Visar inlägg med etikett Husbilssemester. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Husbilssemester. Visa alla inlägg

onsdag 16 augusti 2017

Gripsholms slott

Ett av stoppen på semesterns andra husbilstur var Mariefred. I Mariefred ligger Gripsholms slott, ett av tio kungliga slott i Sverige. Självklart besökte vi detta slott.

Gripsholms slott sett från gästhamnen
Gripsholms slott är känt som Gustav Vasas slott och han grundade det 1537. På platsen fanns det en borg redan i slutet av 1300-talet. Det var Bo Jonsson Grip, som under den senare hälften av 1300-talet lät uppföra den första borgen på platsen. Det är också han som gett namn åt slottet. Borgen skänktes under sen medeltid till ett kartusianerkloster som grundats i Pacis Mariae - Mariefred. Vid reformationen drogs klostret in till staten, och under ledning av byggmästare Henrik von Köllen började man uppföra det nya Vasaslottet. Slottet utgjorde en del av ett nytt nationellt försvarssystem. Samtidigt uppfördes det som en representativ bostad åt renässansfursten Gustav Vasa.

Gripsholms slott
Under stormaktstiden disponerades slottet som änkesäte av drottningarna Maria Eleonora och Hedvig Eleonora. Den senare lät genomföra betydande om- och tillbyggnader av slottet, bland annat Drottningflygeln.
Yttre borggården, med Griptornet
Slottet upplevde ytterligare en glansperiod under Gustav III:s tid, i slutet av 1700-talet. Då skapades Gustav III:s Runda Salong, en motsvarighet till "Rikssalen" som Gustav Vasa lät uppföra. Båda dessa salar har helfigursporträtt av samtida regenter. Gustav III lät också inreda en mycket exklusiv slottsteater i ett av slottets runda renässanstorn. Slottsteatern på Gripsholms slott är en av Europas mest välbevarade 1700-talsteatrar.

Under 1800-talet kom slottet att betraktas som ett nationalmonument, och man förde hit möbler och konstföremål från de olika kungliga slotten för att förstärka den nationella karaktären.

Teatertornet
Gripsholms slott hyser den svenska statens porträttsamling som idag består av ca 5000 verk, om jag inte missminner mig helt. En del av dessa hänger uppe runt om i slottet för oss besökare att beskåda. Här finns porträtt av betydande svenskar, från Gustav Vasas dagar och ända fram till vår egen tid.

Man kan besöka slottet på egen hand, eller gå med på en guidad visning. Jag rekommenderar starkt det sistnämnda. Tänk så mycket mer man får veta om de olika rummen och dess olika funktioner genom tiderna när man lyssnar till en guide.

Inre borggården
Slottet består av tre våningar. Den första våningen kallas för Vasavåningen och här kan man bland annat se Hertig Karls Kammare. Det är slottets mest berömda 1500-talsgemak och en av landets mest välbevarade interiörer från denna epok. På den här våningen har man försökt återskapa en följd av rum så som de skulle ha kunnat se ut på 1500-talet.

Andra våningen är slottets huvudvåning och är till största delen inredd på 1770- och 1780-talen under Gustav III:s tid. Den innehåller förutom kungens egen våning också drottningens, Sofia Magdalena, våning samt Prinsessvåningen som var avsedd för Gustav III:s syster Sofia Albertina. På detta våningsplan ligger också två av slottets största och mest påkostade och från representationssynpunkt viktigaste rum - Rikssalen och Gustav III:s runda salong.


På tredje våningen hittar man bland annat Gustav III:s teater, kungliga gästrum och en rustkammare.

Men det är inte bara slottets interiörer som är intressanta. På borggården kan man till exempel se två stycken bronskanoner - Galten och Suggan. Dessa kanoner är krigsbyten, tagna i Ryssland 1581 och 1621 och de kom till Gripsholm 1623. Enligt de ryska inskrifterna heter de faktiskt båda två Vargen.

Galten och Suggan
Till vänster om det stora portvalvet (yttre borggården), sitter två senmedeltida stenreliefer inmurade i väggen. Dessa härstammar från klostret som Gustav Vasa lät riva inför byggandet av sitt nya slott.

Stenrelief
Senaste besök: 22 juli 2017

Hitta hit: Slottet ligger vid Mälaren, i Mariefred.

torsdag 10 augusti 2017

Tullgarns slott

Ett av stoppen på semesterns andra husbilstur var Trosa - Världens ände. Alldeles i närheten av Trosa ligger Tullgarns slott, ett av tio kungliga slott i Sverige. Nu när vi ändå var så nära så blev det en ett besök på Tullgarns slott för de tre musketörerna!

