lokalsinnet... Och ja, det var faktiskt en lättvandrad slinga, och även om jag tyckte att det gick mycket uppför, så var det inga jättebranta backar. :-) Observera dock att det här är en omarkerad slinga.

lördag 25 januari 2014

Slottsvillan i Huskvarna

Alldeles i närheten av Husqvarna Fabriksmuseum (och Husqvarnafabriken) ligger det ett slottsliknande hus med tillhörande trädgård/park. Det är den så kallade Slottsvillan. Slottsvillan byggdes 1893-1896 som disponentvilla åt Wilhelm Tham som var Husqvarna Vapenfabriks direktör. Den är byggd i engelsk stil med en stor trädgård. Slottsvillan ritades av Fredrik Sundberg, stadsarkitekt i Jönköping. Inne i huset finns en genuint bevarad högreståndsmiljö från sekelskiftet 1800-1900. Byggnaden är sedan 1992 byggnadsminne och idag används Slottsvillan som hotell, restaurang och för konferenser.

Slottsvillan
Slottsvillan

I parken finns det tre bokar som fridlystes som naturminne 1959. På bokarna finns några ovanliga svampar, bl.a. skillersticka. I Sverige har man bara gjort ett 20-tal fynd av denna svamp. I sluttningen bakom Slottsvillan står ett bestånd om ca 50 bokar som tillsammans med ett markområde däromkring fridlystes som naturminne 1967. Bokarna är över 100 år gamla och har förmodligen planterats i samband med anläggningen av parken i slutet av 1800-talet.

I parken finns det även en paviljong, byggd efter ritningar av Birger Damstedt. Paviljongen användes vid brunnsdrickning från 1890 till 1920-talet på den intilliggande tomten Hälsokällan 3. Paviljongen flyttades till sin nuvarande plats 1988.
Paviljongen
Slottsvillan vann precis Stadsbyggnadspriset 2013 (i Jönköpings kommun) i klassen "God byggnadsvård".

fredag 2 augusti 2013

Lillåleden

Tidigare i veckan, då jag fick för mig att verkligen ta tag och städa i ett av mina rum, hittade jag en folder som heter "Till fots i Jönköping och Huskvarna", som jag hittat på turistbyrån eller biblioteket i Jönköping, jag minns inte vart det var. Jag hade helt glömt av den här foldern, men blev nu lite sugen på att ge mig ut på någon runda, men först skulle jag städa lägenheten ordentligt...

Igår när jag satt vid datorn och googlade för att ta reda på när Hakarps kyrka är sk sevärdhetskyrka så fick jag upp ögonen på Bråneryds kapell och kyrkogård, som ska finnas någonstans i Huskvarna. Jag fick syn på det kapell som jag trodde var Bråneryds, hade jag tittat lite mer noggrant (läs: läst hur text och bild hörde ihop) hade jag sett att det kapell jag trodde var kapellet på Bråneryds kyrkogård i själva verket finns på Huskvarna kyrkogård...

Men men, nu kom jag på den där foldern, där kanske Bråneryds kyrkogård finns med... Och ser man på, inte nog med att jag lokaliserade kyrkogården, jag kunde till min glädje se att en promenadslinga - Lillåleden, passerade kyrkogården. Det bästa med den här foldern är att den förutom har dels en stor översiktskarta, även har lite mer detaljerade kartor över lederna, och även en kortare beskrivning om själva promenaden samt var närmsta busshållplats finns. Och ser man på, linje 31 har en hållplats som heter just Bråneryds kyrkogård. Själva leden är 4,5 km. Efter lite velande fram och tillbaka så bestämde jag mig för att gå från Huskvarna centrum och till kyrkogården, för att sedan ta bussen tillbaka.

Jag kikade lite närmare på kartan och kom fram till att det kan inte vara så himla svårt att hitta till den där kyrkogården. Dessutom passerar jag ju andra trevligheter som då Huskvarna kyrka och kyrkogård, och jag ska mer eller mindre gå längs med Lillån. Och 4,5 km är ju inte så långt.

I foldern står följande om leden: "Följ Lillån från Bråneryds kyrkogård till Huskvarna centrum på lättgångna skogstigar och parkvägar. Mellan Lillåvägen i Bråneryd och Huskvarna centrum går leden på parkvägar och är lätt att gå, söder om Lillåvägen är terrängen lite svårare (just det där sista läste jag aldrig igår...).
Söder om Bråneryds kyrkogård går du över en gångbro och följer Lillåns västra sida på grusvägen norrut. Som alternativ kan du följa grusvägen västerut uppför backen till dammen och sedan följa skogsstigen norrut genom lövskogsområdet. Från Bråneryd följer du gångvägen i parkstråket längs Lillån, förbi Smedbyn, Sotarevallen och Huskvarna kyrka till Huskvarna centrum.
Busslinje 31, hållplats Bråneryds kyrkogård, körs endast vardagar med ett glest antal turer.
Busslinje 1, 13, 15, 32 och 121 (fast visst måste det vara 101, för 121 finns väl inte längre?), hållplats Esplanaden."

