Berlin dag 2, del 1

Vår andra dag i Berlin valde jag och syrran att utforska lite mer på egen hand.Vi började dagen med att gå till H&M vid Kurfürstendamm, för att syrran ville prova ett par shorts. Kurfürstendamm är tydligen en av Berlins mest eleganta gator. Visst, jag har väl hört talas om Kurfürstendamm men aldrig riktigt brytt mig om vad det är för något. Avenyn byggdes på 1880-talet och här uppfördes snart imponerande byggnader och hotell. Efter andra världskriget ersattes de skadade husen med moderna byggnader, men det förändrade inte den utmärkande karaktären på Västberlins finaste gata. Under kalla kriget förvandlades gatan till en symbol för frimarknadskonsumerism (vad nu detta är) och Västberlins huvudhandelsgata. De eleganta affärerna och kaféerna med vackra sommarträdgårdar fortsätter att locka till sig en chick skara.

Det här kan vara sämsta bilden
någonsin på Kurfürstendamm,
men det bjuder jag på!

Vi tog sedan Tauentzienstrasse mot det stora och kända varuhuset KaDeWe. Tauentzienstrasse är en av den här delen av Berlins viktigaste affärs- och handelsgatorna. När vi gick på den här gatan så såg jag ett konstverk som jag frågade syrran om man (jag) skulle fota? Det tyckte hon då, hon läst något om det i den där guideboken jag hade med mig. Så då fotade jag skulpturen som fått namnet "Berlin". Skulpturen sägs symbolisera det gamla delade Berlin och uppfördes 1987 med anledning av Berlins 750-årsdag.

Till slut var vi då framme vid Kaufhaus des Westens, eller KaDeWe som det populärt kallas, som är ett av Europas största varuhus. Enligt vår guide dagen innan så är det bara Harrod's i London som är större. KaDeWe uppfördes 1907 men har genomgått åtskilliga utbyggnader genom åren. Varuhuset var ursprungligen Berlins mest exklusiva varuhus, med en omfattande samling varor till försäljning. Efter andra världskriget blev KaDeWe den passande symbolen för Västberlins framgångsrika ekonomiska uppsving. Här kan man fortfarande köpa det mesta, men huvudattraktionen är nog livsmedelsavdelningen, med Europas största utbud av matvaror. Man kan t.ex. köpa exotiska frukter och grönsaker, färsk fisk och skaldjur, 100 olika tesorter, över 2 400 viner och en uppsjö av gastronomiska fröjder. Här hittade vi faktiskt lakrits från lakritsfabriken i Helsingborg!

Nu skulle vi lämna Västberlins shoppinggator och åka till centrum för Östberlin, Alexanderplatz. Och för att komma dit valde vi att ta U-bahn (tunnelbanan) istället för buss. Så vi stegade iväg till tunnelbanestationen vid Wittenbergsplatsen och försökte köpa ett dagskort som gäller på både tunnelbanan och bussarna. Men se det gick inte att göra sig förstådd på engelska där i luckan, så jag fick plocka fram min gamla knackiga skoltyska (läste alltså tyska i högstadiet 1991-1993) och även om jag tvingas försöka mig på tyska på jobbet med jämna mellanrum perioden maj-augusti, så anser jag mig inte kunna prata tyska, även om jag förstår rätt så mycket när de pratar med mig. Men, till slut hade vi fått varsitt kort i alla fall, men då lyckades vi inte hitta rätt plattform så vi fick fråga en kille i en kiosk där på stationen, och nu gick det bra med engelska och vi kom ner till rätt plattform! Vi klarade till och med av att byta tåg och så vips så var vi på Alexanderplatz!

Enligt vår reseledare och guide så är tunnelbanestationen här vid Wittenbergplatzen, och flera andra för den delen, ritad av en Skövdebo. Dessvärre lyssnade jag inte så noga just här så jag hörde inte vad han hette. Men, en snabb googling nu, bekräftar detta. Det var en Skövdebo vid namn Alfred Grenander som ritade utbyggnaden 1912, liksom många andra tunnelbanestationer!

Fortsättning följer...