Några hundra meter väster om kyrkan i Husaby ligger en gammal borgruin med anor äldre än kyrkans. Borgen består av ett mäktigt tornhus och en omgivande ringmur i sten med anslutande mindre byggnader i korsvirke och tegel. Förmodligen har den tidiga borgen ingått som en del av Olof Skötkonungs kungsgård som ska ha funnits på platsen. Vid utgrävningar har man påträffat fynd som är så gamla som från 900- och 1000-talen.
Det går inte att få något säkert årtal för byggandet, men det troligaste är att den är byggd omkring 1480. Byggherre var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara. Han hade förutom Husaby, tre andra befästa borgare, först och främst det magnifika Läckö men även de befästa gårdarna Brunnsbo och Säckestad. Borgbygget ingick säkert som ett led i de sista katolska biskoparnas försök att hävda sig mot kungamakten.
Borgen hade en ganska kort livstid. Genom Västerås recess 1527 drogs borgen in till kronan och ska troligen ganska snart avsiktligt ha bränts ned och raserats. Under Brynolfs tid fungerade fästet både som bostad, gods och inkomstkälla från de gårdar som lydde under borgen.
Borgen har genomgått flera byggnadsstadier. Först byggdes kärntornet/-huset, därefter uppfördes ett mindre hus kallat "kasematten" med delar av den östra borggårdslängan, först därefter kan ringmuren ha fullbordats. Innanför murarna fanns det mesta som kunde tänkas behövas för att klara en belägring.
Kärntornet hade måtten 16x16 meter och var nästan 16 meter högt. Det var försett med med centralvärme där varm luft fördes upp via kanaler i väggarna från en särskild ugn. I bottenplanet fanns fler värmekällor - köken med sina bakugnar. Det fanns även en smedja innanför murarna, kanske tillverkade man sina egna svärd och rustningar. De övre delarna av kärntornet är svårt brandskadat. Den undre delen är delvis bevarad. Ett kvadratiskt rum har haft trätak och antagligen fungerat som förråd. Intill ligger ett mindre, rektangulärt rum med tunnvalv och vackert spetsbågat fönster mot norr. Man kommer ner till detta rum via en välbyggd stentrappa. Rummet har förmodligen varit ett borgkapell. Intill trappan finns ett mindre utrymme med fönsterglugg utåt. Detta utrymme har förmodligen varit en fängelsecell. Ovanför dessa utrymmen ligger kärnhusets hall. Härifrån ledde en stentrappa upp till nästa våning. Ovanför har sedan funnits flera rum som tillhört biskopens privata svit. Det har funnits ytterligare minst två våningar där rummen haft trägolv. Det enda man vet om inredningen är att väggarna i uppe i den stora tornsalen pryddes av Brynolfs porträtt av sina föregångare på biskopsstolen.
Kasematten var ca 10x7 meter, och som i sin nuvarande omgivning ser mycket egendomligt ut. Det är mycket tjocka murar och den undre delen har på tre sidor något som ser ut som skottgluggar. Men de kan knappast ha haft den funktionen under någon lång tid. De ligger alldeles för nära marken och ger inte mer än några meters skottvidd. Utanför ligger ringmuren. Enda förklaringen är nog att ringmuren uppfördes sist.
I samband med utgrävningar av biskopsborgen har man gjort lösfynd i ganska stor mängd. En stångbössa med åttkantig pipa, rekylhake från 1300-talet, flera bössor och pilspetsar, spjutspetsar, svärd, kanonkulor i sten, rustningsdelar och yxor, bl.a. en "skäggyxa, troligen en rättarbila. Hackor, borrar och en plogrist samt knivar, mejslar, saxar och tänger. Men mycket lite keramik.
Då Husaby under tidig medeltid måste ha varit en av Sveriges mest betydande platser, både vad gäller kronan och kyrkan, så har det troligen också varit en befäst plats. Kyrkan utrustades ju redan på 1000-talet med ett mäktigt stentorn som försvarsbyggnad. Och då kyrkan tycks ha ansett Husaby som en av sina viktigaste platser så byggde man en borg som under hela sin levnad tycks ha varit under ständig tillbyggnad. Att borgen brändes kan ju ha flera orsaker. Det kan ju tänkas att de inte gav sig frivilligt då den drogs in till kronan, utan att den blev anfallen och bränd, för helt säkert kunde den göra motstånd. Med tanke på borgens storlek och betydelse har den säkert varit välbevakad och det fanns säkert soldater till dess försvar. Men har den blivit indragen till kronan och avsiktlig bränd så har troligen Husaby mist sin betydelse för kronan och ansågs inte vara till något försvarspolitiskt intresse, utan förstördes enbart för att kväsa kyrkans makt i landet. Gustav Vasa tålde inga konkurrenter till kronans makt i landet. Kyrkan i Husaby fick ju stå kvar orörd, och efter denna tid har nog Husaby tappat sin ledande ställning i landet.
I Arns fotspår:
Kungsgården är förebilden till Cecilias föräldrahem i romanen om Arn. På kungsgården blir romanens Arn förförd av Algot Pålssons dotter Katarina. När han senare ska öva in julsånger i Husaby kyrka är det första gången han träffar Algots andra dotter, Cecilia. Ljuv musik uppstår på mer än ett sätt...
OBS! Biskopsborgen ligger på privat mark. Visa hänsyn och följ anvisningarna på skyltarna.
Senaste besök: 29 juli 2018.
Hitta hit: Det finns en gångväg från Husaby kyrka till biskopsborgen. Följ bara skyltning "Biskopsborgen".
Visar inlägg med etikett Ruin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ruin. Visa alla inlägg
lördag 25 augusti 2018
Husaby biskopsborg
Etiketter:
Borg,
Borgruin,
Götene,
Husaby,
I Arns fotspår,
Medeltiden,
Ruin,
Västergötland
tisdag 7 augusti 2018
Borga kyrkoruin
Jag har åkt vägen Trollhättan-Falköping väldigt många gånger. Och för ett par år sedan fick jag syn på en kulle på vänster sida (åkte mot Falköping), vid denna kulle fanns det uppenbarligen en p-skylt samt ett par andra skyltar. Denna kulle fanns (finns) alldeles innan man tar av mot Kvänum (om man kommer från Grästorp sett). När jag nu i sommar hade tillgång till bil, och skulle köra hem till syrran, från Småland där jag nu bor, så tog jag tillfället i akt. Jag svängde av mot Kvänum, tog direkt till vänster och följde grusvägen (som går parallellt med rv 47) till den anvisade parkeringsplatsen.
