Spitalkirche zum Heiligen Geist, Kitzbühel

I september 2018 åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en liten utflykt till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel var vid Spitalkirche zum Heiligen Geist.

Kyrkan som ligger alldeles intill S:t Andreaskyrkan i Kitzbühel, var från början en stor gotisk kyrka. Denna kyrka hörde till det sjukhus som grundats av hertig Stefan av Bayern år 1412. När en ny väg skulle byggas 1836 så revs kyrkan. Kyrkan ersattes av dagens kyrka, som är en liten, blygsam, nästan undanskymd byggnad.

Sevärt inne i den lilla kyrkan är altartavlan som visar den heliga treenigheten av Simon Benedikt Faistenberger, och skulpturgruppen, bestående av tre figurer som fått namnet "Vår herre på trappan".

Senaste besök: 3 september 2018

Liebrauenkirche, Kitzbühel

I september 2018, åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en liten tur till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel blev vid Liebfrauenkirche.

Liebfrauenkirche (Vårfrukyrkan) i Kitzbühel är en liten gotisk kyrka med stort, kraftigt torn. Kyrkan ligger på den gamla kyrkogården, alldeles i närheten av S:t Andreaskyrkan.

Kyrkan uppfördes förmodligen som ett gotiskt kapell under andra hälften av 1300-talet, och hade ett litet torn på dess norra sida. Kyrkan nämns skriftligen första gången år 1373. 1566-1569 byggdes det 48 meter höga tornet, av Wilhelm Egarten, för S:t Andreaskyrkans klocka som var för tung för dess romanska torn. Klockan hängde i/på en träbock i årtionden innan man beslöt att uppföra ett torn vid Vårfrukyrkan. Den 6,3 ton tunga klockan anses vara Tyrolens vackraste klocka.

1702 byggdes högaltaret i barock, med en nådabild, som gjort kyrkan till en vallfartskyrak. 1738-1740 fick kyrkan sin barockinteriör. Arbetet utfördes av Schwaz-arkitekten Jakob Singer, gipsaren Hans Singer och målaren Simon Benedikt Faistenberger.

Framför högaltaret finns ett storslaget smidesjärnsstaket, designad av Franz Witting 1778. I kyrkan finns även fresker från 1739 tillverkade av Simon Benedikt Faistenberger.

Kyrkan ligger otroligt vackert på en kulle i Kitzbühel, omgiven av gamla kyrkogården och S:t Andreaskyrkan.


Senaste besök: 3 september 2018

S:t Andreaskyrkan, Kitzbühel

I september 2018, åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en utflykt till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel var S:t Andreaskyrkan.

S:t Andreaskyrkan är den romersk-katolska församlingskyrkan i Kitzbühel. Kyrkan nämns första gången på 800-talet, och var då en liten hallkyrka. Den låg på samma plats som dagens kyrka, 762 m.ö.h. På 1300-talet byggdes kyrkan om till en romansk kyrka.1435-1506 byggdes kyrkan om till en sengotisk byggnad. Under mitten av 1700-talet började kyrkan få ett mer barockt utseende. 1785-1786 slutfördes "barockiseringen" av kyrkan. Kyrkans senaste renovering skedde 1987-1990. Kyrkans nuvarande 45 meter höga torn uppfördes på 1300-talet.

Interiört finns det mycket vackert att se. Det förgyllda barockaltaret tillverkades 1661-1663 av Benedikt Faistenberger och Veit Rabl. Det visar Heliga Maria och Jesusbarnet. 1739 uppfördes många av kyrkans takfresker av målaren Simon Benedikt Faistenberger.

Senaste besök: 3 september 2018.

Basilica di Wilten

I september 2018, åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av dagarna åkte vi till Innsbruck, där vi bl.a. fick en guidning i staden. Ett av stoppen var vid Basilica di Wilten.

Basilica di Wilten i Innsbruck har lockat pilgrimer till Tyrolen ända sedan 1300-talet. Den första kyrkan på platsen uppfördes redan på 400-talet. Dagens kyrka är resultatet av en renovering på 1750-talet. Basilikan är uppförd i rokokostil av Franz de Paula Penz.

En av kyrkans mest berömda sevärdheter är  den sengotiska statyn av Jungfru Maria, som ramas in av fyra förgyllda pelare och en utsirad marmorbaldakin. Konstverk i form av väggmålningar, statyer och detaljerade gipsverk visas upp runt statyn och i hela kyrkan.

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig när jag klev in i kyrkan, men jag slogs av häpnad. Här finns flertalet altare runt om i kyrkan, guld, takmålningar, helgonbilder över allt. Det var svårt att ta in allt som finns där inne. Nackdelen med att besöka en sådan här plats i samband med en stadsvandring, är att det oftast är "snabbt in, snabbt ut". Lite så var det den här gången. Jag hade gärna vandrat runt lite längre i kyrkan och tagit del av allt det fantastiska...