Men, för säkerhetsskull så packade jag ner en Jönköpingskarta i ryggsäcken, för jag litar inte helt på mig och skulle jag råka villa bort mig är det bra att ha en karta där jag kan lokalisera mig genom gatunamnen. I foldern finns nämligen inte alla gatunamn med...

I foldern står det: "Lederna är inte markerade i terrängen utan vandraren får själv söka sig fram med hjälp av kartan." Och det var väl egentligen det som fick att mig plocka med den vanliga kartan också. På kartan finns det som sagt var lämpliga busshållplatser, alternativa möjligheter på bra leder (om man skulle vilja avvika lite). Vidare kan man läsa att man själv tar ansvar för att man har rätt kläder skor för terräng och väder, och att lederna går på stigar, vägar och cykelvägar, och att de inte bara är reserverade för vandring...

Bara att följa prickarna...

Bäst att ha vanlig karta med sig också...
Efter att ha varit på Willys i Huskvarna och köpt en Mer och en Dubbeljapp (måste ju ha lite energi) så började jag min vandring mot Bråneryds kyrkogård. Första stoppet blev vid Huskvarna kyrka.

Kyrkan och kyrkogården hittar man mitt i centrala Huskvarna. Det är en röd träkyrka med fristående klockstapel, och uppfördes 1907-1908, på initiativ av brukspatron Wilhelm Tham vid Husqvarna vapenfabrik. Innan Huskvarna kyrka uppfördes använde man ett gammalt krutmagasin på fabriken, ja om man ska tro på Wikipedia, jag har faktiskt inte forskat vidare i om detta är sant... Tham gav byggnadsarkitekten vid vapenfabriken, Birger Damstedt. Kyrkan överlämnades som gåva till dåvarande köpingen den 26 november 1908.

Kyrkan har en fornnordisk byggnadsstil och liknar till viss del en norsk stavkyrka, med den skillnaden att Huskvarna kyrka har liggande virke. Personligen tycker jag att den har vissa drag med Kiruna kyrka...

Kyrkan har genomgått tre större renoveringar, 1930, 1955 och 1986, där renoveringen 1930 var den mest genomgripande. Arkitekten bakom den nya interiören och de nya inventarierna som då togs i bruk var stadsarkitekt Göran Pauli, Jönköping.

Jag har också läst att Huskvarnas första kyrkogård låg på någonstans inom fabriksområdet, men att man sedan flyttade kyrkogården till sin nuvarande plats i slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet revs den gamla kyrkogården... Om jag inte minns fel så flyttade man även på kvarlevorna, och dessa ligger nu i en stor gemensamhetsgrav. Här kan man läsa mer om Huskvarna första kyrkogård.

Huskvarna kyrka
Klockstapeln på Huskvarna kyrkogård

Huskvarna kyrkogård med kyrkan och klockstapeln.
När jag gick där och letade bra fotovinklar hittade jag Alfred Dahlins grav. Och han måste ju ändå ha gjort något bra för Huskvarna om han till och med fått en skola döpt efter sig. Och det är ju en ståtlig gravsten med kolonner och en relief av karln...
 
Fast ska jag vara ärlig så "hoppades" jag hitta hans grav här, för på väg in till kyrkogården så läste jag på en informationsskylt om att han träffat Selma Lagerlöf, och inspirerat/uppmuntrat henne till att skriva en ny geografibok för skolan. Boken heter "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige".
 
Efter lite mer forskning har jag nu fått veta at Dahlin arbetade som lärare här i Huskvarna och att han var en föregångsman för skolans utveckling. Inte bara i Huskvarna utan i hela Sverige. Man kan säga att han är grundskolans fader... Men jag ska inte snöa in mer på Dahlin nu.
 
Alfred Dahlins grav

 
Förutom Alfred Dahlins grav så hittade jag ett kapell på kyrkogården, som var misstänkt likt det som jag trodde låg på Bråneryds kyrkogård. Och det kan ju inte finnas två likadana kapell... Så jag måste ha läst fel tidigare. Kapellet uppfördes 1909 och arkitekten är även denna gång Damstedt. Kapellet står på en fornlämning från 1300-talet - Garpa skans.
 