Slottet ligger vackert vid en liten vik av Östersjön, och det nuvarande slottet är uppfört på 1720-talet. Tullgarn omnämns för första gången redan under medeltiden! Det var då en sätesgård bebyggd med ett stenhus. Dess förste kände ägare var riddaren Tord Röriksen Bonde.


Första slottet på Tullgarn började byggas vid 1500-talets slut. Byggherre var greve Carl Sture. 1713 ärver greve Magnus Julius De la Gardie Tullgarn, som då var både omodernt och förfallet. Han beslöt att uppföra en ny slottsbyggnad som uppförs 1720-1727. Arkitekt var den franskfödde fortifikationsofficeren Joseph Gabriel Destrain, som gav slottet dess franska prägel.

Ett riksdagsbeslut 1766 kungjorde att de kungliga prinsarna på statens bekostnad ges varsitt lustslott på landet. Hertig Karl hade redan fått Rosersbergs slott 1762. Tio år senare förvärvades Tullgarn till hans yngre bror Fredrik Adolf. Fredrik Adolf blev mycket fäst vid Tullgarn och vistades här stora delar av sitt liv. Efter att Fredrik Adolf avlidit flyttar hans syster, Sofia Albertina, in här. Under Fredrik Adolfs tid på slottet gjordes flera renoveringar.

Efter att Sofia Albertina gått bort gick dispositionsrätten vidare till kronprinsparet Oscar och Josefina. Efter Oscars död blev Tullgarn änkesäte för Josefina som bodde här fram till sin död.


I samband med bröllopet mellan kronprins Gustaf och Victoria av Baden erhöll de dispositionsrätten av slottet. Nu kom en rad förändringar att genomföras på slottet. Allt enligt 1800-talets stilideal.

Under 1950- och 60-talen genomgicks en genomgripande restaurering av Tullgarn, vars syfte var att lyfta fram de gustavianska inredningarna igen. Den här restaurering gick ganska ovarsamt fram och under 2010-talets början restaurerades slottet igen. Då tog man fram det sena 1800-talets färgsättning på fasad, tak och fönster. Idag är det en blandning av rokoko, gustaviansk och viktoriansk stil.


Man kommer bara in på slottet i samband med en visning. Självklart hängde vi med på en sådan visning. Det var en mycket kunnig guide som tog oss genom 20 rum och ner i köksregionerna. Det var en riktigt bra guidning där vi fick information om slottets historia, vilka som bott där, vilka som varit på besök - vad sägs om Tsar Nikolaus II med familj, hur slottet har förändrats genom tiderna med mera. Guiden visade oss även spännande detaljer som dörrar som inte leder någonstans, det är bara en vägg där bakom, garderoben som i själva verket var sovplatsen för hertig Fredrik Adolfs betjäning... Vi fick bl.a. se stora matsalen, biljardrummet, stora och lilla förmaket, blå salongen, slottsköket och frukostrummet som ser ut som en sydtysk Weinstube. Vi fick oss veta att vår nuvarande kung har en privat del i slottet och att han bor på slottet åtminstone en gång per år. Oftast på hösten i samband med att han är där och jagar.


Självklart finns det en slottspark här på Tullgarn, tyvärr började orken tryta, åtminstone för min del, då jag redan var full av intryck efter guidningen och började bli hungrig. Men vi tog en liten promenad genom den i alla fall på väg tillbaka till husbilen. Om jag inte missminner mig så är den uppförd i engelsk stil.



Senaste besök: 25 juli 2017

Hitta hit: Sväng av E4:an vid trafikplats Vagnhärad (avfart 138), kör på väg 218 mot Trosa. Skyltat.

tisdag 8 augusti 2017

Birka

Inne i Mälaren, ca 30 km väster om Stockholm, mellan Södra Björkfjärden och Hovgårdsfjärden, ligger Björkö. På denna ös väststida låg till för 1100 år sedan en liten, aktiv, köpstad - Birka. En plats som brukar kallas för Sveriges första stad. Platsen var även Skandinaviens största stad under vikingatiden.

När syrran och hennes C planerade att besöka Birka på en av sina husbilsturer sommaren 2017, kände hon att de inte kunde åka dit utan mig. Och jag är mer än tacksam över att jag fick följa med. Man kan åka till Birka från flera olika platser. Vi tog båten från Mariefred, en tur på ca 1 timme och 15 minuter.
Båten som tog oss till Birka
Gästhamnen på Birka
När vi kom i land började vi med att ta en liten fika, innan vi besökte museet. Museet ger en bra introduktion av den gamla vikingastaden. Inne på museet har man bl.a. byggt upp små modeller av Birka.

Entrén till museet
Tack vare sitt skyddade läge drog staden till sig människor från när och fjärran som bjöd ut sina varor eller bedrev hantverk. Det vet man då hittat gömt arabiskt silver, östeuropeiska pärlor, keramik och exklusiva tyger, i arkeologiska utgrävningar som gjorts här. Dessa varor byttes ut mot varor som fanns här som; järn, hudar, horn och pälsar. Stadens hantverkare bodde i enkla hus som stod uppställda i rader ner mot bryggorna. Här fanns bl.a. kammakare, bronsgjutare, pärlmakare och väverskor.