Ett par dagar innan jag åkte så hade jag gått in på Fornsök och letat upp platsen och kunde konstatera att här finns det en kyrkplats och en domarring med mera. Detta bådade ju gott. Tyvärr var skyltarna helt tomma, så jag kunde inte få någon vidare information om platsen. Och jag har inte lyckats googla fram något heller. Så den lilla infon jag har är från Fornsök.
Men, det jag har fått fram är följande:
På platsen finns en kyrkplats, 70x40 meter. Mitt på kyrkplatsen finns en kyrkgrund som mäter 11x3,5 meter. Kyrkgrunden är idag helt övertorvad. I nordvästra hörnet finns en rest sten. I sydöstra hörnet ligger två stenar intill. I nordöstra delen av kyrkgrunden ligger en kvarnsten. Vid en provgrävning 1957 konstaterade man att området runt kyrkgrunden är en kyrkogård.
Alldeles intill kyrkoruinen står en minnessten med inskriften "HÄR STOD BORGA KYRKA".
Jag hittar tyvärr ingen mer info än att kyrkplatsen härstammar från medeltid, nyare tid.
Är det någon som kanske vet något mer?
Senaste besök: 25 juli 2018
Hitta hit: Utmed rv 47 (mellan Grästorp och Falköping). Ta av mot Kvänum, ta direkt till vänster in på grusvägen. Det finns parkering.
Ett par dagar innan jag åkte så hade jag gått in på Fornsök och letat upp platsen och kunde konstatera att här finns det en kyrkplats och en domarring med mera. Detta bådade ju gott. Tyvärr var skyltarna helt tomma, så jag kunde inte få någon vidare information om platsen. Och jag har inte lyckats googla fram något heller. Så den lilla infon jag har är från Fornsök.
Men, det jag har fått fram är följande:
På platsen finns en kyrkplats, 70x40 meter. Mitt på kyrkplatsen finns en kyrkgrund som mäter 11x3,5 meter. Kyrkgrunden är idag helt övertorvad. I nordvästra hörnet finns en rest sten. I sydöstra hörnet ligger två stenar intill. I nordöstra delen av kyrkgrunden ligger en kvarnsten. Vid en provgrävning 1957 konstaterade man att området runt kyrkgrunden är en kyrkogård.
Alldeles intill kyrkoruinen står en minnessten med inskriften "HÄR STOD BORGA KYRKA".
Jag hittar tyvärr ingen mer info än att kyrkplatsen härstammar från medeltid, nyare tid.
Är det någon som kanske vet något mer?
Senaste besök: 25 juli 2018
Hitta hit: Utmed rv 47 (mellan Grästorp och Falköping). Ta av mot Kvänum, ta direkt till vänster in på grusvägen. Det finns parkering.
söndag 6 augusti 2017
Kärnbo kyrkoruin
Det blev en tur till Mariefred med husbilen på semestern i år. Självklart stod Gripsholms slott på agendan, men när kikade på vad mer man kan se och göra i Mariefred, så upptäckte jag att det ju finns en kyrkoruin alldeles i utkanten av Mariefred. Så innan vi lämnade Mariefred för vidare färd med husbilen så blev det ett litet besök vid Kärnbo kyrkoruin.
Kyrkan uppfördes i slutet av 1100-tal i så kallad romansk stil med långhus, smalt kor och absid. Omkring år 1500 byggdes kyrkan ut. Långhuset förlängdes mot väster och ett vapenhus uppfördes. Vid denna tid vidgades förmodligen också triumfbågen mellan kor och långhus.
Mariefred fick stadsrättigheter 1605, och man strävade då efter en egen kyrka. Den nya kyrkan byggdes 1624, och när den stod klar behövdes inte Kärnbo kyrka längre, utan den fick stå och förfalla. 1682 drabbades den nya kyrkan av en storbrand och Kärnbo kyrka togs då åter i bruk. Kyrkan rustades upp med hjälp av donerade medel. Kärnbo kyrka användes till 1697 då stadskyrkan var färdigrenoverad.
Trots flera beslut om underhåll av Kärnbo kyrka, så började förfallet igen. På 1790-talet var taket på väg att falla in, så man sålde kyrkans inventarier till Ytterenhörna. På 1920-talet konserverades ruinen för att förhindra ytterligare förfall.
Idag används ruinen för gudstjänster, dop och vigslar, sommartid.
I vapenhusets vägg finns en runsten från 1000-talet inmurad. I den fragmentariska texten kan man läsa att: Ragna låtit resa stenen över Gudbjörns son.
Senaste besök: 24 juli 2017
Hitta hit: Ruinen ligger alldeles i utkanten av Mariefreds centrum. Kör mot Mariefreds golfklubb.
Kyrkan uppfördes i slutet av 1100-tal i så kallad romansk stil med långhus, smalt kor och absid. Omkring år 1500 byggdes kyrkan ut. Långhuset förlängdes mot väster och ett vapenhus uppfördes. Vid denna tid vidgades förmodligen också triumfbågen mellan kor och långhus.
Mariefred fick stadsrättigheter 1605, och man strävade då efter en egen kyrka. Den nya kyrkan byggdes 1624, och när den stod klar behövdes inte Kärnbo kyrka längre, utan den fick stå och förfalla. 1682 drabbades den nya kyrkan av en storbrand och Kärnbo kyrka togs då åter i bruk. Kyrkan rustades upp med hjälp av donerade medel. Kärnbo kyrka användes till 1697 då stadskyrkan var färdigrenoverad.
Trots flera beslut om underhåll av Kärnbo kyrka, så började förfallet igen. På 1790-talet var taket på väg att falla in, så man sålde kyrkans inventarier till Ytterenhörna. På 1920-talet konserverades ruinen för att förhindra ytterligare förfall.
Idag används ruinen för gudstjänster, dop och vigslar, sommartid.
I vapenhusets vägg finns en runsten från 1000-talet inmurad. I den fragmentariska texten kan man läsa att: Ragna låtit resa stenen över Gudbjörns son.
