Vista Kulle

Förra veckan tog jag ut min cykel ur garaget och trampade iväg mot Vista Kulle, bara ett par kilometer från där jag bor. Ända sedan jag en dag tidigt i våras var och sprang i närheten av Vista Kulle och såg den skylten som det står "Vistakulle (fornborg)" på så har jag gått och suktat efter Vista Kulle! Ville dock vänta innan jag trampade upp på toppen för att njuta av utsikten tills det vår och fint väder! Förutom utsikten så var det självklart fornborgen som lockade!

STF:s gamla skylt, som har lockat mig till Vista Kulle

Vista Kulle är en "bergsknalle" vid Vätterns östra strand, och når en höjd av 152 meter över Vättern! Det är ett naturreservat, och ingår i de så kallade Östra Vätterbranterna. Här växer bland annat gul fetknopp. Under hösten passerar många flyttfåglar Vista Kulle. På toppen finns en gammal offerkälla samt resterna av en fornborg.

Det är bitvis väldigt smalt längs den gamla banvallen,
så man har trafikljus...

Efter att ha diskuterat lite med mig själv men även med Sofia och Irma så kom jag fram till att jag skulle cykla till bilparkeringen och traska upp till toppen därifrån. Det finns nämligen en annan väg upp, och det är längs en traktorväg från den där skylten jag såg tidigare i år. Fast hur lång den där traktorvägen är, det vet jag ju förstås inte, och tänk om jag inte "hittar upp"!?

Jag hann inte gå många meter förrän jag nästan började ångra mig. Vad är det för något jag gett mig in på?? Stigen är mycket smal, och det är jobbiga trappsteg här och där. Men, nu hade jag ju bestämt mig för att ta mig upp på toppen, en gång för alla. Så det var bara att knata på!

Gångstigen upp...

Ungefär halvvägs upp passade jag på att pausa lite och njuta av utsikten. Men det var snart dags att bege sig uppåt igen! När jag närmade mig toppen så blev gångstigen något bättre.

Utsikt, från "pausplatsen"

Något bredare stig på slutet!

Efter att ha kämpat mig upp på toppen, och jag lyckats hitta en liten informationstavla så svor jag tyst för mig själv och ansåg att det minsann vore bra om det fanns en och annan skylt till till exempel offerkällan och fornborgen. För det är ju ändå fler än lilla jag som är historienörd och gärna vill hitta dit.

Efter att ha klurat länge och väl där vid informationstavlan och försökt tyda de små upptrampade stigarna med stigarna på kartan så gissade jag mig till vilket håll jag skulle gå för att komma till offerkällan. Jag hann inte gå många steg förrän jag faktiskt hittade en skylt liggandes ner som pekade ut vägen till offerkällan!

Vägvisare mot offerkällan

Offerkällan

 Efter att ha stått och njutit av utsikten en stund där vid offerkällan, så hade jag nästa mål i sikte. Fornborgen! Jag gick tillbaka till informationstavlan, försökte tyda stigarna, och valde en stig som jag trodde var rätt... Jag var dock ganska osäker på om jag verkligen var rätt, så efter en liten stund så vände jag och gick tillbaka till informationstavlan, och bytte stig!

Utsikt mot Kaxholmen

Utsikt mot Landsjön, på andra sidan Kaxholmen

 

Utsikt över Vättern

Utsikt över Vättern mot Jönköping,
med Taberg i bakgrunden

Efter att ha vandrat en liten stund och när jag nästan var på väg att vända tillbaks upp för kullen igen så får jag syn på en skylt lite längre ner. Så jag bestämmer mig för att gå dit och se vad det kan tänkas stå på den. Och ser man på. Jag har hittat fornborgen. Eller resterna av den. Det är inte så mycket kvar nu. Idag är det faktiskt inte mer än stenvall...

På tavlan som berättar lite om fornborgen står det också att Oscar II och Per Brahe den yngre har varit och ristat in sina namnteckningar intill offerkällan. Ni kan ju gissa vem som beslutade sig för att gå tillbaka till offerkällan och leta.

Fornborgen

Visst är det jag som genast hastar tillbaka till offerkällan. Och jag går runt källan och jag letar och letar där i berget men kan inte hitta några inristningar. Jag går iväg några meter för att ännu en gång njuta av utsikten över Vättern, när jag av en slump råkar sänka blicken. Och vad får jag se i berget, om inte kung Oscar II:s "autograf". Jag lyckas dock inte lokalisera Per Brahes inristning.

Oscar II:s namnteckning

Jag tar samma väg ner för Vista Kulle som jag gick upp. Men, det var än värre att ta sig ner. Och när jag försökte ta mig ner helskinnad kom jag att tänka på skylten som jag såg halvvägs upp - "varning rasrisk", och jag undrade genast om det gällde stenar eller att jag skulle dratta till och mer eller mindre rasa ner för berget. Men, med mycket möda och stort besvär så tog jag mer ner helskinnad.

Kommentar överflödig

För den som inte kan eller giter (stavas det så?) ta sig upp för kullen, så finns det en utsiktspaviljong, dit man med kanske lite besvär kan ta sig med rullstol, rullator eller barnvagn. Just den söndagen jag var och traskade på Vista Kulle, så var det fullt med folk vid paviljongen så jag ville/orkade inte gå dit och knô!

Utsiktspaviljongen



Tillgängligt: Inget för folk som har lite svårt att gå. Jag hade faktiskt vissa problem med mina dåliga knän. Utsiktspaviljongen kan man nå med rullstol, rullator eller barnvagn.

Hitta hit: Från E4:an. Sväng av Huskvarna norra, kör mot Skärstad. Skyltat Vista Kulle.