Avlösa Domarringar

Vid sjökanten i Avlösa, på norra Visingsö, finns resterna av ett domarringsgravfält från äldre järnåldern (500 f.Kr-400 e.Kr.). Intill varje sten har det satts ner urnor och lagts ner verktyg.

Gravarnas placering är ovanlig. Varför ligger de inte högre upp, som forntida gravar brukar göra? Och var kommer stenarna ifrån? Här finns inga block i marken. Kanske har de hämtats från fastlandet, dragits över isen vintertid, och av praktiska skäl placerats här. Eller var just den här platsen speciell - betydde den något för de gravsatta? Frågorna är omöjliga att svara på idag.

Visingsös stränder eroderar! Av de tre domarringarna återstår idag endast 19 stenar. Några har rasat ut i sjön!

Namnet domarring kan härledas till en medeltida uppfattning att domarringar var en sorts tingsplatser där man fattade rättsliga beslut. På varje sten satt en utvald domare och i och med det udda antalet kunde dom aldrig bli oavgjord. Det är vanligast med sju eller nio stenar i en domarring. Från järnåldern finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion.

Första gången jag var nere vid domarringarna i Avlösa såg jag "bara" en domarring. Men jag hade läst att det skulle finnas tre stycken. Nu när jag var där sist gång, så såg jag ytterligare stenar lite längre bort, så jag gick dit. Och insåg då att jag faktiskt stod vid domarring nummer två. Lite närmare stranden hittade jag den tredje domarringen.

Senaste besök: 26 augusti 2018

Hitta hit: Norra Visingsö. Mellan Kumlaby och Tempelgården finns det en skylt märkt Avlösa. Under denna skylt finns en liten skylt med texten Domarringar. Följ skyltarna Avlösa och Domarringar.

Seby gravfält

För den fornhistoriskt intresserade är Öland som ett enda stort smörgåsbord! Och även om jag varit på ön fler gånger än jag kan räkna till, typ, så finns det alltid något "nytt" att besöka. Seby gravfält på sydöstra Öland är en sådan plats. Jag har åkt förbi gravfältet mängder av gånger. Och varje gång har jag tänkt: "nästa gång jag är på Öland, så ska jag minsann stanna till".

När jag var på Öland med mor och far i slutet av augusti så hade jag siktet inställt på Seby gravfält. Men, när vi kom farandes där med mig bakom ratten så hittade jag ingen parkering! Så det blev till att bara köra förbi. Dessutom hade jag redan tvingat mor och far att stanna till vid tre fornminnesplatser på Öland...

Väl hemma igen så spanade jag in området på Google och hittade till slut en liten traktor"stig" där jag nog skulle kunna köra in med bilen. Så när jag var på Ölands Skördefest med syrran, och vi ändå var nere vid Långe Jan så valde jag östra sidan norrut igen. Så när vi närmade oss Seby så letade jag efter den där lilla lilla vägen, och till min glädje hittade jag den. Men, syrran var väl inte så jättepepp på att springa omkring bland en massa stenar, så det blev ett snabbstopp. Men, jag fick ett par bilder i alla fall!

Seby gravfält är den östra landborgens motsvarighet till Gettlinge gravfält. På ett område som sträcker sig ca en kilometer finns det ungefär 285 fornlämningar! Här kan man hitta ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor, resta stenar, klumpstenar, en skålgropsförekomst och en treudd. Särskilt iögonenfallande är de stora resta kalkstensflisorna, som ger området en monumental karaktär vid öppna och flacka kusten mot Östersjön.

Gravfältet med dess stora antal gravar har nyttjats under större delen av järnåldern. En av gravarna undersöktes på 1820-talet och man hittade bl.a. hornsmycken och järnföremål.

Vägbeskrivning: Gravfältet ligger norr om Seby by, intill landsvägen.

Besöksdatum: 30 september 2016.

Odens flisor på Öland

Knappt en kilometer söder om Karums alvar och Noaks ark kan man se två stora resta kalkstenshällar. Kalkstenshällarna är 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en sten, men när asaguden Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra Sleipner, sin häst, så sprack stenen. 

De höga kalkstensflisorna är faktiskt en del av ett gravfält från järnåldern, med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet utförde man en arkeologisk utgrävning på platsen, där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer liksom enkla vardagsföremål. 

