Sollidens slott

I samband med Ölands Skördefest i år (2016) passade jag och syrran på att besöka Sollidens slott; kungafamiljens privata sommarresidens. Man kommer inte in i själva slottet, men man kan gå omkring i slottsparken och njuta av slottet från utsidan.

Sollidens Slott

Slottet uppfördes 1903-06 av dåvarande kronprinsessan Victoria (gift med Gustav V). Kronprinsessan hade en "klen" hälsa (luftrörsbesvär) och hennes livläkare Axel Munthe ansåg att Ölands milda luft skulle göra henne gott. Och Victoria lyssnade på sin livläkare, och man började bygga Solliden. Att äktenskapet med Gustav V inte var det bästa gjorde väl saken till att Victoria påbörjade sitt "Borgholmsprojekt".

Sollidens Slott

Solliden är uppförd i en italiensk villa-stil med vitputsad tegel, och är tre våningar hög. Förlagan är var Axel Munthes villa San Michele på Capri. Man hittar många detaljer i italiensk marmor och ölandssten. Kronprinsessan var mycket delaktig i hur slottet skulle se ut, och hon satte verkligen arkitekten Torben Grut i arbete. De första ritningarna var inte tillräckligt italienska, men 1906 stod den stora vita villan klar.

Sollidens Slott

Slottet omges av en vacker slottspark med olika inriktningar. Här finns bl.a. en pergola, en holländsk rosenträdgård, en italiensk trädgård och en engelsk park. Pergolan är smyckad med klassiska skulpturdetaljer, och i den italienska trädgården som är geometriskt anlagd i renässansstil växer det buxbom, thuja, cypresser och en mängd olika blommor. Trädgården pryds av en bronsskulptur föreställande Merkurius.

Italienska trädgården

Den engelska parken har vidsträckta gräsytor och flera sydländska trädarter som plataner, cypresser och tulpanträd. I denna lummiga grönska står en byst, föreställande drottning Victoria, om given av skulpturer ur den grekiska mytologin.

Engelska parken?

Den holländska rosträdgården är en gåva av drottning Vilhelmina och är anlagd av holländska trädgårdsmästare 1926. I denna vackra trädgård med blommande perenner och rosor finns fyra marmorskulpturer av skulptören J. N. Byström.

Staty någonstans i slottsparken!

Precis när man passerat slottet och man blickar åt vänster så ser man en liten brun stuga. Den här lilla stuga var från början ett torp som hette Grönadal. Här bodde Johan Törngren, hans fru Maja och deras barn i över 30 år innan torpet införlivades med Sollidens parker. 1948 rustades stugan upp och gjordes om till en lekstuga för prinsessorna Margareta, Birgitta, Desirée, Christina och prinsen Carl Gustaf! Lekstugan var en present från farfarsfar, kung Gustav V!

Lekstugan

När man går omkring i parken så är det inte alls svårt att förstå att kungafamiljen älskar denna plats. Det finns massor att se på. Rätt var det är så är det installation bland buskarna!

Någonstans i slottsparken

1992 byggdes en paviljong där det visas utställningar på kungliga teman. I år var det kungliga stolar om jag inte missminner mig. I paviljongen finns det även en liten butik där man kan köpa presentartiklar.

Sollidens Slott sett från baksidan.

Vägbeskrivning: Kör väg 136 norrut, mot Borgholm. Sväng vänster mot Borgholms Slott. Kör förbi Borgholms Slott och följ skyltarna.

Senaste besöksdatum: 1 oktober 2016

Den stora Amsterdamresan 2016, dag 4. Keukenhof.

Dag 4 på vår stora Amsterdam tillbringade vi på Keukenhof. Keukenhof är en blomsterpark som ligger i Lisse, strax söder om Amsterdam. Innan besöket på Keukenhof så trodde jag faktiskt att det var en tulpanpark. Men, här finns så många andra blommor än tulpaner. Självklart finns det tulpaner med...