Senaste besök: 24 juli 2017
Hitta hit: Ruinen ligger alldeles i utkanten av Mariefreds centrum. Kör mot Mariefreds golfklubb.
söndag 30 juli 2017
Stegeholms slottsruin
Pingsthelgen 2017 åkte jag, syrran och hennes C till Västervik med husbilen. På den här resan hade vi bestämt att var och en av oss skulle få bestämma en grej/plats som vi ville se/besöka. Stegeholms slottsruin var såklart mitt önskemål!
Ruinen efter Stegeholms slott (borg) ligger på en holme inne i Västervik centrum. Slottet anlades troligen av hertig Albrekt av Mecklenburg, före 1370. Senare har bl.a. Erik av Pommern innehaft slottet.
När staden Västervik år 1433 flyttades till sin nuvarande plats, förlades staden till området kring hamnen och slottet. Den gamla staden som låg långt in i Gamlebyviken, blev Gamleby.
1517 brände Kristian II:s flotta ner Stegeholm. Men, Sverige återtog och återuppbyggde slottet 1521. 1562 gavs Stegeholm tillsammans med Västervik och tillhörande gårdar till Stureätten, som grevskapet Västervik. 1570 utökades det av Johan III till förmån för hans moster, Svante Stures änka.
Under en del av 1612 var Stegeholm åter besatt av danskarna.
1616 dog Stureätten ut på manssidan, och år 1651, gavs Västervik och Stegeholm som grevskap åt fältmarskalken Hans Christoff Königsmarck, men grevskapet återtogs av den stora reduktionen. Königsmarckarna lät uppföra ett präktigt palats i det gamla förfallna slottets ställe. Den 1-2 september 1677 förstördes palatset, och staden av den dansk-holländska flottan.
Därefter fick slottet och slottsholmen förfalla, men på 1880-talet förskönades holmen med planteringar. Idag är Stegeholm kanske mest känd som platsen för Västerviks Visfestival som startade 1966!
Senaste besök: 5 juni 2017
Hitta hit: Slottsholmsvägen i centrala Västervik.
Ruinen efter Stegeholms slott (borg) ligger på en holme inne i Västervik centrum. Slottet anlades troligen av hertig Albrekt av Mecklenburg, före 1370. Senare har bl.a. Erik av Pommern innehaft slottet.
När staden Västervik år 1433 flyttades till sin nuvarande plats, förlades staden till området kring hamnen och slottet. Den gamla staden som låg långt in i Gamlebyviken, blev Gamleby.
1517 brände Kristian II:s flotta ner Stegeholm. Men, Sverige återtog och återuppbyggde slottet 1521. 1562 gavs Stegeholm tillsammans med Västervik och tillhörande gårdar till Stureätten, som grevskapet Västervik. 1570 utökades det av Johan III till förmån för hans moster, Svante Stures änka.
Under en del av 1612 var Stegeholm åter besatt av danskarna.
1616 dog Stureätten ut på manssidan, och år 1651, gavs Västervik och Stegeholm som grevskap åt fältmarskalken Hans Christoff Königsmarck, men grevskapet återtogs av den stora reduktionen. Königsmarckarna lät uppföra ett präktigt palats i det gamla förfallna slottets ställe. Den 1-2 september 1677 förstördes palatset, och staden av den dansk-holländska flottan.
Därefter fick slottet och slottsholmen förfalla, men på 1880-talet förskönades holmen med planteringar. Idag är Stegeholm kanske mest känd som platsen för Västerviks Visfestival som startade 1966!
Senaste besök: 5 juni 2017
Hitta hit: Slottsholmsvägen i centrala Västervik.
tisdag 18 juli 2017
Bohus Fästning
Jag har länge velat besöka Bohus fästning, och jag har åkt förbi den där ruinen så många gånger, men har ändå aldrig varit där. Förrän en lördag i slutet av maj 2017!
Trakten kring Göta och Nordre älvs mynning var redan tidigt av stor betydelse för de tre nordiska länderna. Det var ett gränsland med Danmark i söder, Sverige i öster och Norge väster. Fram till 1658 utgjorde Göta älv riksgräns mellan Norge och Sverige. En smal landremsa vid nuvarande Göteborg var från 1200-talets mitt jämte älven Sveriges enda förbindelse med Västerhavet.
Fästningen började byggas 1308, och var under de olika nordiska krigen skådeplatsen för många blodiga belägringar. Det var den dåvarande norske kung Haakon V Magnusson som beordrade uppförandet av en fästning vid Norges sydligaste gräns. Trots alla belägringsförsök genom tiderna (14 gånger) blev fästningen aldrig erövrad med våld! Fästningen har byggts om och till flera gånger under århundradenas lopp. Bohus fästning sägs ha varit Nordens största, starkaste och mest massiva borgar!
Idag går man in i fästningen genom Blockhusporten, som återuppfördes 1935 efter att ha varit helt raserad. Inom blockhusposten finns rester av ett skyttegalleri för entréförsvaret.
När man gått igenom Blockhusporten kommer man till Bastionen Larmposten. Denna del av fästningen uppfördes strax innan svenskarna övertog fästningen 1658, och den stenlagda uppfartsvägen till borggården bevakades av totalt åtta portar. I muren innanför den tredje porten finns rester av en vaktlokal. Larmpostens yttermurar skyddade västfronten av fästningen och uppe på vallarna stod rader av kanoner.
Innan man kommer in i själva fästningen borgen passerar man en yttre portbyggnad. Idag återstår endast delar av bottenvåningen av byggnaden som en gång var fyra våningar hög. Man kommer sedan till den inre portbyggnaden, vars övre våningar kallades för "kungasalarna". Dessa har sannolikt varit representationslokaler redan på 1300-talet.
"Innanför" kungasalarna låg Kommendantbyggnaden. Byggnaden som troligen uppfördes på 1500-talet, var tre våningar, plus källare och vind, men idag återstår bara källarmurarna åt borggården.
Den inre borggården med sina omgivande ringmurar och byggnadslängor utgjorde i stort sett den medeltida borgen före 1580-talets stora utbyggnader.
På borggården finns en brunn som började grävas/byggas 1616 då den danske länsherren Jörgen Lunge, fick order om att påbörja arbetet med en ny brunn på borggården. Det tog 13 år att ta sig ca 22 meter ner till friskt källvatten. Att "avbränna klippan" genom att omväxlande upphetta och avkyla berggrunden tills den sprack sönder (tillmakning) var ett gigantiskt arbete för sin tid. Arbetet utfördes av danska krigsfångar.
