Kyrkogården i Apelviken

Det har väl knappast undgått någon att jag gillar att promenera på kyrkogårdar. Så när jag upptäckte att det ligger en kyrkogård alldeles i närheten av Apelvikens camping, så tvingade jag självklart med min syster dit en kväll. En kvällspromenad är ju alltid skönt!

Den lilla kyrkogården i Apelviken ligger alldeles i närheten av det gamla sanatoriet. Här begravdes de patienter som avled på sanatoriet och vars föräldrar inte hade råd att bekosta den sista resan hem. Sanatoriet stod för begravningen och gravarna har likformiga stenar. Stenarna är försedda med namn, hemort och övrig data.

H.E. Brännvall från Korpilombolo

Det är svårt att inte bli berörd när man ser namnet på barn som avlidit på sanatoriet, och som hade sin hemort så långt bort som Lappland! Och tänk vilken sorg för föräldrarna att inte ha råd att ta hem sitt älskade barn.

Här ligger även sanatoriets grundare J. S. Almer begravd. På hans gravplats står ett ståtligt monument där man kan läsa om utvecklingen av Apelvikens sjukhus.

J. S. Almers gravsten

Kapellet i grekisk(?) stil invigdes 25 augusti 1927, i samband med begravningen av J. S. Almer.

Till och med syrran som inte var så jätteglad att tvingas in på ännu en kyrkogård blev tagen när vi gick där inne. Hon hade nog kunnat gå där inne en bra stund till när vi lämnade platsen.

Sanatoriet i Apelviken

Nu när semestern och årets husbilsresa närmar sig med stormsteg är det kanske dags att få ner förra årets besöksmål. Några har jag ju redan bloggat om, men jag har fortfarande några som jag inte har bloggat om. Här kommer ett sådant!

När jag och syrran förra året begav oss iväg på vår lilla road-trip med husbilen var vårt första stopp på Apelvikens camping i Varberg. Det är väl rätt många som har koll på att Varberg är/var en kurort, men visste ni att det även funnits ett sanatorium här? Jag lärde mig det 2003, då jag pluggade turism i Uddevalla och vi skulle arrangera gruppresor i skolan och min grupp valde Varberg som destination. Apelvikens camping ligger inte mer än ett stenkast från det gamla sanatoriet, vars byggnader (flera av dem i alla fall) ingår i Comwell Varberg Kurort.

Sanatoriet grundades av Varbergsläkaren Johan Severin Almer 1904, då han var övertygad om att havsklimat var välgörande för barn med tuberkulos (TBC). Hit kom barn från hela Sverige som led av skrufolus samt körtel-, ben eller ledtuberkulos.

När sanatoriet startade fanns här bara en träbyggnad med plats för 20 patienter, matsal och rum för sköterska och biträde. 1924 vårdade man 1039 patienter till en kostnad av 600 000 kronor. En viss skillnad på 20 år! :-)  I takt med att TBC:n minskade/avtog så minskade naturligtvis verksamheten och 1985 såldes anläggningen. I dag är det alltså hotellverksamhet i de gamla sanatoriebyggnaderna. Och bättre läge är svårt att hitta!

De gamla sanatoriebyggnaderna sett från "kustvägen".

Varbergs fästning

Varbergs fästning är Hallands mest kända byggnadsverk. Det har funnits en borg/fästning här sedan slutet av 1200-talet. Norra slottslängan är från den tiden! Under 1500-talet byggs borgen ut med stenbeklädda jordvallar och bastioner. Även under 1600-talet genomfördes det nya försvarsarbeten på fästningen. 1618 ansågs Varbergs fästning vara Europas modernaste försvarsverk. Det blev dock aldrig indragit i något krig. På 1830-talet upphörde Varbergs fästning att vara militär anläggning, och man föreslog att fästningen skulle sprängas! Som tur är blev det aldrig så.

Under 1600-1800-talet användes fästningen till förvaring av fångar. I början av 1900-talet flyttade länsmuseet i Varberg in i fästningen. Här kan man se Bockstensmannen och "kulknappen" som sägs ha dödat Karl XII. I fästningsområdet finns även vandrarhem, Monark cykelmuseum, café/restaurang och en kryddträdgård inspirerad av medeltiden!

Jag är nu inne i en period där jag vill upptäcka/uppleva sevärdheterna i vinterskrud. Det kan kanske bero på att här i södra Sverige är det ju framförallt säsong under sommaren, och kanske lite på våren och hösten. Men under vintern är man inte ute och tittar på sevärdheter... Eller? Hursomhelst, nu vill jag se så mycket som möjligt även i vinterskrud. Men det är ju inte så ofta det är snö här nere i södra delarna av landet, så det gäller att passa på.

Mitt senaste besök vid fästningen (februari 2010) var just i snötider. Och det blåste friskt med... Jag var dock aldrig inne i museet den här gången, då det inte var så jättelängesen jag var där inne. Är man i Varberg, rekommenderar jag skarpt ett besök inne på museet. Historien om Bockstensmannen, som mördades i Bockstensmosse på 1300-talet är helt fantastisk, för att inte tala om rekonstruktionen av honom. Sommartid är det även guidade visningar både ovan och under jord!

Även om man kanske inte är så intresserad av gamla historiska och/eller militära byggnader så är det värt ett besök upp på vallarna om så bara för att njuta av utsikten över Varberg och ut över Kattegatt!

Det är för övrigt en ganska häftig syn när man kommer farandes med Öresundståget söderifrån in mot Varberg, då man strax efter Apelviken ser fästningen trona upp sig på klippan mot havet! Och jag tycker i alla fall att den ser väldigt respektingivande ut!

Fästningsområdet och länsmuseet är öppet året om.

Mer information om Varbergs fästning hittar du här!

Fästningen ligger i centrala Varberg.