En av ingångarna till Keukenhof

1949 kom 20 stycken blomsterlöksexportörer på en idé att bygga en permanent utställning med vårblommor. Syftet var att exportörerna skulle få visa sina hybrider och hjälpa den holländska exportindustrin... Keukenhof öppnade för allmänheten 1950 och är en av världens största blomsterparker. Redan första året kom det 236 000 besökare! Den är bara öppen två månader om året, så det gäller att planera in sitt besök. I år var den öppen 24 mars-16 maj. Här finns ca 7 miljoner handplanterade blommor, på 32 hektar. Jo, du läste rätt, ca 7 miljoner handplanterade blommor. Vilket hästjobb hos personalen på Keukenhof.

Namnet Keukenhof betyder köksträdgård och det här var platsen där grevinnan Jacoba van Beiren på Teyerling slott, som byggdes på 1400-talet, hämtade bl.a. frukt och grönsaker till sitt kök. 1641 uppfördes Keukenhofs slott på området. 1857 ändrades den gamla köksträdgården till en engelsk park, som utgör grunden till dagens blomsterpark.

Förutom att strosa runt i parken och bli helt överväldigad av alla blommor som finns i parken, så åkte vi en båttur som faktiskt går utanför parken, utmed kanalerna och tulpanodlingarna, och inte genom parken som jag faktiskt trodde. Det var en trevlig trots allt, och under turen fick man veta hela historien om tulpanodlingarna i Holland och om Keukenhof. Jag fick t.ex. vet att ordet tulpan, kommer från det persiska ordet tulipan, som betyder turban. Och tittar man noga på en tulpan, visst liknar den en turban... Det visar sig även att tulpanerna inte alls härstammar från Holland, utan från Persien... Där ser man.

En av tulpanodlingarna utanför Keukenhof.
Sett från väderkvarnen på Keukenhof

Det var inte så lätt att få till en bild från båtturen...

Utöver alla planteringar ute i parken, finns det flera paviljonger med olika blomsterutställningar. Man behöver inte gå hungrig eller törstig i parken då det finns flera restauranger och caféer inne i parken. Runt om i parken, men även utanför finns det souvenirshopar och det är svårt att motstå att handla något här! Det finns även en lekpark för barnen så man har tänkt på det mesta här. :-)

Här nedan följer ett gäng med bilder från Keukenhof. Enjoy!

 

 

Lite så här kände jag mig efter några timmar i parken.
Även om jag hade kunnat gå omkring där flera timmar till...

Årets tema var: Storhetstiden.

I parken finns det även en labyrint.
Klarar man den, kommer man till en liten
utsiktspunkt.

Besöksdatum: 2 maj 2016

Hjo

I somras hade jag tillgång till bil i en veckas tid och i samband med detta så gjorde jag en utflykt till Hjo dagen innan det var dags att börja jobba igen efter semestern...

Planen var att strosa omkring i den gamla trästaden och i stadsparken och bara njuta av staden vid Vätterns strand, men vädret var inte riktigt riktigt på min sida så det blev inte så jättemycket strosande.

Jag började i alla fall med en fika innan jag promenerade bort mot torget och kyrkan. Men, då det var gudstjänst så ville jag inte bara kliva rätt in i kyrkan. Jag promenerade sedan mot Vättern och kom till en brygga där jag stod en liten stund och bara njöt av vattnets kluckande.

Stora torget och Hjo kyrka

Gravsten intill kyrkan

Vättern

Trähus

Jag gick sedan tillbaka till torget och upptäckte Kihlbergsgården där vid Stora torget. Kihlbergsgården är en handelsgård med gammal och brokig historia. Gården blev en järnhandlargård på 1870-talet, och namnet kommer från Josef Kihlberg som först jobbade som biträde på järnhandlargården men som senare tog över järnhandeln. Kihlbergs firma expanderade snabbt med partihandel och industriell verksamhet och Josef blev miljonär. Järnhandeln upphörde 1968. Här har även funnits specerihandel, blomsterhandel, kontor, urmakeri och optiker m.m. Idag finns här bl.a. en antikhandel, restaurang, pizzeria och skinntillverkare i lokalerna kring Kihlbergsgården...