På borggården finns också resterna av en slottskyrka. Byggnaden uppfördes 1610, men rester av äldre murverk i botten visar att den ersatte en äldre byggnad. Kyrksalen hade läktare och rymde ca 400 personer! Idag återstår bara en gräsbevuxen terrass.
På borggårdens södra sida finns det två torn och ett mellanliggande magasin. Byggnaden uppfördes i mitten av 1600-talet och var den s.k. Arsenalsbyggnaden. Trappan upp från borggården till utsiktspunkten på murkrönet var tidigare uppgång till byggnadens övre våningar. Utsiktspunkten är på platsen för Sven Halls torn. Namnet kommer från en slottsfogde på 1500-talet.Tornet var egentligen en halvrund avslutning på Gamla magasinet, tre våningar högt med krutvalv i markplanet. I botten ser man i lämningar av det äldre fyrkantiga hörntornet. Härifrån har man en fin utsikt mot det andra tornet på borggårdens södra sida - Mors Mössa. Då tornet mer eller mindre ligger i anslutning till slottskyrkan så kallas det ibland för kyrkotornet.. Det bestod av tre våningar med krutvalv i botten och kanonvåning under taket.
Jag och syrran gick med på en guidad visning av fästningen och efter stoppet vid Sven Halls torn, fortsatte vi utmed murkrönet förbi Nya magasinet och genom väktargången och Röde torn ner mot dammen.
Nya magasinet vid den östra sidan av borggården uppfördes troligen mot mitten av 1400-talet och hade då en utpräglad bostadskaraktär. Här fanns möjligtvis borgstugan, besättningens uppehållsrum. På bottenvåningen låg brygg- och bakhuset. Namnet kommer från en omfattande ombyggnad på 1600-talet.
Från Väktargången på krönet av Östra ringmuren har man en fin utsikt över Göta älvs dalgång. Gången var övervälvd med rader av skyttegluggar i yttermuren.
Röde torn var medeltidsborgen nordöstra hörntorn och spelade en nyckelroll för försvaret innan bastionerna tillkom mot slutet av 1500-talet. Under en svår belägring 1566 intogs Röde torn av svenska trupper, men räddades genom att sprängas i luften av försvararna själva, i den s.k. Bohusiska smällen. Vad svenskarna inte visste, var att det fanns ett krutförråd i källaren...
Dammen upptar en stor del av den yttre borggården. Här fanns förmodligen fram till 1580-talet, en naturlig sjö som försåg medeltidsborgen med färskt vatten. Dammen är fyra meter som djupast och man har tidigare delvis odlat fisk i dammen.
En av de spännande historier guiden berättade om handlade om Tomas Leopold som satt inspärrad här på Bohus fästning i hela 37 år, för sina "irrläror". Leopold var s.k. pietist, och detta var inte populärt på på 1700-talet, så för sin egen, och andras säkerhet hölls han fången på fästningen. Han hade det nog hyfsat ok ändå, då han hade både spis och fönsterglugg mot Dammen.
Vi tog oss sedan ut till bastionen Nedre Platt via Nedre Platts östra kanonkassematt. Nedre platt är den största av de bastioner som uppfördes kring medeltidsborgen efter 1584. Uppe på jordvallen har det stått kanoner som var riktade mot Fontinberget bakom Kungälvs kyrka i norr. Fontinberget var den plats där fientliga besättningsbatterier vanligtvis ställdes upp... Fästningens sista belägring ägde rum 1678.
Rundturen avslutades i tornet Fars Hatt, som ännu står kvar i full höjd. Tornet vi ser idag uppfördes 1682-98 efter ritningar av Erik Dahlberg. Det ursprungliga tornet skadades svårt under en belägring 1678 och var tvungen att rivas. Av det medeltida Fars Hatt har den beryktade fängelsehålan i källaren bevarats. Fängelsehålan ligger på sex meters djup och är helt utan dagsljus.
Besöket på Bohus fästning gjorde mig inte besviken, och med en guidad tur så blev det ännu mer perfekt!
Senaste besök: 27 maj 2017.
Vägbeskrivning: Oavsett om man kommer på E6:an eller E45:an, kör av mot Kungälv och följ den bruna skyltningen "Bohus fästning"
Trakten kring Göta och Nordre älvs mynning var redan tidigt av stor betydelse för de tre nordiska länderna. Det var ett gränsland med Danmark i söder, Sverige i öster och Norge väster. Fram till 1658 utgjorde Göta älv riksgräns mellan Norge och Sverige. En smal landremsa vid nuvarande Göteborg var från 1200-talets mitt jämte älven Sveriges enda förbindelse med Västerhavet.
Fästningen började byggas 1308, och var under de olika nordiska krigen skådeplatsen för många blodiga belägringar. Det var den dåvarande norske kung Haakon V Magnusson som beordrade uppförandet av en fästning vid Norges sydligaste gräns. Trots alla belägringsförsök genom tiderna (14 gånger) blev fästningen aldrig erövrad med våld! Fästningen har byggts om och till flera gånger under århundradenas lopp. Bohus fästning sägs ha varit Nordens största, starkaste och mest massiva borgar!
![]() |
| Bohus fästning |
![]() |
| Blockhusporten |
Innan man kommer in i själva fästningen borgen passerar man en yttre portbyggnad. Idag återstår endast delar av bottenvåningen av byggnaden som en gång var fyra våningar hög. Man kommer sedan till den inre portbyggnaden, vars övre våningar kallades för "kungasalarna". Dessa har sannolikt varit representationslokaler redan på 1300-talet.
![]() |
| Kungasalarna |
![]() |
| Portbyggnad med port i spetsbågestil, sett från inre borggården |
![]() |
| Kommendantbyggnaden, med Fars Hatt i bakrgrunden. |
På borggården finns en brunn som började grävas/byggas 1616 då den danske länsherren Jörgen Lunge, fick order om att påbörja arbetet med en ny brunn på borggården. Det tog 13 år att ta sig ca 22 meter ner till friskt källvatten. Att "avbränna klippan" genom att omväxlande upphetta och avkyla berggrunden tills den sprack sönder (tillmakning) var ett gigantiskt arbete för sin tid. Arbetet utfördes av danska krigsfångar.