Vägbeskrivning Tag av österut från väg 136 i Rälla. Strax innan korsningen vägkorsningen Långlöt/Gärdslösa återfinns Odens flisor.

Senaste besöksdatum 20 augusti 2016

Karums alvar och Noaks ark

Karum på Öland, ligger i ett område med mycket omväxlande marktyper. Här finns både den magraste alvarmarken och slåtterkärr. Området ligger i en trakt som är mycket rik på fornlämningar.

Landskapet vi ser idag bär spår från många olika tidsskeenden, allt från järnålder och framåt. Här finns förhistoriska husgrunder, hägnader, odlingsrösen, brukningsvägar, uppodlade områden och gravfält. 

I den sydvästra delen av området ligger ett av Ölands mer kända gravfält, alldeles intill den slingrande vägen mellan Högsrum och Gärdslösa. Gravfältet benämns ibland Noaks ark, men namnet åsyftar endast den stora skeppssättning som finns i området. 

För egen del så var det faktiskt gravfältet och Noaks ark som lockade mig den här gången. Alvaren på Öland är riktigt häftiga med sin skiftande natur under årets alla årstider. Det är inte alltid kargt och eländigt som man lätt kan tro... Men, som sagt, den här gången var det forntidsnörden som ville få sitt! 

Sammanlagt innehåller gravfältet ett 70-tal gravar. Ett 25-tal av dessa har undersökts, däribland fyra rektangulära stensättningar. Dessa visade sig utgöra vapengravar från förromersk järnålder. Gravfältet anlades under bronsåldern och nyttjades troligen även under stora delar av järnåldern.

Noaks ark är skeppssättningen som fått ge namn åt hela gravfältet. Skeppssättningen är 26 meter lång och 3,5 meter bred. I mitten av denna skeppssättning står en stor klumpsten som möjligen kan symbolisera en mast. Skeppets ”roddarbänkar” är markerade med mindre stenar. 

Noaks ark

Noaks ark

När vi kom till Karums alvar så var det någon skola från
Holland som också var där och hade uppgifter att lösa!

I området kring Karum finns en rad intressanta växter och djur. På gravfältet vid Noaks ark växer till exempel hylsnejlika, fågelarv och alvarveronika. Ute på själva alvaret har man gjort många fynd av ovanliga växter, bland annat ängsvägstekel och klubbsprötad bastardssvärmare.

Vägbeskrivning Tag av från väg 136 i Rälla, österut. Kör förbi Högsrums kyrka vid vägkorset Gärdslösa/Långlöt, kör mot Gärdslösa. Gravfältet dyker upp på vänster sida av vägen. Det finns en parkering intill gravfältet.

Senaste besöksdatum 20 augusti 2016

Rånnums gravfält

Vid mitt näst senaste besök hemmavid gjorde jag ett återbesök på Rånnums gravfält. Jag har varit där vid flera tillfällen tidigare, men vid mitt första besök blev jag besviken. Jag hade räknat med stora domarringar och skeppssättningar. Det jag såg var små kullar... Inte hade jag koll på att detta var gravar. Jag var inte så insatt på den tiden. Vid senare tillfällen har jag antingen inte haft kamera med mig, eller så har det varit tidigt på året och grått... Men, nu har jag ju en hyfsad kamera, och det var bra väder. Ja, det kunde ju förstås blåst lite mindre, men, man kan ju inte få allt!

Gravfältet som består av ett femtiotal stensättningar och flacka runda stenpackningar som varierar i storlek mellan 3-10 meter i diameter. Flera av stensättningarna har även en klumpsten centralt placerad på graven. Gravfältet är inte utgrävt, så man vet inte exakt när det anlades, men utformningen på gravarna ser ut som gravar från järnåldern.

Här finns även skålgropar inhuggna i berget i den södra delen av gravfältet. Man vet inte riktigt dess syfte, men det är den vanligaste formen av hällristning och de förekommer under hela forntiden - från stenåldern till järnåldern. Kanske var själva knackningen en ritual som var det betydelsefulla.