Man tror att det var Sveakungen som tog initiativet till att bilda staden, som ett led i sin önskan att kontrollera handeln här i norra Skandinavien, både politiskt och ekonomiskt. På den tiden var det kungens uppgift att hålla ordning i staden och skydda den från plundring. Till sin hjälp hade kungen en "fogde" som bodde här på Björkö. Kungen själv bodde någon kilometer bort från Björkö, vid den plats som kallas Hovgården, på Adelsö.

Birka Museum
År 830 kom den unge benediktinmunken, och missionären, Ansgar till staden. Han var utsänd av kejsaren Ludvig den fromme, för att sprida kristendomen och predika det kristna evangeliet för det hedniska folket uppe i norr. Han predikade i Birka under ett och ett halvt år, och under tiden lät flera av stadens invånare döpa sig. Men, trots detta blev aldrig Birka en kristen stad. Inte ens efter att Ansgar kommit tillbaka en andra gång.

Birka Museum
Birka var en blomstrande tätort och Sveriges viktigaste knutpunkt för handel i norra Europa under 200 år. Staden hade ju en perfekt placering då den låg centralt, men också väl skyddat i den djupa viken till Östersjön. När Birka var som störst hade staden omkring 700-1000 invånare. Efter 200 år började stadens invånare att överge Birka, för att flytta någon annanstans. Några flyttade kanske till Sigtuna, som blev Sveriges nästa blomstrande tätort efter Birka. Ingen vet exakt varför Birka övergavs. men en trolig teori är på grund av politiska beslut, men även att landhöjningen kan ha gjort att Birka förlorade sitt strategiska och lättåtkomliga läge.

Birka Museum
I vår båtbiljett ingick en guidad tur på Birka, och självklart gick vi med på en sådan. Guidningen började alldeles utanför museet, och vi delades in i två grupper, då det brukar vara, och var, många som vill(e) gå på guidningen kl. 12.15. Vårt första stopp var vid ett av flera gravfält som finns runt om på Björkö. Det finns ca 3 000 gravhögar, varav ca hälften är utgrävda.

Gravhögar
Vi fortsatte sedan utmed Birkas stadsvall, varav ca 450 meter återstår. Guiden visade oss också var själva stadsbebyggelsen låg. En plats som idag inte är mer än en åker. Men, tänk så mycket spännande som finns där i jorden.
Promenad utmed stadsmuren
På andra sidan staketet låg Birkas stadsbebyggelse.
Vi gick sedan in i den gamla fornborgen och upp på berget, ända upp på toppen. Där på toppen står ett ståtligt kors. Det restes 1834 till minne av att det var 1000 år sedan Ansgar kom till Birka, med ambitionen att kristna staden. Härifrån har man en fantastisk utsikt, bl.a. ut mot Adelsö och Hovgården.
På väg in i fornborgen och upp på berget
Upp till toppen!
Ansgarskorset
Utsikt mot gästhamnen
Utsikt
Guidningen avslutades vid Ansgarskorset, och efter att vi hade tagit oss ner för berget, så gick vi bort till de rekonstruerade husen och kikade lite innan båten skulle ta oss tillbaka till Mariefred.

Rekonstruerade hus
Rekonstruerade hus (kålgård)
Liten hamn med båtar

Båtar
Det är inte alls svårt att förstå varför Björkö och Birka, tillsammans med Hovgården, sedan 1993, är med på UNESCO:s Världsarvslista. Här finns ju t.ex. ett av de mest unika, kompletta och oförstörda exemplen på en vikingatida handelsstad från tiden 700-900 e.Kr.

På väg nerför berget
Det var en mycket trevlig utflykt, som jag velat göra i flera år. Men, jag trodde nog att det skulle vara lite mer uppbyggd, där själva stadsbebyggelsen var. Gällande guidningen så trodde både jag och syrran att en guide skulle möta upp oss när vi klev av båten, för att sedan påbörja guidningen. Men, istället var vi hänvisade till de ordinarie guidningarna på plats.

Utsikt från båten
Senaste besök: 23 juli 2017

Hitta hit: Har man inte egen båt kan man åka med Strömma Kanalbolag från t.ex. Stockholm och Mariefred.

torsdag 26 maj 2016

Den stora Amsterdamresan, dag 9. Schleswig-Nyborg

På den nionde dagen tog vi sikte mot Danmark och Stora Bältbron. Men först blev det ytterligare ett besök på Scandinavian Park. Efter att ha fått handlat lite, for vi ut på motorvägen igen, vi tog oss igenom gränskontrollen in till Danmark utan problem. Framåt lunchtid rullade vi in i Odense.