Kihlbergsgården

Antikhandeln på Kihlbergsgården

Innergården på Kihlbergsgården

Efter att jag hade kikat in i antikhandeln så styrde jag stegen mot stadsparken där jag ville spana in de fina sekelskiftsvillorna där. Stadsparken anlades på 1870-talet som kurortspark för Hjo Vattenkuranstalt. Nu för tiden är parken öppen för alla och här kan man spela tennis, minigolf, schack, eller varför inte leka på lekplatsen eller besöka Experimentshuset som ligger i det stora socitetshuset.


Villorna med sina detaljrika fasader som finns i parken byggdes, inte helt oväntat, för att inhysa kurortsgäster, kallvattenbadhus och restaurang används än idag. De är idag förskola (på Hjos turistbyrås hemsida står det visserligen dagis, men det vägrar jag skriva), vandrarhem, restaurang, loppis, hotell och experimenthus...

Kurortsvillor

Parken är anlagd av J.J. Sternemann, en tysk trädgårdsarkitekt och han skapade vackra promenadstigar för stärkande promenader som ringlar fram genom hela parken. De här stigarna finns kvar än idag.

Badhytter. Hade inte regnet vräkt ner så hade jag tagit
mig en liten närmare titt på dem...

Dessvärre öppnade sig himlens portar under min promenad i parken och då menar jag verkligen öppnade sig, så det blev faktiskt bara en kort promenad innan jag faktiskt gav upp Hjo, för den här gången. Jag vågar lova att det inte var sista gången jag var i Hjo. Nästa gång har jag nog syrran och hennes sambo med mig...

Stockholm dag 2

Jag är inte känd för att ligga och sova länge om morgnarna och även om det blev en liten sovmorgon om man jämför med när jag brukar vakna, så hade jag käkat frukost och stod beredd vid en busshållplats klockan 09.15 för att ta mig an dagens äventyr!


Mitt första mål var Lorensbergsgatan på Södermalm. Och jag hade upptäckt att jag kunde ta fyrans buss från Fridhemsplan för att ca 15 minuter senare vara framme vid Lorensbergsgatan, bra va! Anledningen till att jag skulle dit var mycket enkel. Den 3 september 1864 sker en explosion som hörs över hela Stockholm! Denna explosion orsakades av bröderna Alfred och Emil Nobel, som tillsammans med övriga familjen Nobel bodde på malmgården Heleneborg, som på egen hand försökte framställa rent nitroglycerin. I olyckan dog Emil Nobel samt ytterligare fyra personer. Och då jag var i Stockholm just den 3 september, så var jag ju så klart tvungen att ta mig dit för att kika lite på huset. Även författaren Viktor Rydberg bor en period på malmgården.

Malmgården där både Alfred Nobel och Viktor Rydberg bott

Nu däremot blev det lite förvirrat för Jenny. Jag hade inte riktigt planerat vad jag skulle göra efter mitt besök vid Heleneborg och då heller inte vart jag skulle ta vägen. Jag visste inte mer än att jag funderade på Maria Magdalena kyrka... Men när jag kom till busshållplatsen där jag gick av bussen så kom det en ny "4:an" så jag hoppade på den. Men jag var ju inte riktigt säker på vart bussen gick eller vart jag eg skulle hoppa av, så jag hoppade av bussen utmed Hornsgatan någonstans. Och då jag av någon anledning vägrar plocka fram en karta för att orientera mig. Gud förbjude om någon såg att jag var turist. Vilket folk såklart gör ändå... Så jag gick in på ett kafé och köpte mig en fika, satte mig långt in i lokalen och smög fram min karta. Det visade sig att jag bara skulle fortsätta Hornsgatan rakt fram så skulle jag komma rätt på kyrkan! Och kartan visade sig ha rätt!