Vi vet i alla fall att det på flera håll i landet nyttjats i folktron långt in på 1800-talet. Berg och stenar med skålgropar var magiska platser där olika väsen troddes hålla till. Om ett offer gavs i skålgropen, exempelvis ett mynt, en nål, några sädeskorn eller lite fett kunde givaren botas från sjukdom eller få lycka med skörden. Från 1800-talets Dalsland talar sägnerna till och med om rituella samlag på berg med hällristningar...

Datum för senaste besöket: 8 juni 2016

Vägbeskrivning: Från Trollhättan, kör mot Vargön. Strax innan rondellen, till höger, ligger gravfältet. Det är en sevärdhetsskylt som visar vart. Från Vänersborg, kör till Vargön, i andra rondellen, ta till höger mot Trollhättan. Strax efter du svängt ur rondellen ligger gravfältet på vänster sida. Det finns en sevärdhetsskylt som visar vart.

Mellersta gravfältet på Visingsö

I samband med att jag hade åkt den där båtturen under "Hemliga rum" den 28 maj, så passade jag på att bege mig till det mellersta gravfältet på Visingsö. Det fanns nämligen en arkeolog på plats. Arkeologen berättade lite om gravfältet som vi befann oss på, och visade även några fynd man gjort där.

På Visingsö finns det idag tre gravfält - södra, mellersta och norra. Från början har det förmodligen var ett enda stort gravfält, men genom bebyggelse, odling och vägdragningar så har de blivit "avskiljda". Här på mellersta gravfältet finns ca 300 fornlämningar/gravar. Det är högar, runda stensättningar, treuddar, resta stenar och klumpstenar. Endast ett fåtal gravar är undersökta, fram till 1996 hade endast två gravar undersökts. Den ena daterades till ca 700 e.Kr. Men, stormarna som härjat på Visingsö de sista 20 åren, senast stormen Egon i januari 2015, har blottlagt gravar, som har efterundersökts. Äldsta graven är en flatmarksgrav, en grav utan markering ovan jord, från förromersk järnålder (ca 500 f.Kr fram till Kristi födelse). Den yngsta graven har utifrån fynden i graven daterats till vikingatid (ca 800-1050 e.Kr.). Mellersta gravfältet har alltså använts under hela järnåldern, under 1 500 år.

För den oinvigde ser det kanske inte så mycket ut för världen. Det är ju "bara" en massa kullar och så lite stenar ståendes här och där. Men, det är just det som är grejen. I kullarna finns det gravar. Och bland stenarna finns det också gravar!

På en av stenarna har Per Brahe d.y. på 1600-talet ristat in en text på latin till minne av sin företrädare Per Brahe d.ä. Översatt säger texten: Per Brahe Greve och Friherre född 1520 regerade i 30 år död 1591. Tyvärr hade jag inte koll på detta när jag besökte gravfältet, annars hade jag förstås frågat arkeologen om hon visste vilken sten det var!

Vägbeskrivning: Från hamnen, följ Hamnvägen förbi Brahekyrkan, upp mot öns huvudväg i nord-sydlig riktning. Gravfälten är belägna utmed denna huvudväg.

Besöksdatum: 28 maj 2016

Boeryds gravfält

För ett par veckor sedan anordnade Länsmuseet i Jönköping en kulturvandring på Boeryds gravfält utanför Jönköping. Detta var förstås något som jag vill hänga med på, men visste att jag skulle få svårt att ta mig dit, då jag inte har någon bil. Så jag slängde helt sonika ut en mailförfrågan till min fornminneskunskapsgrupp och frågade om någon annan tänkt gå. Och det var det minsann.

Innan min fornminneskunskapskurs hade jag faktiskt aldrig hört talas om detta gravfält, men i och med att vi skulle ut på en utflykt så fick jag upp ögonen på det här gravfältet då det var med som förslag. Vi valde dock bort detta gravfältet till förmån för Fagertofta gravfält utanför Nässjö.

Boeryds gravfält ligger en bit utanför Taberg söder om Jönköping. Gravfältet består faktiskt av två gravfält som troligen är över 1 500 år gamla. Här finns två treuddar, en stensättning, resta stenar och 19 domarringar!

Treuddarna ligger närmast vägen och övriga gravar återfinns bland tallarna i skogen. För den oinvigde kan dessa stensättningar se ut som att det bara står massa stenar huller om buller där i skogen, men går man lite närmare och kikar så ser man snart att många av dem är uppförda i ringar.