![]() |
| Inre borggården med brunnen och Fars Hatt. |
![]() |
| Slottskyrkan |
![]() |
| Trappan upp till utsiktsplatsen/Sven Halls torn. |
![]() |
| Mors mössa, till vänster, sett från bastionen Munken. |
Nya magasinet vid den östra sidan av borggården uppfördes troligen mot mitten av 1400-talet och hade då en utpräglad bostadskaraktär. Här fanns möjligtvis borgstugan, besättningens uppehållsrum. På bottenvåningen låg brygg- och bakhuset. Namnet kommer från en omfattande ombyggnad på 1600-talet.
Från Väktargången på krönet av Östra ringmuren har man en fin utsikt över Göta älvs dalgång. Gången var övervälvd med rader av skyttegluggar i yttermuren.
![]() |
| Utsikt från Väktargången |
![]() |
| Röde torn |
En av de spännande historier guiden berättade om handlade om Tomas Leopold som satt inspärrad här på Bohus fästning i hela 37 år, för sina "irrläror". Leopold var s.k. pietist, och detta var inte populärt på på 1700-talet, så för sin egen, och andras säkerhet hölls han fången på fästningen. Han hade det nog hyfsat ok ändå, då han hade både spis och fönsterglugg mot Dammen.
![]() |
| Utsikt över dammen och Tomas Leopolds fängelsecell. |
![]() |
| Nedre Platt |
![]() |
| Fars Hatt, med Övre Platt. |
Senaste besök: 27 maj 2017.
Vägbeskrivning: Oavsett om man kommer på E6:an eller E45:an, kör av mot Kungälv och följ den bruna skyltningen "Bohus fästning"
fredag 12 augusti 2016
Borgs kyrka och by
Alldeles intill parkeringen till Borgholms slott
avtecknar sig resterna efter Borgs stenkyrka. Här finns lämningar av långhus,
kor och sakristia. Kyrkan är troligen uppförd på 1100-talet, och bestod från
början av ett 11x8 meter stort långhus och ett rundat kor.
”Borgh” nämns i skrift första gången omkring
1320. Namnet kan syfta på den borg som föregick slottet, eller en äldre huvudgård.
Borg var på 1320-talet en egen kyrksocken (församling), och var Ölands minsta
församling. Församlingen omfattade området kring Borgholms slott med byarna
Slät och Getungstad, samt gården Bragelunda.
Redan på järnåldern (500 f.Kr. - 1050 e.Kr.)
fanns här en bebyggelse. Vid utgrävningar har man påträffats rester av hus från
400-600 e.Kr. På det flacka Slottsalvaret kan man se flera husgrunder. Rör det
sig om järnåldersbosättningar även där?
Händelser i borgen avspeglade sig även i byn.
Den krigshärjades, brändes, byggdes upp och utökades. När befolkningen i byn
ökade krävdes en större kyrka; långhuset förlängdes och en sakristia tillkom.
Men, verksamheten i kyrkan begränsades och 1515 fick funktionen som kapell. Några
år senare slogs Borgs socken samman med Räpplinge, och byggnaden började
förfalla.
Kyrkan gick sitt öde till mötes 1610. Då
sprängdes kyrkan i luften. Man var rädd att fienden skulle söka skydd bakom
dess murar.
Vägbeskrivning
Kör
väg 136 på Öland mot Borgholm. Sväng av vid skylt mot Borgholms slott och
Solliden. Parkera vid Borgholms slott. Alldeles intill parkeringen ligger
lämningarna.
Besöksdatum 20 april 2014
Etiketter:
Borgholm,
Kulturminne,
Kyrkoruin,
Ruin,
Öland
lördag 23 april 2016
S:t Laurentii kapellruin på Visingsö
Många känner säkert till Brahekyrkan och Kumlaby kyrka på Visingsö. Lika känd är inte S:t Laurentii kapellruin.
Kapellruinen ligger väldigt vackert i en "öppning" mitt i ekskogen, strax norr om Kungsladugårdarna. Det är ett härligt lugn här.
S:t Laurentii kapell som mäter 7 gånger 9 meter uppfördes troligen på 1100-talet. Kapellet kan ha fungerat som gårdskapell till Husabyn, den gårdsförsamling som kungen hade till förfogande när han besökte ön.
Kapellet hade tjocka gråstensmurar och ett golv av kalkstensplattor. I öster fanns ett altare.
I samband med reformationen på 1500-talet lämnades troligen kapellet åt sitt öde och var snart i ruiner. Idag återstår bara grundmurarna.
Vid en undersökning 1940 fann man putsfragment som visade att kapellet varit dekorerat med kalkmålningar. Man hittade även bl.a. järnspikar, ett lövformigt hänge av järn till en ljuskrona och krukskärvor.
Vid ruinen finns en minnessten rest av Per Brahe den yngre med texten: "Pet. Brahe greve till Visingsborg, friherre till Kajana reste denna sten 1679 till minne av ett mycket gammalt kapell." Kapellet låg redan då i ruiner och greven lät resa stenen mitt på ruinkullen.
Vem var S:t Laurentii, eller S:t Lars som fått ge namn åt kapellet? S:t Laurentius levde på 200-talet och led den 10 augusti 258 e.Kr. martyrdöden. Han var förvaltare av kyrkans egendomar och blev uppmanad av ståthållaren i Rom att överlämna skatterna till kejsaren. Laurentii vägrade och delade istället ut egendomarna till stadens fattiga och sjuka. Dessa fattiga tog Laurentii med sig till ståthållaren och sade att dessa människor är kyrkans skatter. För detta trots dömdes Laurentii till döden och han blev lagd att stekas över öppen eld på ett halster. Enligt legenden ska han efter ett tag ha bett om att få bli vänd så att han blir jämnt stekt på båda sidorna! S:t Laurentii är humorns beskyddare!
Det finns en legend som säger att en kyrkklocka, som hängt i det lilla kapellet, ska ha sjunkit ner under jorden och att man fortfarande kan höra klockan klämta när det stundar orostider...
Hitta hit: Från hamnen på Visingsö till Brahekyrkan. Sväng höger vid kyrkan, fortsätt rakt fram in på grusvägen genom ekskogen. Ruinen ligger på vänstra sidan av vägen.
Senaste besöket: 2015.