Senaste besök: 4 september 2018

Kirchbergs kyrka

I september 2018, åkte jag, min syster och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna utforskade vi byn Kirchberg, där vi bodde, lite grann. Icke helt oväntat hamnade vi vid Kirchbergs kyrka.

Kirchbergs församlingskyrka, Den helige Ulriks kyrka, står på en höjd och syns över hela orten. Den första kyrkan i Kirchberg uppfördes på 1200-talet, i romansk stil. I början av 1500-talet byggdes den om till en gotisk kyrka som var klar 1511. På 1800-talet genomgick kyrkan ytterligare en förändring då den fick en barockstil. 1977-1980 renoverades och förstorades kyrkan under ledning av den tyrolske  professorn Clemens Holzmeister. På kyrkans torn finns en stor Madonnamålning av  Kirchbergsonen, kyrkomålaren Michael Lackner.

Enligt legenden så uppförde man den första kyrkan på den plats där varuhuset Bechlschmied ligger. Innan man hade täckt hela taket med bältrosbitarna i trä så tog duvor dessa bitar till berget där kyrkan ligger idag. Kirchbergborna såg detta som ett tecken från Gud och och byggde kyrkan på den nya platsen istället.

Vi var aldrig inne i kyrkan, jag var mer än nöjd att njuta av den från utsidan. Om vi skulle komma tillbaka till Kirchberg blir det kanske ett besök inne i kyrkan. Det är ingen som vet!


Senaste besök: 6 september 2018

Heiligenblut

I september 2018, så åkte jag tillsammans med min syster och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av dagarna gjordes en utflykt till Grossglockner, med ett litet stopp i Heiligenblut.

Heiligenblut ligger i nordvästra hörnet av Kärnten, i nationalparken Hohe Tauern. Här börjar/slutar Grossglockneralpvägen.

Heiligenblut är förmodligen mest känd för legenden om den danske pilgrimen Briccus, som fått i uppgift av kejsaren att frakta hem en ampull med Jesu blod till Danmark från Konstantinopel. Av rädsla för rövare lät han sy in ampullen i sin ena vad. Han råkade dock ut för en lavin och dog. Några bönder undrade senare över blommor som växte i snön en mycket kall vinter. De började gräva och hittade liket efter pilgrimen. Vid begravningen dök ampullen upp och det inrättades ett litet kapell över begravningsplatsen. Heiligenblut (Det heliga blodet) blev en vallfartsort och byn växte upp under århundradena.

Den gotiska vallfartskyrkan med sitt spetsiga torn, som dominerar byn, byggdes på 1300- & 1400-talen. Kyrkan har ett sakramentshus i sten från 1496 och ett sengotiskt flygelaltare från 1520. Ampullen med Jesu blod ska finnas i ett relikskrin inne i kyrkan.

Från parkeringsdäcket i början/slutet av byn har man en bra utsikt över kyrkan och Grossglockner, Österrikes högsta berg.

Senaste besök: 5 september 2018. Var aldrig inne i kyrkan, då det inte fanns någon tid för det.

Husaby kyrka

Husaby kyrka, invid Kinnekulles fot, har varit ett besöksmål i över 1 000 år. Redan på långt håll ser man de mäktiga tornen från kyrkan resa sig.

Den första kyrkan på platsen var en stavkyrka, till vilken ett torn byggdes på 1000-talet. Stavkyrkan ersattes i början av 1100-talet av ett långhus med absidförsett kor byggt av tuktad sandsten i romansk stil. Kyrkan med sitt mäktiga trippeltorn är Sveriges äldsta biskopskyrka, och en av landets äldsta byggnader.

Kyrkorummet har fortfarande en medeltida karaktär. Kyrkans valv tillkom på 1300-talet med målningar. Dessa överkalkades på 1700-talet men togs fram igen i samband med en restaurering 1901. De var då svårt skadade och målades om med bilder ur Jesu liv, utom i koret, där de ursprungliga målningarna är kvar.

Predikstolen från 1671

Dopfunten och triumfkrucifixet är från 1200-talet, liksom den gamla biskopsstolen som är en av Sveriges äldsta möbler. Andra inventarier som kan nämnas är rester av den medeltida altaruppsatsen och altartavlan, skänkt av Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö.

Dopfunten från 1200-talet

Altartavlan skänkt 1671. Altaret från 1200-talet

Biskopsstolen från 1200-talet

Kyrkans korskrank är bevarat som under medeltiden. Det avskiljde, och avskiljer, långhuset från koret. I triumfbågens norra vägg finns en s.k. ambo - en medeltida predikstol. Från medeltiden finns ett kommunionfönster eller hagioskåp, kanske avsett för spetälska och andra som inte fick komma in i kyrkan, ta del av gudstjänsten och ta emot nattvarden.

Korskranket

Ambion mellan psalmtavlan och korskranket

Kommunionfönstret/hagioskåpet

Golvet i både långhus, kor och absid är täckt av gravhällar, bland annat en biskopsgrav.

Utanför kyrkan står det två medeltida gravar med märkliga reliefer. Dessa ska enligt traditionen vara Olof Skötkonungs och drottning Estrids gravar. Undersökningar av gravarna har dock visat att så inte är fallet.