Det var en duktig arkeolog från länsmuseet som höll i denna kulturvandring och utöver att han berättade om detta gravfältet, berättade han om andra gravfält från samma tid och vad man hittat vid olika utgrävningar av sådana här gravfält.

En av treuddarna

Det var en trevlig vandring, även om det var lite mycket bara stå still i början. Eller så var det bara jag som var trött i fötter och ben efter att redan ha stått upp ett helt arbetspass då jag var på Elmia i samband med en mässa.

Besöksdatum: 11 maj 2016

Hitta hit: Från Tabergs centrum, kör västerut  mot Angerdshestra. Efter 3 km kommer man till ett vägskäl som bl.a. leder till Sandseryd. Fortsätt mot Angerdshestra. Efter 200 meter finns en parkeringsplats på höger sida. Det finns en skylt med texten "Fornlämning" På alldeles innan parkeringen.

Fagertofta gravfält

Det är något med att strosa omkring på en kyrkogård, begravningsplats och gravfält. Jag kan inte sätta fingret exakt på vad det är, men jag gillar den ofta lite ödesmättade stämningen. Och det spelar ingen roll om jag går på slottskyrkogården mitt i Malmö eller ett gravfält "mitt ute i skogen" utanför Nässjö. Det är ett speciellt lugn, och till och med jag som oftast är superspeedad av olika anledningar, dämpas.

Allt sedan jag flyttade till Småland, och jag började grotta ner mig i Smålands sevärdheter, oavsett om det gäller fornminnen, kyrkor, industriminnen, slott eller museer, så har jag suktat efter Fagertofta gravfält. Men, som så många andra gravfält så ligger det lite avsides, om man ser till dagens städer och bebyggelser, och det krävs ofta att man har tillgång till bil. För ett år sedan eller två, blev jag riktigt nyfiken på detta gravfält och funderade till och med på att ta tåget till Nässjö, hyra en cykel och trampa dit. Men, av någon anledning blev det aldrig så. Men, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Fagertofta gravfält

Gravfältet är sannolikt från 400-800 e.Kr, (yngre järnåldern), men någon säker datering finns inte. Det är ett av de större och mest variationsrika gravfälten från denna tid i hela Sverige. Ja, ni förstår ju, vad det är som lockat mig. :-)

Fagertofta gravfält

Här finns ett trettiotal stensättningar, framför allt domarringar (13 till antalet), men även en, i mina ögon, ganska stor treudd med två stora mittstenar, en rund stensättning med sex 4-stenar som ser ut som dösar, samt ett stort röse. Röset är förmodligen 1000 år äldre och härstammar från bronsåldern.

Domarring

Treudd

Domarringar och röse

Rund stensättning m sex 4-stenar

Dös?

Röse, troligen från bronsåldern

Gravfältet ger ett stilfullt intryck där det ligger i en björkbevuxen ängsmark, intill en grusväg, som jag inte tror är allt för trafikerad. Strax intill gravfältet, i en bergsluttning finns en källa, som troligen är en gammal offerkälla. Jag nöjde mig med att kika på källan från bilfönstret. Uppe på själva bergåsen har man funnit gravrösen av äldre härstamning.

Gravfältet

Inför besöket på Fagertofta så hade jag faktiskt inga större förväntningar, trots det jag läst om det tidigare. Detta gjorde att gravfältet överträffade mina förväntningar och jag hade kunnat gå omkring där bra mycket längre än vad vi faktiskt gjorde. Det är något med att strosa omkring på en plats där man vet att människor gjort det samma för 3-4000 år sedan. Hur hade de det? Vad grubblade de på?

Kul att inte utforska fornminnen på egen hand...

Hitta hit: Kör rv31 från Jönköping mot Nässjö. Vid andra avfarten in till Nässjö, tag av och sväng mot Solberg (norrut). Vid Fagertofta by finns en skylt åt höger mot gravfältet, sväng av och kör grusvägen ca en kilometer, parkera på p-platsen.