Maria Magdalena kyrka började byggas 1588 och kom att stå klar 1625. Kyrkan har dock genomgått stora förändringar genom århundradena och genomgår faktiskt en renovering just nu, så jag kom inte in i kyrkan den här gången. Nu var det ändå kyrkogården jag hade riktat in mig på från början så det gjorde inte så mycket... Kyrkogården har faktiskt varit i bruk sedan 1350-talet då en kunglig donation bestämde att ett begravningskapell skulle uppföras. De äldsta gravvårdarna på kyrkogården är från 1700-talets början och här ligger Erik Johan Stagnelius, Evert Tauber och Lasse Lucidor begravda. Eller Lasse Lucidor, gjorde ju det. Hans grav schaktades ju bort... 1751 begravddes Christopher Polhem i Maria Magdalena kyrka och det finns en minnestavla över honom inne i kyrkan... Längs kyrkogårdsmurens södra sida ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777.

Maria Magdalena kyrka

Minnesstenen över Lasse Lucidor

Medans jag gick där på kyrkogården så upptäckte jag helt plötsligt att solen sken och att det var blå himmel. Och redan hemma i Småland hade jag bestämt mig för att om det skulle bli en sådan dag, ja då skulle jag ta mig till Skogskyrkogården och utforska detta världsarv. Så det var helt enkelt bara att leta upp Slussens T-banestation och sätta sig på tunnelbanan mot Skogskyrkogården...

Skogskyrkogården

Men jag tänker inte berätta mer om detta besök här, utan det blir ett helt separat inlägg! På onsdagskvällen så bestämde jag med en gammal skolkompis som bor i Stockholm att vi skulle träffas över en lunch/fika vid 13.30 när hon slutat jobbet. Så när jag kikat klart på Skogskyrkogården så tog jag tunnelbanan tillbaka till city, men jag hade lite tid över så jag hann spatsera lite i Kungsträdgården och jag hittade även drottning Kristinas lusthus från 1600-talet. Jag hann även med att besöka Jakobs kyrka som ligger alldeles vid Kungsträdgården. Kyrkan påbörjades 1580 och invigdes 1643 efter att Johan III ville återuppföra två kyrkor som hans far låtit riva... Den andra kyrkan som kom att återuppföras var S:ta Clara kyrka på Norrmalm... Kyrkan har genomgått flera restaureringar genom århundradena. Dopfunten är från 1634. Då kyrkan ligger mitt i city så hade jag av någon anledning inte förväntat mig någon kyrkogård intill. Även om jag är väl medveten om att det här kanske inte var mitt i smeten när den uppfördes. Det beror väl på hur dagens bebyggelse, men bakom kyrkan (om man ser på kyrkan från Kungsträdgården) så finns det en liten oas. Nämligen kyrkogården.

Kungsträdgården

Drottning Kristinas lusthus!
Vi är nog inte helt på samma linje om vad ett lusthus är...

Karl XII står och pekar finger!

Jakobs kyrka

Jakobs kyrka

Kungliga operan, sett från Jakobs kyrka

Arvfurstens palats. Úppfördes åt Gustav III:s syster
Sofia Albertina. Invigdes 1794. Idag hänger UD här...

Staty över Gustav Adolf. Avtäcktes under högtidliga former
1796.

Efter att min kompis slutat jobbet så tog vi en promenad bort till Djurgården där vi tog en fika och snackade om allt möjligt. Att vi inte setts sedan 2008 tyckte vi båda var helt otroligt! :-) Efter att jag fått rejält med träsmak i rumpan och vi varit attackerade av ett gäng småfåglar så tog vi oss tillbaka till city och vidare mot Fridhemsplan, där hon tog en buss hem till sig och jag begav mig tillbaka till hotellet. Efter dagens äventyr var jag helt slut och jag tillbringade resten av kvällen på hotellrummet

Den blå porten till Djurgården. Den har man sprungit genom
ett antal gånger. Fast då åt andra hållet...

Utsikt mot Kaknästornet

Flickorna Helin Voltaire där vi fikade.
Byggnaden härrör från industriutställningen här på
Djurgården 1897.

Fram på kvällen där sedan så kände jag att jag inte riktigt var redo att lämna Stockholm dagen därpå, så det blev inte bättre än att jag förlängde min vistelse på hotellet med en natt och bokade om min buss!