Kapellruinen ligger väldigt vackert i en "öppning" mitt i ekskogen, strax norr om Kungsladugårdarna. Det är ett härligt lugn här.
S:t Laurentii kapell som mäter 7 gånger 9 meter uppfördes troligen på 1100-talet. Kapellet kan ha fungerat som gårdskapell till Husabyn, den gårdsförsamling som kungen hade till förfogande när han besökte ön.
Kapellet hade tjocka gråstensmurar och ett golv av kalkstensplattor. I öster fanns ett altare.
I samband med reformationen på 1500-talet lämnades troligen kapellet åt sitt öde och var snart i ruiner. Idag återstår bara grundmurarna.
Vid en undersökning 1940 fann man putsfragment som visade att kapellet varit dekorerat med kalkmålningar. Man hittade även bl.a. järnspikar, ett lövformigt hänge av järn till en ljuskrona och krukskärvor.
Vid ruinen finns en minnessten rest av Per Brahe den yngre med texten: "Pet. Brahe greve till Visingsborg, friherre till Kajana reste denna sten 1679 till minne av ett mycket gammalt kapell." Kapellet låg redan då i ruiner och greven lät resa stenen mitt på ruinkullen.
Vem var S:t Laurentii, eller S:t Lars som fått ge namn åt kapellet? S:t Laurentius levde på 200-talet och led den 10 augusti 258 e.Kr. martyrdöden. Han var förvaltare av kyrkans egendomar och blev uppmanad av ståthållaren i Rom att överlämna skatterna till kejsaren. Laurentii vägrade och delade istället ut egendomarna till stadens fattiga och sjuka. Dessa fattiga tog Laurentii med sig till ståthållaren och sade att dessa människor är kyrkans skatter. För detta trots dömdes Laurentii till döden och han blev lagd att stekas över öppen eld på ett halster. Enligt legenden ska han efter ett tag ha bett om att få bli vänd så att han blir jämnt stekt på båda sidorna! S:t Laurentii är humorns beskyddare!
Det finns en legend som säger att en kyrkklocka, som hängt i det lilla kapellet, ska ha sjunkit ner under jorden och att man fortfarande kan höra klockan klämta när det stundar orostider...
Hitta hit: Från hamnen på Visingsö till Brahekyrkan. Sväng höger vid kyrkan, fortsätt rakt fram in på grusvägen genom ekskogen. Ruinen ligger på vänstra sidan av vägen.
Senaste besöket: 2015.
fredag 16 oktober 2015
Fagranäs slottsruin
När jag var på väg till Södra Vings kyrka (se föregående inlägg) så for jag ju förbi en skylt där det stod "Slottsruin" på. Jag minns som sagt inte hur långt bort den skulle vara från korsningen, men en tre kilometer kanske... Och jag kunde helt enkelt inte stå emot att åka och kolla på det hela. Grejen är dock den att jag inte läst något om att det ska finnas en slottsruin i det här området. Efter att jag kom hem från den här utflykten så har jag försökt hitta lite information om den här ruinen. Men har inte hittat mycket info alls. Vad jag däremot har fått till mig är att den här ruinen är nyligen (åter)upptäckt!
Den här nyupptäckta fornlämningen ligger alldeles intill sjön Mogden, en liten bit ifrån Hökerum. Enligt källorna är detta den enda medeltida borganläggningen av det här slaget i hela Sverige. De är dock väl dokumenterade i Frankrike från 900-talet och från 1000-talet i England. Det finns även några enstaka i Danmark. Den här borgtypen kallas i England för "Motte and Bailey" och består av två delar. Själva "motten" är en försvarsanläggning (oftast) en träkonstruktion som är uppförd på en stengrund och som ligger på en konstgjord kulle. Nedanför kullen ligger det som då kallas för "Bailey" och är en boplats som fanns i den omedelbara närheten av "motten". Båda anläggningarna omges av ganska djupa vallgravar. Man vet inte när den här borgen uppfördes, men själva Fagranäs har funnits redan på 1100-talet. Förmodligen har den här "Motte and Bailey"-anläggningen uppförts någon gång mellan 1200- och 1400-talen.
Den som förväntar sig en slottsruin där flertalet väggar finns kvar och kanske någon takdel, göre sig icke besvär att åka hit. Nej, det man ser idag är bara upphöjningar i marken. Men, jag tycker även sådana här lämningar är intressanta, men man får själv skaffa sig en bild av hur det kan ha sett ut här!
Det har gjorts ett par mindre utgrävningar av området och jag hoppas personligen att man fortsätter med dessa så att man kan få fram mer informationen om det här området. Alldeles i närheten av Fagranäs slottsruin finns det ytterligare en borglämning, men jag hade inga bra kläder och skor för att trampa omkring i högt gräs för att leta efter ruiner, så jag nöjde mig med just Fagranäs slottsruin den här gången!
Hitta hit: På vägen mellan Jönköping och Borås, strax efter Ulricehamn (från Jönköping sett), sväng av rv 40 vid skylt S Vings kyrka. Följ sedan skyltning Slottsruin.
![]() |
| En skylt i min smak |
Den här nyupptäckta fornlämningen ligger alldeles intill sjön Mogden, en liten bit ifrån Hökerum. Enligt källorna är detta den enda medeltida borganläggningen av det här slaget i hela Sverige. De är dock väl dokumenterade i Frankrike från 900-talet och från 1000-talet i England. Det finns även några enstaka i Danmark. Den här borgtypen kallas i England för "Motte and Bailey" och består av två delar. Själva "motten" är en försvarsanläggning (oftast) en träkonstruktion som är uppförd på en stengrund och som ligger på en konstgjord kulle. Nedanför kullen ligger det som då kallas för "Bailey" och är en boplats som fanns i den omedelbara närheten av "motten". Båda anläggningarna omges av ganska djupa vallgravar. Man vet inte när den här borgen uppfördes, men själva Fagranäs har funnits redan på 1100-talet. Förmodligen har den här "Motte and Bailey"-anläggningen uppförts någon gång mellan 1200- och 1400-talen.
![]() |
| Fagranäs slottsruin |
![]() |
| Murrester |
Det har gjorts ett par mindre utgrävningar av området och jag hoppas personligen att man fortsätter med dessa så att man kan få fram mer informationen om det här området. Alldeles i närheten av Fagranäs slottsruin finns det ytterligare en borglämning, men jag hade inga bra kläder och skor för att trampa omkring i högt gräs för att leta efter ruiner, så jag nöjde mig med just Fagranäs slottsruin den här gången!
