Berlin dag 2, del 3

När vi beundrat klart Berliner Dom och försökt få till en selfie med Domen, utan något vidare resultat, så promenerade vi vidare längs Unter den Linden...

Neue Wache: är ett krigsmonument som byggdes mellan 1816 och 1818, och sägs vara ett av de främsta exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Berlin (om man ska tro guideboken jag läste). Den främre delen på monumentet domineras av en enorm dorisk portik med en fris av lågreliefer som skildrar segergudinnor. Det triangulära gavelfältet i frontonen visar allegoriska bilder som föreställer Striden, Segern, Flykten och Nederlaget. Neue Wache var från början ett kungligt vakthus, men omvandlades 1930-1931 till ett monument som hedrade soldaterna som dog under första världskriget. Efter en renovering 1960 blev det ett minnesmärke över offer för fascism och militarism. 1993 blev det tillägnat minnet över alla offer för krig och diktaturer. Inuti byggnaden finns en granitplatta som täcker askan av en okänd soldat, en motståndskämpe och en koncentrationslägerfånge. Under takets cirkulära öppning står en kopia av 1900-talsskulpturen "Sörjande moder" som gjordes av berlinkonstnären Käthe Kollwitz som själv förlorade en son i första världskriget.

Humboldt Universität: grundades 1810 på initiativ av Wilhelm von Humboldt. Universitetsbyggnaden uppfördes 1753 åt prins Heinrich av Preussen, bror till Fredrik den store. Universitetet kallades så småningom för Berlinuniversitetet, men döptes om i Humboldts ära 1949. Vid ingången står två marmorstatyer föreställande Wilhelm von Humboldt (med en bok) och hans bror Alexander (sittandes på ett klot), som var en berömd upptäcktsresande. Många berömda forskare har arbetat vid universitetet, som t.ex. filosoferna Fichte och Hegel, läkarna Rudolf Virchow och Robert Koch och fysikerna Max Planck och Albert Einstein. Bland studenterna fanns Heinrich Heine, Karl Marx och Friedrich Engels. Enligt vår guide på stadsrundturen har även bröderna Grimm läst här.

Bebelplatz: kallades en gång Opernplatz (Operaplatsen) och var tänkt att vara blickpunkten det planerade Forum Friedericanum, ett område som ritades som en spegling av det antika Roms storhet. Även om den ursprungliga planen bara delvis förverkligades restes med tiden många viktiga byggnader runt torget. Om jag nu fått till min research någorlunda så ligger Altes Bibliotek (gamla biblioteket) här på Bebeplatz.

Den 10 maj 1933 brände nazisternas propagandaapparat böcker på Opernplatz. Ungefär 25 000 böcker av författare som ansågs vara fiender till det tredje riket brändes. Även böcker av svenska författare, t.ex. verk av Selma Lagerlöf. Till minne av denna händelse står ett monument i mitten av torget gjord av Micha Ullman. Genom en halvgenomskinlig glasskiva nedsänkt i gatan kan man skymta ett rum fyllt av tomma bokhyllor. Bredvid finns en platta som bär tragiskt profetiska ord av poeten Heinrich Heine från 1820: "Där böcker bränns, kommer människor brinna".

Det var här, framför gamla biblioteket
som den stora bokbränningen
ägde rum 1933.

När vi var på Bebelplatz skymtade jag en byggnad med en kupol och ett kors på, som jag var tvungen att försöka fota, trots byggnadsställningar framför. Det visade sig vara St-Hedwigs-Kathedrale och är den katolska katedralen i Berlins romerska ärkestift. Den byggdes för katolikerna från Schleisen, idag en del av dagens Polen, som tillhörde kungariket Preussen 1742-1763. Den ursprungliga ritningen liknade det romerska Panteon. Katedralen påbörjades 1747 och invigdes 1773 även om arbetena fortsatte av och till fram till 1778. Katedralen skadades, liksom många många andra byggnader i Berlin, under andra världskriget men återuppfördes 1952-1963. I kryptan finns gravar efter många av Berlins biskopar, en madonna från 1500-talet och en pietá från 1420. Här vilar Bernard Lichtenberg, en präst som mördades i ett koncentrationsläger och beatifierades som martyr av påven Johannes Paulus II.

Jag ber om ursäkt för den dåliga bilden,
men man kan i alla fall ana katedralen bakom planket...

Fortsättning följer...