Besöksdatum: 13 april 2016

Utflykt med Fornminneskursen

Jag har under våren läst en kurs i Fornminneskunskap på Medborgarskolan. Det kan kanske mer liknas vid en studiecirkel, men ni fattar. Igår (13/4-16) stod det utflykt på agendan. Förra veckan röstade vi fram en runda. Vår ledare hade plockat fram två förslag och så valde vi däremellan. Detta inlägget kommer ta upp rundan som helhet och kort kort info om de platser vi besökte. Jag kommer sedan blogga separat om varje besöksmål

Vi samlades på SAAB:s parkering i Jkpg för samåkning. När alla var samlade, jag kom för ovanlighetens sist och dessutom fem minuter efter avtalad tid, så åkte vi i samlad tropp iväg mot Nässjö. Vi svängde av 31:an vid Rogberga och stannade till vid kyrkan. Här var målet en runsten, som uppfördes i början på 1000-talet. Runstenen har stått på lite olika platser, men har stått på sin nuvarande plats sedan 1948.

Runstenen vid Rogberga kyrka

Vi for sedan ut till 31:an igen mot Nässjö och ca tre kilometer efter Forserumsavfarten svängde vi av mot Lunnestorp. Nu var vi på jakt efter ett bronsåldersöse - Dejlarör, ett av Jönköping läns 14 största rösen. Det finns flera rösen i området, men det var det största vi var ute efter denna gång.

Dejlarör

Tillbaka till 31:an och vidare mot Nässjö for vi och vid andra avfarten till Nässjö och sedan tog vi av mot Solberga. Vid Fagertofta by finns en skylt åt höger mot ett gravfält, och det var detta gravfält - Fagertofta gravfält, som var vårt sista mål för kvällen. Det här var också den delen som jag såg mest framemot.

Gravfältet är från yngre järnåldern. Här finns ett trettiotal stensättningar, bl.a. domarringar, treudd och ett röse. Just järnåldern är lite av en favoritperiod för min del om vi snackar forntid. Här passade vi även på att äta vår medhavda fika. Jag har hört talas om Fagertofta gravfält, men inte velat tvinga ut någon som inte är forntidsnörd hit, så nu när gått den här kursen och tillfället gavs så var jag snabb att rösta för turen som gick just hit!

Fagertofta gravfält

Det här var en lagom runda som tog oss knappt tre timmar totalt. Jag vill ha mer sådana här utflykter. Det är nästan så jag funderar på att skaffa en bil. ;-)

Hallsjö gravfält

Som jag bloggat om tidigare, besökte jag Hallsjö gamla kyrka i somras. Vad jag inte visste när jag svängde av E4:an var att jag även skulle "upptäcka" ett gravfält. Men, det gjorde jag. I Hallsjöområdet finns det tre gravfält från järnåldern, som är belägna längs en åssträckning söder om Hallsjö kyrkoruin. Det största gravfältet är beläget ca 150 ssv om Hallsjö kyrkoruin, och det gravfält jag besökte. Detta gravfält utgörs av ca 90 högar, vilka i allmänhet är mellan fem och tio meter i diameter. Gravfälten längs i söder omfattar omkring 15 fornlämningar, varav större delen är resta stenar. Gravfältet strax söder om Södergård utgörs av ett 40-tal högar, men i området finns det även åtta meter lång skeppssättning, och treuddar.

Det ser inte så mycket ut för världen, men här är det
fullt med gravhögar...

Jag missade de andra två gravfälten av den enkla anledningen att jag inte hade en aning om dem. Å andra sidan hade jag inte så mycket tid heller...

Som jag skrivit tidigare, det här de här stoppen som inte är planerade, som nästan är det bästa. Om jag har planerat en utflykt till ett ställe och läst på och haft mig, ja då kan det ibland bli lite av ett antiklimax när jag kommer dit. Det var kanske inte så som jag förväntat mig. Men när man är ute och far och får ett infall att köra av vägen för man ser en "sevärdhetskringla" på vägskylten eller någon annan spännande skylt ja då vet man ju inte vad man hittar. Det blir ju bara en trevlig överraskning.

Här ser man de gamla gravarna lite mer tydligt...

Hitta hit: Det är skyltat kyrkoruin längs E4:an mellan Värnamo och Ljungby. Jag "upptäckte" gravfältet då jag parkerade bilen för att gå till Hallsjö gamla kyrka.