Hitta hit: På vägen mellan Jönköping och Borås, strax efter Ulricehamn (från Jönköping sett), sväng av rv 40 vid skylt S Vings kyrka. Följ sedan skyltning Slottsruin.
onsdag 12 augusti 2015
Det stora Gotlandsäventyret, dag 8: Fårö
Söndagen den 12 juli hade vi vikt helt åt Fårö, så direkt efter frukost begav vi oss ut på Fårös vägar för att utforska ön. Första stoppet var vid
Langhammars raukområde: hittar man på norra Fårö och här är det kargt och "eländigt" men samtidigt helt fantastiskt vackert, och jag förstår att det här är ett av Gotlands mest besökta sevärdheter. Här finns raukar som är uppemot 8-10 meter höga! Vägen till Langhammars går inte heller av för hackor. Och säga vad man vill men jag gillar när det är kargt och "eländigt".
Langhammars raukområde: hittar man på norra Fårö och här är det kargt och "eländigt" men samtidigt helt fantastiskt vackert, och jag förstår att det här är ett av Gotlands mest besökta sevärdheter. Här finns raukar som är uppemot 8-10 meter höga! Vägen till Langhammars går inte heller av för hackor. Och säga vad man vill men jag gillar när det är kargt och "eländigt".
![]() |
| Raukar vid Langhammar |
![]() |
| Rauk vid Langhammar |
![]() |
| Klapperstensstrand vid Langhammar |
![]() |
| Langhammar |
Efter att ha beundrat raukarna vid Langhammars åkte vi vidare till nästa raukområde, men innan vi kom dit så stannade vi till vid Helgumannens fiskeläge som jag någonstans läst att det var Gotlands mest fotograferade fiskeläge. Självklart var jag tvungen att stanna till där!
Helgumannens fiskeläge: användes under 1800-talet och tidigt 1900-tal av bönder som under fiskesäsonger under några veckor vår och höst landade den fisk de behövde under året här. Helgumannen består av en sisådär 15 bodar och de är riktigt välbevarade. Här finns även några båtar och annan utrustning kvar. Jag förstår att det här är ett välfotograferat fiskeläge! Och helt öde står det inte heller. Idag bedrivs det fritidsfiske härifrån.
Helgumannens fiskeläge: användes under 1800-talet och tidigt 1900-tal av bönder som under fiskesäsonger under några veckor vår och höst landade den fisk de behövde under året här. Helgumannen består av en sisådär 15 bodar och de är riktigt välbevarade. Här finns även några båtar och annan utrustning kvar. Jag förstår att det här är ett välfotograferat fiskeläge! Och helt öde står det inte heller. Idag bedrivs det fritidsfiske härifrån.
![]() |
| Helgumannens fiskeläge |
![]() |
| Helgumannens fiskeläge |
![]() |
| Helgumannens fiskeläge |
![]() |
| Helgumannens fiskeläge |
![]() |
| Helgumannens fiskeläge |
![]() |
| Helgumannens fiskeläge. Några i sällskapet har tröttnat... |
Vi for sedan vidare till nästa
raukområde, och det var inte vilket raukområde som helst, nej vi
skulle nu till Gotlands, ja till och med Sveriges största raukområde:
Digerhuvud: Raukområdet är inte mindre än 3,5 kilometer långt och sträcker sig från Lauterhorn i söder till Helgumannen i norr. Här finns flera hundra raukar och de högsta är uppemot 8 meter. Raukarna står på en klippkant som är belägen under vattenytan så det blir väldigt snabbt djupt här, strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Här stannade vi även för en liten fika. Av någon anledning så var vi inte så jätteimpad av själva raukarna här. Åtminstone på den platsen vid Digerhuvud som vi stannade, här fanns det inga bjässar på uppemot 8 meter vad jag minns…
Digerhuvud: Raukområdet är inte mindre än 3,5 kilometer långt och sträcker sig från Lauterhorn i söder till Helgumannen i norr. Här finns flera hundra raukar och de högsta är uppemot 8 meter. Raukarna står på en klippkant som är belägen under vattenytan så det blir väldigt snabbt djupt här, strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Här stannade vi även för en liten fika. Av någon anledning så var vi inte så jätteimpad av själva raukarna här. Åtminstone på den platsen vid Digerhuvud som vi stannade, här fanns det inga bjässar på uppemot 8 meter vad jag minns…
![]() |
| Digerhuvud |
![]() |
| Digerhuvud |
![]() |
| Digerhuvud |
Men vi var ju inte nöjda med
raukarna nu. Trots att vi nu åkt längs med Sveriges längsta
raukområde så hade vi ett litet raukområde kvar på vår lista. Vi
skulle till
Gamle hamn och raukarnas rauk – kaffepannan. Eller hunden som den också kallas. Ja, kär rauk har många namn! Var namnet på rauken kommer ifrån är väl inte så konstigt när man står och tittar på den. Vi tre fick det inte till någon kaffepanna, men väl en hund. Så för oss är det hunden. För att komma till Gamle hamn fick vi åka på en jätteliten väg och det var tillfällen då jag tänkte att nu kör vi fast med husbilen. Det här kommer aldrig gå vägen. Men det gjorde det. Och det var värt det!
Gamle hamn och raukarnas rauk – kaffepannan. Eller hunden som den också kallas. Ja, kär rauk har många namn! Var namnet på rauken kommer ifrån är väl inte så konstigt när man står och tittar på den. Vi tre fick det inte till någon kaffepanna, men väl en hund. Så för oss är det hunden. För att komma till Gamle hamn fick vi åka på en jätteliten väg och det var tillfällen då jag tänkte att nu kör vi fast med husbilen. Det här kommer aldrig gå vägen. Men det gjorde det. Och det var värt det!
![]() |
| Gamle hamn |
![]() |
| Kaffepannan eller hunden och Jabba the hut? |
![]() |
| Jag framför hunden! |
![]() |
| Här är raukarnas rauk i all sin prakt! |
![]() |
| Selfie med hunden och Jabba the hut! |
Här i Gamle hamn finns det inte bara raukar minsann, nej
nej, här finns även ett gravfält, bestående av elva gravrösen,
tre runda stensättningar och en kantställd häll. Detta visste dock
inte jag förrän jag läste på informationsskylten när vi kom
tillbaka till parkeringen, och då ville jag inte tvinga på mina
färdkamrater detta. Man tror att gravfältet är från
vikingatiden!