Odense är Danmarks tredje största stad och Fyns största. Odenses historia sträcker sig längre bakåt än vikingatiden och är en av Danmarks äldsta städer. Namnet Odense? Ja det kommer ju (självklart) från den gamle asaguden Oden. Odense kommer från Odins Vi, ungefär "Odens helgedom". Här finns mycket att se och upptäcka. Idag är väl Odense mest känd som H.C. Andersens födelseort.

Planen med vårt besök i Odense var att käka lunch. Men, är man i Odense, så måste man ju faktiskt spana in H.C. Andersens födelsehus. Så är det bara. Men, vi var alla tre hungriga så efter att vi efter lite velande hittade en parkeringsruta till vår husbil så promenerade vi in i city, för att först och främst leta upp en restaurang.

På vägen mot mat passerade vi bl.a. en kyrka, som jag nu i efterhand har konstaterat var S:t Albani kyrka, en romersk-katolsk kyrka. Den är uppförd i gotisk stil med en portal i romansk stil. Kyrkan började byggas 1906 och invigdes 25 oktober 1908 av biskop Johannes von Euch. Tornet är 54 meter högt.
S:t Albani kyrka
Intill S:t Albani kyrka noterade jag en byggnad som starkt påminde om en klosterbyggnad och visst är det så. År 1716 grundade Karen Brahe ett nunnekloster för ogifta danska adliga kvinnor. Det fungerade som ett kloster ända fram till 1972. Huvudbyggnaden var på 1500-talet en del av ett biskopspalats.

Klosterbyggnad
Klosterbyggnad
Albanikyrkan, och en ruin, jag skulle spana in lite närmare,
men helt glömde av...
Vi gick förbi Rådhuset från 1880-talet. Redan 1480 fanns det ett rådhus här, men på 1800-talet ansågs det vara fult och man byggde således ett nytt. Kikar man noggrant så ser man att det är uppfört i en italiensk-gotisk stil.

Rådhuset
Vi hittade en restaurang som föll oss alla i smaken. Det var en mexikansk restaurang. Vi blev alla tre mätta och belåtna. I närheten av restaurangen såg jag ytterligare en byggnad som såg klosterliknande ut. Denna gången var det Odense gråbrödrakloster jag fått syn på. Klostret grundades 1539, men redan på 1270-talet hade kung Erik Klippinge skänkt sin kungsgård till gråbröderna. Det var Danmarks största franciskanerkloster. Idag är det lägenheter här!

F.d. Gråbrödraklostret
Nu var det dags att leta rätt på H. C. Andersens födelsehus minsann. Och till slut hittade vi det! Vi besökte aldrig själva huset som idag är museum, utan vi nöjde oss med att spana på det från utsidan. Jag tror att de allra flesta känner till H. C. Andersen som föddes här i Odense 1805. Han föddes i en fattig skomakarfamilj, men lyckades trots detta och en problematisk skolgång, med sin dröm, att bli författare. Han skrev inte mindre än 200 sagor men även 1000 dikter, 6 romaner och 50 skådespel. Hans verk är översatta till nära 150 språk!

Simrishamnskänsla i Odense!
H. C. Andersens födelsehus
Fönsterspegling
När vi hade kollat klart på huset gick vi tillbaka till husbilen och på vägen gick vi förbi fattigskolan där H.C. Andersen gått samt H. C. Andersen Have (park). Nu hade vi inte så långt kvar till vår övernattningsplats, Nyborg Strandcamping, alldeles intill Stora Bältbron.

Mer Skånekänsla
Ett hus som pockade på min uppmärksamhet
Fattigskolan som H. C. Andersen gick i.

Mer Skånekänsla
H. C. Andersen Have
Efter incheckningen tog vi det lugnt resten av eftermiddagen och kvällen. Solen sken, men det blåste lite väl mycket för att, åtminstone jag, skulle njuta riktigt ordentligt.

Hyfsad plats på Nyborgs Strandcamping!
Nyborgs Strandcamping
Syrran ska spana in stranden!
Stora Bältbron!
Dagen därpå, dag 10 på vår resa var det dags att lämna Danmark och återvända till Sverige. Efter frukosten lämnade vi då Fyn och for över Stora Bältbron och sedan vidare till Köpenhamn och Öresundsbron. Gränskontrollen var inga problem. Vi behövde bara visa våra körkort, och sedan var det bara att köra på hemåt.

Jag blev avsläppt i Göteborg, där jag sedan tog Bus4You hem till Jönköping.

Det har varit en helt fantastisk resa, som jag är så otroligt tacksam för att få vara med på. Vilka minnen och vilka platser jag fått uppleva. Nästa husbilsresa blir till Dalarna i midsommar!