Det stora Gotlandsäventyret, dag 7, del 1: Ljugarn-Gothem

Lördagen den 11 juli var det dags för oss att lämna "fastlandet" och ta oss till Fårö, där vi skulle bo två nätter. Men, vi kom inte så långt förrän vi hade första stoppet. Typ två kilometer kom vi. Två kilometer från campingen i Ljugarn finns det nämligen ett raukområde som vi ville spana in. Så det var dit vi styrde husbilen först.

Folhammars raukområde: är enligt Gotland.net ett av Gotlands mäktiga raukområden. Området är ca 500 meter långt och de, raukarna alltså, mäter upp till sex meter. Tittar man nog på raukarna, vilket vi kanske inte gjorde, kan man se att de är fulla med fossiler. Framförallt är det "kattskallar" och sjöliljor som man kan se. Raukområdet är en del av Folhammars naturreservat som även är rikt på örter och martorn.

Raukar...

Raukar i Folhammar

Vi var inte de enda som spanade in raukarna i Folhammar

Det här var inte våra första raukar på Gotlandsäventyret, men det här var första stället där raukarna såg ut så som vi förväntat oss att raukar ska se ut! Så, så här i efterhand är nog detta mitt favoritraukområde på Gotland!

Jag är nöjd vid raukarna i Folhammar

Jag och syrran vid raukarna i Folhammar

Vi lämnade sedan Ljugarn och for norrut, men vid Ardre skulle vi försöka hitta en ödekyrka. Efter en liten omväg, det kan vara jag som inte läste kartan rätt, men det pratar vi inte högt om så hittade vi ödekyrkan. Denna ödekyrka var det faktiskt inte jag som ville se, utan syrran. Eller jo det är klart att jag ville se ödekyrkan, men jag hade spanat in en annan ödekyrka som jag gärna ville se, och jag kan ju inte tvinga på de andra en massa kyrkor och ödekyrkor... Anledningen till att syrran ville till den här ödekyrkan var namnet. Hon var inne på någon sida på nätet där hon fått syn på Gunnfjauns kapell. På den Gotlandskartan jag tagit på Kneippbyn finns det inget Gunnfjauns kapell, men däremot Ardre ödekyrka. Samtidigt, hur många ödekyrkor/kapell kan det finnas i Ardre? Nu när jag kommit hem så har jag ju konstaterat att det är samma ställe!

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell: sägs ha uppförts till minne av Gunnfjaun, sonson till Tjelvar som enligt Gutasagan som skrevs ned på 1200-talet, vara den första som kom till Gotland. Tjelvar alltså. Enligt denna Gutasaga ska då Gunnfjaun härstamma. Det är (dock) lika troligt att kapellet uppfördes som gudstjänstlokal  vid den medeltida marknadsplatsen som fanns här strax söder om dagens kapellruin.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Det är en rektangulär byggnad som i östra delen har ett nästan kvadratiskt kor. Den bäst bevarade delen är  korets östra gavel med sitt tredelade fönster.  De norra och södra murarna är betydligt lägre idag än vad de var från början och här och där har de raserats helt. Man vet inte när kapellet uppfördes men att döma av fönstrets utseende och några portaldetaljer är den förmodligen från 1300-talets mitt.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

1948 gjorde man omfattande reparationer och en konservering av ruinen. Man lagade murarna och jämnade till murkrönen och täckte med grästorv. De understa delarna av triumfbågen och de två sidoaltarna rekonstruerades. På huvudaltarets plats i korets östra del lade man upp den medeltida altarskivan på två stenplintar.

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Altarskivan, Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell

Ardre ödekyrka/Gunnfjauns kapell hittar du ca 3 km söder om Ardre kyrka.

Vi for sedan vidare och stannade till vid Gammelgarns kyrka och kastal, detta då jag sedan tidigare läst att här finns inte bara en vacker medeltida kyrka utan även en av de bäst bevarade medeltida kastalerna på Gotland. Det ville jag ju inte missa.