Däremot fick jag se en kyrkoruin här. Eller ruin och ruin, var väl att ta i. Det var en liten upphöjning i marken som jag förstår är rester av kyrkans murar. Kyrka och kyrka var väl också att ta i när jag tänker efter. Det var ett kapell som funnits här och som kallas för S:t Olofs kyrka. Olof den helige besökte Gotland i början av 1000-talet, och självklart reste man ett kapell för att hedra detta. Kapellet mätte 16 gånger 11 meter och var uppfört i trä. Vallarna/upphöjningarna är omkring 3 meter breda och 0,5 meter höga. På kyrkogården finns det flera gravar i form av ytliga stenkistor.
Däremot fick jag se en kyrkoruin här. Eller ruin och ruin, var väl att ta i. Det var en liten upphöjning i marken som jag förstår är rester av kyrkans murar. Kyrka och kyrka var väl också att ta i när jag tänker efter. Det var ett kapell som funnits här och som kallas för S:t Olofs kyrka. Olof den helige besökte Gotland i början av 1000-talet, och självklart reste man ett kapell för att hedra detta. Kapellet mätte 16 gånger 11 meter och var uppfört i trä. Vallarna/upphöjningarna är omkring 3 meter breda och 0,5 meter höga. På kyrkogården finns det flera gravar i form av ytliga stenkistor.
![]() |
| Ruinen efter S:t Olofs kyrka |
![]() |
| Klapperstensstranden vid Gamle hamn |
Namnet Gamle hamn kommer från den
vattensamling som under vikingatid och medeltid utgjorde en hamn här.
Sedan 1300-talet har dock vattnets utlopp blockerats av landhöjningen
och hamnen flyttades. Fynd som är gjorda här tyder på att området
kring Gamle hamn har varit en handelsplats. Man har hittat fynd från
medeltiden som en barlaststen från Baltikum, skärvor av tegel och
tyska stengods.
Nästa stopp på vår tur var vid:
Fårö kyrka, men egentligen var det faktiskt kyrkogården som lockade. Till och med min syster hade innan avresan påpekat att hon minsann vill se vart Ingmar Bergman är begravd! Men när vi nu ändå var där så passade vi på att gå in i Fårö kyrka också.
Fårö kyrka, men egentligen var det faktiskt kyrkogården som lockade. Till och med min syster hade innan avresan påpekat att hon minsann vill se vart Ingmar Bergman är begravd! Men när vi nu ändå var där så passade vi på att gå in i Fårö kyrka också.
![]() |
| Här vilar Ingrid och Ingmar Bergman |
Kyrkan uppfördes på medeltiden, men har till skillnad från de flesta gotländska kyrkor genomgått en del förändringar sedan den uppfördes. Kyrkans äldsta delar är tornet och långhuset som uppfördes i början av 1300-talet. I mitten av 1800-talet byggde man ut med tvärskepp åt norr och söder och det är från denna utbyggnad som kyrkan har sitt nuvarande utseende. När man kommer in i kyrkan är det en "typisk" 1800-talskyrka tycker jag.
![]() |
| Fårö kyrka |
![]() |
| Fårö kyrka |
![]() |
| Fårö kyrka |
![]() |
| Fårö kyrka |
![]() |
| Fattigbössan(?) i Fårö kyrka |
![]() |
| Tavla i Fårö kyrka |
![]() |
| Runsten i Fårö kyrka |
Efter besöket i Fårö kyrka var det dags för mat och vi valde att äta på Ebbes som har både kafé, restaurang och en butik som säljer lite av varje men kanske ändå mest skinnprodukter. Mätta och belåtna var det dags att åka och bada. Syrran hade fått tipset om Norsta Auren på norra Fårö, så det var dit vi styrde husbilen. Men innan vi gick bort till sandstranden gick vi en runda runt:
Fårö fyr: som byggdes 1846-1847 och invigdes den 21 oktober 1847. 1953 blev den elektrifierad och 1977 avbemannades den, men den är allt jämt i bruk.
Fårö fyr: som byggdes 1846-1847 och invigdes den 21 oktober 1847. 1953 blev den elektrifierad och 1977 avbemannades den, men den är allt jämt i bruk.
![]() |
| Fårö fyr |
![]() |
| Fårö fyr |
![]() |
| Klapperstensstrand vid Fårö fyr |
Efter en promenad runt fyren och klapperstensstranden bytte vi om i husbilen och stegade iväg genom skogen och ut till:
Norsta Auren: som sägs vara kanske Fårös allra bästa sandstrand. Och ja, den är fin. Och den är lång, med fin sand och härliga sanddyner! Här kom även jag i vattnet, även om jag tyckte att det var lite väl kallt. Men syrran och C ansåg att jag minsann inte kunde ha varit på Gotland (och Fårö) i en vecka utan att ha badat. Jag ansåg dock att det var helt möjligt! Men, jag föll för "tjôtet" och tog mig i till slut.
Norsta Auren: som sägs vara kanske Fårös allra bästa sandstrand. Och ja, den är fin. Och den är lång, med fin sand och härliga sanddyner! Här kom även jag i vattnet, även om jag tyckte att det var lite väl kallt. Men syrran och C ansåg att jag minsann inte kunde ha varit på Gotland (och Fårö) i en vecka utan att ha badat. Jag ansåg dock att det var helt möjligt! Men, jag föll för "tjôtet" och tog mig i till slut.
![]() |
| Norsta Auren |
![]() |
| Norsta Auren |
![]() |
| Bad vid Norsta Auren |
Färdigbadade åkte vi nu tillbaka till campingen och slappade lite innan någon tyckte det var en bra idé att bada även på Sudersand som också är en av Gotlands finaste stränder. Så det blev ett dopp även där för min del. Behöver jag säga att den kvällsduschen satt där den skulle sedan? Två kalla dopp, är minst ett kallt dopp för mycket för min del.
![]() |
| Bad vid Sudersand |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















































