Kapellet på Huskvarna kyrkogård
Nu var ju då frågan hur jag skulle göra. Skulle jag strunta i att promenera bort till Bråneryd, för nu hade jag fått se byggnaden jag var ute efter, även om jag inte kom in i den... Bestämde mig för att trots detta promenera bort. Jag hade ju redan bestämt mig, och 4,5 km är ju inte så långt att gå. Hittade ingen utgång från kyrkogården som tog mig direkt till den cykelväg jag såg bakom kyrkogården, så jag fick traska ut genom huvudingången och sedan liksom runda kyrkogården. Självklart fanns det en utgång närmare...
 
Jag hade foldern i fickan med rätt karta framme, så det skulle väl inte vara några problem att hitta. Jag stötte på patrull ganska omgående. Jag visste att jag skulle gå över en bro, men var det den första bron jag såg, eller finns det en bro längre bort? Jag valde det sistnämnda. Och hoppades att jag skulle komma till Vapenvallen och Zinkens Damm så småningom. Det gjorde jag. Men jag är tämligen säker på att jag gick fel väg. För när jag kom till Vapenvallen och även såg Zinkens damm så låg de inte på rätt sida i förhållande till hur jag skulle ha dem när jag läste på kartan. Jag korrigerade min väg och fortsatte traska.
 
Lillån
Var tämligen säker på att jag nog ändå kanske gått lite fel, så jag halade fram min kommunkarta och kollade upp ett par vägar som jag visste att jag passerat och sedan letade jag mig upp från cykelvägen mot en bilväg och hittar då, som tur är, Lillåvägen som jag nu ska följa. Traskar vidare längs Lillåvägen men känner mig osäker, även om jag samtidigt vet att jag är på väg åt rätt håll. När Lillåvägen tar slut ska jag gå på en cykelväg och sedan så ska jag korsa ån någonstans enligt foldern. Jag hittar cykelvägen (som är en grusväg) och promenerar in där. Efter en kort sträcka skymtar jag hustak åt vänster, men ser samtidigt en bro till höger... Vad ska jag välja? Jag väljer att ta till höger, men efter att ha gått i fyra fem minuter känner jag mig väldigt osäker. så jag väljer att gå tillbaka och gå mot husen. Jag vill ju inte gå helt vilse. Nu kollar jag växelvis på foldern och stadskartan. Kommer till husen och hittar snart ut till stora vägen. Nu är det bara att traska söderut...  Det är inte den här vägen som foldern "säger" att jag ska ta, men jag vill å andra sidan inte riskera att gå vilse, och jag har lokaliserat kyrkogården på kommunkartan.
 
Ser Bråneryds herrgård på min vänstra sida och vet nu att jag är på rätt väg, och en bit längre upp i backen ser jag en busshållplats, så jag tänker att jag går dit och ser vad det står på den, och ser man på, jag har hittat till Bråneryds kyrkogård!
 
Så här i efterhand så är jag tämligen säker på att jag hade kommit till kyrkogården om jag fortsatt gå på grusvägen, men better to be safe than sorry!


Bråneryds kyrkogård är Huskvarnas yngsta, och invigdes 1958. Men det hade förts diskussioner sedan 1920-talet om att en ny kyrkogård och nytt kapell behövdes. Det är en mycket vacker kyrkogård där områdena är uppbyggda i terrasser då man nyttjat den kuperade terrängen.

Jag kunde ganska snart konstatera kapellet jag först trott låg här faktiskt var det som finns på Huskvarna kyrkogård! Både kapellet och klockstapeln andas verkligen 1950-tal! På kapellet ska det finnas en gallerport i brons, men denna lyckades inte jag hitta. Nu letade jag inte så jättenoga heller, för jag ville inte missa bussen, som inte går så jätteofta, och jag orkade inte promenera tillbaka heller...
Klockstapeln på Bråneryds kyrkogård

Kapellet på Bråneryds kyrkogård

Vackert järnkors

Bråneryds kyrkogård

Busshållplatsen!
Summa summarum: ingenting är enkelt för Jenny. Jag kan konsten att virra bort mig, även med karta. Jag är som sagt var glad att jag tog med mig den "vanliga" kartan så jag kunde dubbelkolla när jag kommit lite fel. Vilket jag gjorde. Är man från trakten så är det nog inga större problem att tolka kartan, men jag har ju knappt promenerat bortanför Esplanaden i Huskvarna...

Men jag skulle inte klaga om kommunen trots allt får för sig att markera upp lederna. Jag tror att det lockar fler folk ut i naturen... För min del så var det ganska självklart att jag skulle virra bort mig, bara i och med det att jag läste i foldern: "Lederna är inte markerade i terrängen utan vandraren får själv söka sig fram med hjälp av kartan."

Om detta avskräckt mig från andra promenader som finns i foldern? Verkligen inte.