torsdag 24 september 2015

Stockholm dag 3, del 2

Efter att ha fått lite mat i magen och en kort vila så var jag återigen redo för Stockholm. Nu skulle jag dessutom äntligen få till ett besök på Hallwylska museet. Det här museet har jag velat besöka under en väldigt lång tid, men ändå inte lyckats få till något besök här. Förrän nu då.

Hallwylska museet: på Hamngatan 4 är privatpalatset från sekelskiftet 1900, som sedan 1938 är ett museum. När man kliver innanför dörrarna till Hallwyls palats är det som att förflytta sig 100 år tillbaka i tiden. Här finns en av landets största samlingar av konst, porslin, vapen och antika möbler, och det är Wilhelmina von Hallwyls idoga samlande som vi idag kan ta del av. Här kan man uppleva den tidens lyx och moderniteter i von Hallwyls paradvåning med salonger, matsal, rökrum och biljardrum. Delar av palatset är öppet för besök på egen hand, medans andra delar av palatset kräver att man är med på en guidad tur.

Hallwylska palatset
Guldrummet i Hallwylska museet
Biljardrummet i Hallwylska museet

När jag hade förundrats klart över överdåden i ett adligt hem kring sekelskiftet 1900, så hoppade jag på spårvagnen som går ut till Djurgården och klev sedan av spårvagnen vid Nordiska museet, även detta ett museum som jag velat besöka i många många år.

Nordiska museet: skapades 1872 av Artur Hazelius, Skansens grundare. Han ville visa hur folket i Sverige levt i olika landsdelar och skilda samhällsklasser. Museet som invigdes 1907, ritades av Isak Gustaf Claeson och ser ut som ett 1500-talsslott. Utställningarna i den fyra våningar höga byggnaden skildrar svenska traditioner, seder och bruk sedan 1520 och framåt, och här finns över 1, 5 miljoner fynd i samlingarna. Här finns allt från knappnålar till brandbilar!

Nordiska museet
Stora hallen i Nordiska museet
Nordiska museet

Det här är ett besök som man ska göra när man pigg i kroppen och hjärna så att man orkar ta till sig allt
som finns. Jag kom ju dit vid 14.30-15-snåret och hade redan sprungit omkring på Stockholms gator och torg, så jag orkade faktiskt inte ta till mig allt...

När jag löste min entré så fick jag låna en audioguide, och fick tipset av tjejen i receptionen att jag skulle kunna följa "det bästa av Nordiska museet" (eller vad det hette) en tur som skulle ta ca 45 min. Perfekt tänkte jag. Knappt en timme är vad jag orkar med. Men, trots detta så tog det mig ca 1 timme 45 minuter att ta mig runt museet längs denna rutt. Visst att jag inte riktigt hade koll på vilka platser jag skulle rikta den där audioguiden för att köra "the best of" och klickade mot några extra montrar. Man skulle välja de gula "pelarna". Nästan varje monter hade en liten sensor vid sig där en röst sedan berättade om vad man såg. Men även om jag kanske klickade vid tre-fyra "extra" punkter och jag stannade till och kollade några sekunder extra vid en del montrar, så tycker jag att en timme längre är lite väl långt i jämförelse med informationen jag fick. Å andra sidan kan det ju bero på att jag inte gick så jättefort mellan de olika punkterna och utställningarna då jag ju var lite trött...

Hur som helst. Ett fantastiskt museum, som jag absolut ska besöka igen. Lite piggare nästa gång bara. :-) Efter att jag kikat runt på alla utställningarna så blev det en liten fika i caféet på museet innan jag styrde vidare mot Galärvarvskyrkogården.

Galärvarvskyrkogården: hittar man "mellan" Nordiska museet och Vasamuseet på Djurgården. Första begravningen här ägde rum 1742, och från början var kyrkogården avsedd för flottans personal, men så är det inte längre. När man läser på gravstenarna så kan man läsa att här ligger amiraler, båtsmän, pistolsmeder, skeppare och generaler begravda. Idag finns här ungefär 1 300 gravplatser. Det var först på 1830-talet som man gjorde fullständiga förteckningar över gravarna och enligt dessa är 3 200 personer begravda här, men kyrkogården är ca 100 år äldre och man vet att det förekommit massbegravning här, så uppskattningsvis kan det röra sig om upp emot 5 000 personer som ligger begravda här.

Galärvarvskyrkogården
Minneslund på Galärvarvskyrkogården
Galärvarvskyrkogården
Här finns ett nationellt minnesmärke efter Estoniakatastrofen den 28 september 1994, då  852 människor miste livet.
Estoniamonumentet
Nu började jag faktiskt bli riktigt trött, både i fötter, knän och huvud, så jag drog mig tillbaka till hotellet, men innan jag intog hotellrummet för resten av kvällen och TV-tittande så blev det en bit mat på Texas Longhorn inne i Hötorgshallen!

Det kommer längre, separata inlägg om denna eftermiddagsutflyktsmål. :-)

Inga kommentarer: