söndag 7 november 2010

Statarmuseet

Statarmuseet, alldeles i närheten av Torups slott (Svedala kommun), är ett mycket intressant musuem för både barn och vuxna. Statarmuseet, belyser som namnet säger, statarlivet i Skåne. Men vad var en statare? Det var en helårsanställd, gift jordbruksarbetare på ett större jordbruk. Man fick ofta lönen i form av naturalön.

Museet är inrymt i den gamla statarlängan från 1886, "Långan".
Man har fokuserat på statarlivet under 1950-talet, och här går man verkligen in i de olika "lägenheterna" och ser hur det kunde se ut i en statarbostad. Det är också ganska fantastiskt att se hur mycket som har hänt på ungefär 60 år! Vilken otrolig utveckling det har skett!

Här finns även ett mycket trevligt café och en shop där man bla kan inhandla grönsaker odlade på plats! På gården finns även djur, som tex kaniner, och höns, som brukar vara mycket populära hos barnen, som besöker statarmuseet!

Statarmuseet är öppet för spontanbesök, 2:a veckan i januari - 3:e advent. För mer information om statarmuseet, besök deras hemsida!

Hitta hit: Följ Torupsvägen till skylt "Statarmuseet", sväng in på grusvägen.

fredag 5 november 2010

Gräfsnäs slottsruin

Mitt första besök (och minne av) Gräfsnäs Slottsruin, alldeles intill sjön Anten i Västergötland, är i samband med att vi någon gång på låg- eller mellanstadiet, förmodligen lågstadiet, åkte ångtåget mellan Anten-Gräfsnäs. Då jag hade en historie-och kyrkointresserad lågstadiefröken så var väl ett stopp i slottsparken intill ruinen ett måste innan vi åkte tillbaka till Trollhättan. Sedan tänkte jag inte så mycket på den där ruinen under många år, utan det man mindes var ju självklart resan med ångtåget, och att jag fick följa med konduktören för att hämta och dela ut kritor och målarböcker till alla klasskompisar. Som var jätteavundsjuka för att de inte fick det hedervärda uppdraget!

Idag ser inte Gräfsnäs Slott ut att vara mycket för världen, men det har en ganska diger historia, vilket jag inte tänker tråka ut er med här. Är man mer intresserad, vilket jag naturligtvis är, så finns det andra mer matnyttiga sajter att besöka!

Slottet började i alla fall att byggas på 1500-talet, och när slottet var färdigbyggt ansågs det vara ett av Sveriges största slottsanläggningar. Sägnen säger att "Grev-Ebba" som var den som fullbordade slottsbygget, styrde hårt och tyrraniserade sitt folk. En av kvinnorna som jobbade vid bygget ska ha uttalat en förbannelse; att slottet ska brinna tre gånger, med 100 års mellanrum, och ingen trevnad skulle rymmas inom dess väggar. Och slottet har brunnit 1634, 1734 och 1834! Det vi ser idag av Gräfsnäs slott är efter den senaste restaureringen 1992-1995.


Sommartid är slottsruinen öppen för besök, och det finns även en liten utställning om slottets historia i ett av valven! Parken är perfekt för sin medhavda picknickkorg, och det finns även bänkar och bord alldeles i närheten av sjön Anten. Vill man inte ha med sig egen mat så finns det café och kiosk i parken! Här finns även en sandstrand som är välfylld varma sommardagar!

Vill du veta mer? Gräfsnäs egen hemsida med information om slottsruinen, parken och mycket mer!
Öppet? Slottsparken är tillgänglig året om. Slottsruinen är öppen under sommartid (mitten av maj-mitten av september).

Entré: Fri entré om jag inte missminner mej.

Hitta hit: Från Trollhättan, kör väg 42 (med riktning mot Borås), i Sollebrunn ta väg 190 mot Gräfsnäs!

fredag 29 oktober 2010

Hällristningarna i Tanum

När jag pluggade på Tomelilla Turismutbildning skulle vi skriva ett arbete på engelska, och efter ett visst funderande så beslöt jag mej för att skriva om hällristningarna i Tanum, då jag ända sedan jag gick på lågstadiet och var där på studiebesök har fascinerats av dem. Och om jag då ändå skriver ett arbete om hällristningarna, så varför inte passa på att besöka dem, när jag ändå var "hemma" en helg?! Jag menar, finns det något bättre än att förena nytta med nöje?


I norra Bohuslän finns det ca 1 500 kända hällristningar och man hittar ständigt nya. Området kring Tanum består av mer än 350 variationsrika grupper med ristningar på de platta berghällarna! Här har man hittat ett tjugotal typer av figurer och motiv, t.ex. skålgropar, skepp, slädar, djur, människor, handflator, fotsulor, träd och vapen... Ristningarna tolkas som tidig symbolisk bildkonst, med motiv och placering som medvetet har placerats av de som gjort ristningen! Bilderna beskriver bronsåldersmänniskornas sociala liv, deras andliga upplevelser, trosföreställningar och riter.

På bilden här nedan ser ni en av de kanske mest kända ristningarna i Tanum, nämligen "Brudparet". Det är de två figurerna nästan mitt i bilden.


Hällristningarna i Tanum, är sedan 1994 en del av UNESCO:s "Världsarvslista", och består av ristningar på ett flertal ställen i kommunen; Vitlycke, Aspeberget/Tegneby, Fossum, Litsleby, Gerum och Kalleby. Vid mitt senaste besök vid Världsarvet så var jag vid flera av dessa platser. En bra plats att börja på är vid Vitlycke där det även finns ett museum som visar hällristningar samt en rekonstruerad bronsåldersgård.

Ett par kilometer söder om Vitlycke Museum ligger Litsleby. Här kan man se "Spjutguden", en 2.3 meter lång krigare, med riktigt kraftiga vader, om du frågar Jenny. Vissa anser att han ska föreställa Oden. Den här ristningen är tillgänglighetsanpassad!


Vill du veta mer? Då rekommenderar jag Vitlycke Museums hemsida och Riksantikvarieämbetets hemsida om våra svenska världsarv.

Öppet? Hällristningarna är tillgängliga året om. Vissa täcks dock över under vintern för att skyddas. Vitlycke Museum är öppet maj-oktober. Övriga tider öppet för bokade besök.

Hitta hit: Vitlycke Museum (bra startpunkt) ligger 1 km söder om Tanumshede. Från E6:an, tag av mot Tanumshede. Följ skyltning från Tanums kyrka.

söndag 24 oktober 2010

Vätteryds Gravfält

Vätteryds gravfält mellan Tjörnarp och Sösdala, är väl kanske inte ett utflyktsmål i sig, men passerar man platsen till eller från en annan utflykt så ska man absolut passa på att stanna till. Om man, som jag då, är det minsta intresserad av forntiden! Det sägs vara Skånes största gravfält med ca 375 resta stenar. Det har dock funnits betydligt fler, men man har flyttat på stenar då de varit i vägen för odling, eller så har man tagit stenar för byggnads- och fyllnadsmaterial.

Här finns skeppssättningar, fyrsidiga stensättningar, men även solitärer (ensamstående resta stenar). Och vid utgrävningar har man funnit s.k. brandgravar. Man har alltså bränt sina döda. Sådana här gravfält anses härröra från järnåldern, och så även detta!

Jag måste nog trots allt säga att jag blev lite "besviken" när jag klev omkring bland stenarna, för jag hade förväntat mej lite mer, av Skånes största järnåldersgravfält. Jag tyckte mest det såg ut som lite stenar här och där. Jag fick inte riktigt kläm på hur stenarna hängde ihop med varandra. Sen så tyckte jag även att det ser ju verkligen stort ut när man kommer farandes på 23:an i 90 km/h! Och självklart så hade jag ju tagit reda på lite om gravfältet i samband med att jag såg det för första gången från vägen, och läser jag att det är Skånes största och bäst bevarade (järnålders)gravfält, så förväntade jag mej mer än stenar som stod lite huller om buller. Det kan också varit så att jag eg var lite trött och besviken från ett tidigare besök den dagen (Hovdala Slott)


Alldeles intill gravfältet finns det ett litet café som lämpligt nog heter Café Brevé, som man kan besöka om man är lite kaffetörstig. Dock fick jag inte med mej systeryster dit i somras, utan det får bli en annan gång!
Vill du veta mer? Besök Länsstyrelsen i Skånes hemsida.

Öppet? Gravfältet är tillgängligt året om.

Hitta hit? Gravfältet ligger alldeles intill RV 23 mellan Tjörnarp och Sösdala, på vänster sida av vägen (om man kommer från Tjörnarp).

torsdag 21 oktober 2010

Ängakåsens gravfält

Gravfältet Ängakåsen på Österlen ligger inte mer än några hundra meter ifrån Kungagraven i Kivik, så varför inte passa på att besöka två historiska platser på en gång?

Ängakåsen består av ca 130 stensättningar, en skepssättning, två husgrunder och en s.k. "hålväg" som ledde ner till den forna hamnen. Men vad är då en hålväg? En hålväg är en fåra i marken som har bildats av hovar, klövar och fötter...

Första gången jag egentligen besökte Ängakåsen var en dimmig sommardag 2007, jag hade dock åkt förbi det flera gånger på väg till/från Kiviks Musteri, men liksom aldrig stannat där. Och visst är väl en dimmig dag, en alldeles ypperlig dag att besöka ett gammalt gravfält, det blir än mer mystiskt än vad det är i vanliga fall...
Dock så vaktades gravfältet av familjen ko, just denna dag jag tänkte gå omkring lite bland stensättningarna, men jag är inte så vidare värst kaxig i närheten av just kor. Inte för att jag vet vad de skulle göra mot mej, men jag går inte gärna in i en kohage...


Öppet: Året om.

Entré: Fri entré

Hitta hit: I Kivik, följ skyltning till Kungagraven. Parkera bilen på parkeringen intill Kungagraven. Följ sedan vägen förbi Kungagraven så har du gravfältet på vänster sida några hundra meter från Kungagraven.

Åka kollektivt: SkåneExpressen 3, stannar i Kivik, Torget. SkåneExpressen 3, trafikerar sträckan Simrishamn-Kristianstad.

fredag 8 oktober 2010

Stenshuvud

Stenshuvud på Österlen är ett av mina små paradis på jorden! Titt som tätt får jag en längtan att åka dit. Dock är det inte det lättaste om man är lite smålat och inte har tillgång till bil. Bussen stannar nämligen nere på stora vägen (väg 9) och sedan är det en i mina ögon, rejäl promenad. Sedan ska man ju tillbaka till bussen med...

Stenshuvud nationalpark bildades 1986, och är en av Sveriges 28 nationalparker, och den sydligaste. Stenshuvud är en av de mest artrika och mest omväxlande nationalparkerna i Sverige, med ca 150 djur och växter som är utrotningshotade... Här finns även fornminnen och andra intressanta kulturlämningar, som t.ex. en fornborg. Rester av denna ser man om man väljer att promenerar upp till toppen.

Berget är 97 meter högt, och har faktiskt inte mindre än tre toppar, varifrån man har en fantastisk utsikt över landskapet. Vid klart ser man ända till Bornholm!





Nedanför berget finns en underbar sandstrand, tyvärr hittar jag inte några representativa bilder ur min samling just nu, men jag ber att få återkomma i detta ärende!

Vid parkeringen till nationalparken finns Stenshuvud Naturum, som ger information om naturen, tips på utflyktsmål, vandringsleder och andra aktiviteter. Här finns även en utställning om nationalparkens djur- och växtliv samt om områdets historia och kultur. Ett perfekt ställe att starta utflykten med!


Jag har varit vid Stenshuvud vid ett flertal gånger under min tid som skåning, och varje gång "drabbas" jag av ett lugn. Jag vill liksom inte åka härifrån... Jag kan sitta nere vid stranden i timmar, om det inte är så att övriga i sällskapet liksom tröttnar... Dock har jag bara varit uppe på toppen en enda gång, och varje gång jag hamnar på Stenshuvud så tänker jag, nästa gång, då ska jag åka hyfsat tidigt från Höör och bort till Stenshuvud, vandra upp på toppen, och bara njuta! Så nästa gång... Den ca 1 kilometer långa vandringen upp till toppen (topparna) är värd varje svettdroppe, för utsikten är verkligen helt fantastisk! Ja är man i lite halvtaskig form som jag, så kan det bli lite svettigt...

Vill du veta mer? Då rekommenderar jag den här hemsidan.


Öppet? Nationalparken är öppen året runt, Naturum har öppet februari-november.

Entré? Alldeles gratis


Hitta hit: Stenshuvud ligger mellan Kivik och Simrishamn, och det är skyltat från väg 9.

fredag 1 oktober 2010

Eketorps Borg

Innan jag flyttade ner till Skåne så var min dröm att flytta till Kalmar el. Öland och jobba där! Drömmen finns naturligtvis fortfarande, men då jag trivs riktigt bra nere i Skåne, så lär det dröja innan jag hamnar i Småland alt. på Öland. Däremot kan jag ju åka dit på semester, och det är ju inte fy skam det heller...

Öland är ju lite av ett paradis för mig, många gamla borgar, ruiner, kyrkor, gravfält, spännande natur... Ett mycket intressant ställe är Eketorps Borg, på Stora Alvaret och mitt i Världsarvet: "Södra Ölands Odlingslandskap"! Eketorp är en helt utgrävd och rekonstruerad (återuppbygd) fornborg, där rekonstruktionen är gjord direkt på själva fornlämningen!

Lite historik: På platsen där Eketorps borg ligger har man funnit rester av tre borgar byggda "ovanpå" varandra. Den äldsta borgen, Eketorp I, byggdes på järnåldern (på 300-talet e.Kr.), den var rund i formen och hade en diamater på 57 meter, innanför murarna fanns det ca 20 byggnader.

Efter bara ca 100 år rev man borgen och byggde en ny, Eketorp II, denna borg blev betydligt större, ringmuren var ca 80 meter i diameter. Nu fanns det totalt ca 50 byggnader innanför ringmuren, dels liggande utmed muren som i Eketorp I, men även i ett oregelbundet mönster i mittpartiet. Denna borgen övergavs på 600-talet.

En sista bosättning uppfördes i tidig medeltid, andra hälften av 1100-talet, denna bosättning kallas för Eketorp III. Bebyggelseplanen och husen var i ett helt nytt utseende om man jämför med de två tidigare borgarna. Det är trähus i skiftesverk, samma typ som finns i dagens radbyar på Öland. Utanför ringmuren fanns det verkstäder med bl.a. smedjor.

1964-73 utfördes en stor arkeologisk utgrävning, på platsen där man hittade ca 26 000 föremål och tre ton ben... En del av dessa kan man se i muséet inne i borgen. I samband med utgrävningen (tror jag), kom idén upp att man skulle rekonstruera borgen, och levandegöra den. Efter många diskussioner fram och tillbaka beslöt man sig för att göra en rekonstruktion och 1984 stod borgen klar!

Ringmuren är hela fem meter hög och sex meter bred, och där innanför ligger järnåldershus i sten och medeltida skifteshus i trä, som har byggts upp med gamla metoder och material. Som besökare får man uppleva hur en forntidsborg har fungerat, och man får uppleva både järnålder och medeltid. Under hela sommaren sjuder det av aktiviteter inne i borgen!


Copyright till samtliga bilder i inlägget innehar Catarina Karlsson


Mitt första minne från Eketorps borg är när jag och resten av familjen sitter intill ringmuren och äter glass. Om vi satt innanför eller utanför det minns jag inte. Jag minns även att jag var lite rädd för grisarna och hönsen som sprang lösa där inne... När jag sedan blev lite äldre, så smög ju nyfikenheten sig på, jag vill dit igen! Men hur? Mamma och pappa var väl inte helt förtjusta i att åka dit igen... De tyckte väl att vi (jag och min syster som fortfarande hängde med till Öland) var lite stora för Eketorps borg. När jag sedan fick körkort så passade jag på att se allt det jag inte kunnat lura på mamma och pappa, och mitt senaste besök på Eketorps borg gjorde mig inte besviken!

Grisarna och hönsen springer fortfarande omkring lösa där inne. Personalen är klädda i tidstypiska kläder. Vad hittar man inne i de mörka husen? Man får se hur man bakade bröd, skjuta pil och så vidare! Gillar man historia är detta ett fantastiskt ställe att besöka, och jag vill dit igen. Och igen!

Vill du veta mer? Besök den här hemsidan!
Hitta dit: Efter Ölandsbron, ta väg 136 mot Ottenby. I Grönhögen kör mot Eketorps borg
Öppet? Maj-september