Husaby biskopsborg

Några hundra meter väster om kyrkan i Husaby ligger en gammal borgruin med anor äldre än kyrkans. Borgen består av ett mäktigt tornhus och en omgivande ringmur i sten med anslutande mindre byggnader i korsvirke och tegel. Förmodligen har den tidiga borgen ingått som en del av Olof Skötkonungs kungsgård som ska ha funnits på platsen. Vid utgrävningar har man påträffat fynd som är så gamla som från 900- och 1000-talen.

Det går inte att få något säkert årtal för byggandet, men det troligaste är att den är byggd omkring 1480. Byggherre var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara. Han hade förutom Husaby, tre andra befästa borgare, först och främst det magnifika Läckö men även de befästa gårdarna Brunnsbo och Säckestad. Borgbygget ingick säkert som ett led i de sista katolska biskoparnas försök att hävda sig mot kungamakten.

Borgen hade en ganska kort livstid. Genom Västerås recess 1527 drogs borgen in till kronan och ska troligen ganska snart avsiktligt ha bränts ned och raserats. Under Brynolfs tid fungerade fästet både som bostad, gods och inkomstkälla från de gårdar som lydde under borgen.

Borgen har genomgått flera byggnadsstadier. Först byggdes kärntornet/-huset, därefter uppfördes ett mindre hus kallat "kasematten" med delar av den östra borggårdslängan, först därefter kan ringmuren ha fullbordats. Innanför murarna fanns det mesta som kunde tänkas behövas för att klara en belägring.

Kärntornet hade måtten 16x16 meter och var nästan 16 meter högt. Det var försett med med centralvärme där varm luft fördes upp via kanaler i väggarna från en särskild ugn. I bottenplanet fanns fler värmekällor - köken med sina bakugnar. Det fanns även en smedja innanför murarna, kanske tillverkade man sina egna svärd och rustningar. De övre delarna av kärntornet är svårt brandskadat. Den undre delen är delvis bevarad. Ett kvadratiskt rum har haft trätak och antagligen fungerat som förråd. Intill ligger ett mindre, rektangulärt rum med tunnvalv och vackert spetsbågat fönster mot norr. Man kommer ner till detta rum via en välbyggd stentrappa. Rummet har förmodligen varit ett borgkapell. Intill trappan finns ett mindre utrymme med fönsterglugg utåt. Detta utrymme har förmodligen varit en fängelsecell. Ovanför dessa utrymmen ligger kärnhusets hall. Härifrån ledde en stentrappa upp till nästa våning. Ovanför har sedan funnits flera rum som tillhört biskopens privata svit. Det har funnits ytterligare minst två våningar där rummen haft trägolv. Det enda man vet om inredningen är att väggarna i uppe i den stora tornsalen pryddes av Brynolfs porträtt av sina föregångare på biskopsstolen.

Kasematten var ca 10x7 meter, och som i sin nuvarande omgivning ser mycket egendomligt ut. Det är mycket tjocka murar och den undre delen har på tre sidor något som ser ut som skottgluggar. Men de kan knappast ha haft den funktionen under någon lång tid. De ligger alldeles för nära marken och ger inte mer än några meters skottvidd. Utanför ligger ringmuren. Enda förklaringen är nog att ringmuren uppfördes sist.

I samband med utgrävningar av biskopsborgen har man gjort lösfynd i ganska stor mängd. En stångbössa med åttkantig pipa, rekylhake från 1300-talet, flera bössor och pilspetsar, spjutspetsar, svärd, kanonkulor i sten, rustningsdelar och yxor, bl.a. en "skäggyxa, troligen en rättarbila. Hackor, borrar och en plogrist samt knivar, mejslar, saxar och tänger. Men mycket lite keramik.

Då Husaby under tidig medeltid måste ha varit en av Sveriges mest betydande platser, både vad gäller kronan och kyrkan, så har det troligen också varit en befäst plats. Kyrkan utrustades ju redan på 1000-talet med ett mäktigt stentorn som försvarsbyggnad. Och då kyrkan tycks ha ansett Husaby som en av sina viktigaste platser så byggde man en borg som under hela sin levnad tycks ha varit under ständig tillbyggnad. Att borgen brändes kan ju ha flera orsaker. Det kan ju tänkas att de inte gav sig frivilligt då den drogs in till kronan, utan att den blev anfallen och bränd, för helt säkert kunde den göra motstånd. Med tanke på borgens storlek och betydelse har den säkert varit välbevakad och det fanns säkert soldater till dess försvar. Men har den blivit indragen till kronan och avsiktlig bränd så har troligen Husaby mist sin betydelse för kronan och ansågs inte vara till något försvarspolitiskt intresse, utan förstördes enbart för att kväsa kyrkans makt i landet. Gustav Vasa tålde inga konkurrenter till kronans makt i landet. Kyrkan i Husaby fick ju stå kvar orörd, och efter denna tid har nog Husaby tappat sin ledande ställning i landet.

I Arns fotspår:
Kungsgården är förebilden till Cecilias föräldrahem i romanen om Arn. På kungsgården blir romanens Arn förförd av Algot Pålssons dotter Katarina. När han senare ska öva in julsånger i Husaby kyrka är det första gången han träffar Algots andra dotter, Cecilia. Ljuv musik uppstår på mer än ett sätt...

OBS! Biskopsborgen ligger på privat mark. Visa hänsyn och följ anvisningarna på skyltarna.

Senaste besök: 29 juli 2018.

Hitta hit: Det finns en gångväg från Husaby kyrka till biskopsborgen. Följ bara skyltning "Biskopsborgen".