På kyrkogården ligger Lasse i Berget och hans hustru begravda. Lasse Eriksson var en 1800-talets stora profiler i Husaby och kallas "Sveriges sista grottmänniska". Historierna om Lasse i berget levde kvar i bygden långt efter hans död. Lasse var ett original och en vildmarksmänniska, både egensinnig och envis. Älskad och hatad.

Enligt legenden var det här som Olof Skötkonung i början av 1000-talet lät döpa sig och därmed blev den första svenska kristna kungen. Detta ska enligt en legend ha skett i den källa som finns strax nordost om kyrkan. Den som ska ha utfört detta dop var en engelsk missionär vid namn S:t Sigfrid, och som också gett namn åt källan.

S:t Sigfrids källa

En annan legend säger att det inte alls var vid S:t Sigfrids källa som Olof Skötkonung lät döpa sig, utan i Brigidakällan, som fått sitt namn efter det irländska helgonet S:ta Brigida. Denna källa återfinns vid den södra sidan av landsvägen, strax nedanför biskopsborgen.

Brigidakällan var mer eller mindre uttorkad när vi var där.

S:ta Brigidas källa

I Arns fotspår:
På Kungsgården i Husaby blir romanens Arn förförd av Algot Pålssons dotter Katarina. När han senare ska öva julsånger i Husaby kyrka är det första gången han träffar Algots andra dotter Cecilia och ljuv musik uppstår på mer än ett sätt...

Jag blir helt andäktig av att kliva in i kyrkor som Husaby kyrka. Tänk att mer eller mindre få kliva rätt in i medeltiden! Det är vackra takmålningar, detaljer som man inte ser i kyrkor uppförda (eller ombyggda) efter reformationen. Första gången jag var i Husaby kyrka var jag 8 eller 9 år, och denna kyrka har sedan dess etsat sig fast i mitt minne.


Senaste besök: 29 juli 2018

Vägbeskrivning: Skyltat från rv 44 mellan Lidköping och Götene

Mariestads domkyrka

Inför årets semester och eventuell(a) husbilstur(er) alt. dagsutflykter sade jag till min följeslagare (syrran) talat om att jag gärna skulle vilja åka till Mariestad. Och jag hade tur, det blev en liten husbilstur till Mariestad. Ett besök i Mariestads domkyrka var ett måste för min del. Mina medresenärer följde snällt med. Jag blev inte besviken.

Mariestads domkyrka ligger på stadens högsta punkt. Grundstenen till kyrkan lades i april 1593 på uppdrag av hertig Karl. En månad tidigare hade man på Uppsala Möte beslutat att Sverige skulle bli ett protestantiskt rike. Det är en storslagen och  mäktig kyrka. Kanske ett av Sveriges förnämsta byggnadsverk från sin tid. Både byggplats och byggnadssätt påverkades av det faktum att kyrkan redan från början var tänkt som domkyrka. Hertig Karl valde Klara kyrka i Stockholm som förebild.

Vid den här tiden befann sig det religiösa livet i Sverige i en omvandling. Reformationen inleddes i Sverige på 1520-talet, och man kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Den lutherska läran hade inte mycket stöd hos folket och det var ett "medvetet drag" av hertig Karl och statsmakten att 1581 grunda ett nytt stift, en superintendentur*. Detta omfattades av Värmland och Vadsbo och Valle härad som i och med detta avskildes från Skara stift som fortfarande var katolskt. Ett par år senare blev den nya staden Mariestad stiftsstad. Mariestad och det nya stiftet kom att bli centrum för evangeliskt kyrkoliv och luthersk teologi. 1647 upphörde Mariestad att vara stiftsstad. Utöver Mariestad så har även Kalmar en domkyrka utan att vara stiftsstad.

Exteriört har kyrkan karaktären av en korskyrka i sengotisk stil, med flacka spetsbågar och strävpelare. Med sitt 82 meter höga torn intar kyrkan tionde plats bland våra svenska kyrkor. Läget och det höga tornet har gjort att kyrkan fungerat som sjömärke för sjöfarande på Vänern.

Predikstol och altare är uppförda i karolinsk stil och tillverkade av bildhuggaren och konstnären Börje Löfman år 1701.

Dopfunten är tillverkad 1646 och är ett av de föremål som klarade branden 1693.

Alla fönster i kyrkan har vetekärvar i grönt, gult och vitt. De olika färgerna visar på naturens gång samt på trons växt. Vetekärven är också Vasaättens symbol. Hertig Karl var ju son till Gustav Vasa.

I koret finns flera vackra gravhällar från den tid då gravsättningar ägde rum under kyrkan. De sista gravsättningarna inne i kyrkan ägde rum på 1700-talet.

* Stift som grundades efter reformationen kallades för superintendentur eller superintendentia.

Senaste besök: 28 juli 2018

Vägbeskrivning: I gamla stan, Mariestad. Nygatan 23.