Gammelgarns kyrka: som vi ser idag uppfördes under 1300-talet, men liksom på många andra ställen har det förmodligen funnits en kyrka på platsen sedan sent 1000-tal, tidigt 1100-tal. Den första kyrkan var av trä, och på 1200-talet uppfördes det en stenkyrka i romansk stil. Koret och långhuset är från 1300-talet i höggotisk stil. Klocktornet som är byggt i form av en s.k. takryttare härrör från den romanska kyrkan. Liksom vid många andra kyrkbyggen på Gotland har "Egypticus" varit med och uppfört delar av kyrkan. Kyrkan har restaurerats vid ett par tillfällen, senast i november 2000 då man gjorde en invändig renovering och restaurering. Vid denna restaurering rengjordes de medeltida målningsfragmenten på norra väggen, delar av dekoren från 1600- och 1700-talen. Övriga väggdelar rengjordes och vitkalkades. Man fyllde slutligen i 1700-talets stora kvadermålningar och valvstrålar. Kyrkan återinvigdes annandag pingst 2001.

Gammelgarns kyrka och kastal

Spännande vinkel på Gammelgarns kyrka

Detalj vid ingången till Gammelgarns kyrka

När man klivit innanför kyrkdörrarna möts man av ett höggotiskt kyrkorum. En slank mittpelare bär upp fyra höga kryssvalv. I koret finns ett altarskåp från 1300-talets mitt. Dopfunten är medeltida och predikstolen är från slutet av 1600-talet. Här finns även en herrskapsbänk från 1768.

Interiör Gammelgarns kyrka

Dopfunten, Gammelgarns kyrka

Kyrkbänk, Gammelgarns kyrka

Kyrkan och kyrkogården omgärdas av en kallmur med en bred gotisk stiglucka i väster. Inte helt förvånande så är kyrkan uppförd i kalksten!

Kastalen intill kyrkan, uppförd i sten, byggdes i slutet av 1100-talet. Den är fyrkantig, 10 x 9 meter, och 13 meter hög. Kastalen har renoverats på senare år och nyinvigdes 2006. Inne i kastalen anordnas det sommartid visningar och utställningar. Dock verkade det inte vara något sådant när vi var på plats. Men, man kan inte få allt...

Efter Gammelgarn tog vi en liten tur mot Katthammarsvik där vi bara stannade till vid hamnen och fikade lite i husbilen innan vi for vidare norrut. Nästa stopp blev vid
Gothems kyrka: som är en av de ståtligaste kyrkorna på Gotland. Men sin omgivande miljö hör den till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar! Kyrkan är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början. Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal tillkom därefter. Man hade planerat ett torn över långhusets västra del, men det uppfördes aldrig. Istället uppfördes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster "Egypticus" vid mitten av 1300-talet. Han låg i den där "Egypticus".

Gothems kyrka

Gothems kyrka och ruinen av kastalen

1949-1950 skulle kyrkan restaureras invändigt, och då hittar man en målningsskatt av hög kvalitet. Så istället för omputsning som var planen, konserverades de funna kalkmålningarna. Målningarna är tillkomna under tre perioder och är koncentrerade till långhusets väggar och valv. Det finns även målningar i tornrummets valv, men i koret är endast fragment bevarade. De äldsta målningarna är uppförda under 1200-talets senare del, och dessa återfinns i tornrummets valv. Grupp två som de näst äldsta målningarna kallas är de kvalitativt bästa målningarna och dessa kan man se på långhusets väggar och valv och anses målade omkring 1300. Till denna grupp hör även de fragment av kalkmålningar som man kan se i koret.

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Interiör, Gothems kyrka

Kalkmålningar, Gothems kyrka

Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor och intill den östra stigluckan finns ruinen av en kastal.

Kastalen och en av stigluckorna sett från kyrkogården

Kyrktornet, kastalen och en av stigluckorna
sett från parkeringen. Typ.

Efter Gothems kyrka styrde vi husbilen mot Slite. Nu började vi bli hungriga och var inställda på mat! Om Slite och vår vidare färd till Fårö kommer i nästa inlägg.