Det stora Gotlandsäventyret, dag 3: Visby, del 2

Här kommer då fortsättningen på Visbybesöket den 7 juli!

Efter lunchen så var målet Botaniska Trädgården, men det tog ett litet tag innan vi kom dit, vi stötte ju på ytterligare några kyrkoruiner och så var det eftermiddagsfika som gällde! Men, har man semester så har man. Första ruinen vi stötte på efter vår lunch var ruinen av
S:t Lars kyrka: som uppfördes på 1200-talet och som är uppkallad efter S:t Laurentius som på 200-talet blev halstrad till döds. Kyrkan övergavs i samband med reformationen på 1500-talet. Den har en lite annorlunda arkitektur då den påminner om en bysantisk kyrka, och här finns branta och smala trappor och gångar att utforska. Och hade det inte varit för C, så hade vare sig jag eller syrran vågat oss upp där i gångarna!

S:t Lars ruin, från en av gångarna

Alldeles intill S:t Lars kyrkoruin ligger
Drottens kyrkoruin: även denna kyrka uppfördes på 1200-talet, systerkyrka till S:t Lars. Namnet kommer från det gammalnordiska ordet för härskare och Gud. Självklart passade vi på att kika in här också! I en liten park utanför Drottens kyrkoruin hittade vi sedan en staty över Christopher Polhem. Jag undrade såklart varför han stod där, men då fick jag läst att han faktiskt är född på Gotland. Där ser man. Alltid lär man sig något nytt.

Drottens kyrkoruin, sett från S:t Lars kyrkoruin

Christopher Polhem

Vi gick nu vidare och hittade ett litet mysigt café, där det blev en snabbfika innan det var dags att fortsätta utforska Visbys gator och gränder, och vi gick inte många meter förrän vi sprang på nästa kyrkoruin, nämligen
S:t Clemens kyrkoruin: hade vi vetat så hade vi förstås fikat här istället då man i det intilliggande hotellet kunde köpa picknickkorgar som man sedan avnjuter i kyrkoruinen. Den äldsta kyrkan på platsen uppfördes förmodligen ungefär samtidigt som S:t Hans, där vi började vår ruinvandring, omkring 1060, och är en av de äldsta kyrkorna i Visby.

S:t Clemens

Nu var vi ju riktigt nära Botaniska trädgården, men syrran ville kika lite mer på ringmuren, så vi styrde kosan mot den, och det är väl ingen som är förvånad att vi då stötte på ännu en kyrkoruin, nämligen
S:t Nicoali kyrkoruin: en av Visbys mäktigaste ruiner. På 1200-talet var S:t Nicolai centrum för dominikanerbröderna. Här kom vi dock inte in. Men, vi kunde ändå kika in i ruinen då det var glasväggar här. Den här ruinen används kontinuerligt, så det är väl för att skydda den som man inte bara kan kliva in där!

S:t Nicolai

När vi insåg att vi faktiskt inte skulle komma in i ruinen så styrde vi stegen mot
Ringmuren, denna drygt 3 km långa mur omsluter hela det medeltida Visby och är faktiskt norra Europas bäst bevarade stadsmur. Å, detta epitet älskar ju Fredrik och Kristian i På Spåret... :-) Muren uppfördes 1250-1288 i kalksten och av de 29 tornen återstår 27! Om jag inte missminner mig så uppfördes muren för att hålla bönderna utanför staden, och tvinga dem att betala tull för att få sälja sina varor. Det var alltså inte för att hålla dansken borta, nej när dansken började härja här så fanns redan muren! Vi gick utmed muren tills vi kom till väktargången, en rekonstruerad del där man kan se hur det kunde se ut under medeltiden. Tyvärr glömde jag ta kort på väktargången, men vi var självklart uppe och kikade!

Ringmuren

Nu gick vi snabbt igenom Gotlandsänget och Paviljongsplan för att komma till
Botaniska trädgården: som anlades 1855 av sällskapet De Badande Wännerna, som bland annat ville verka för "bevarandet av Visby stads säregna skönhet och ålderdomliga prägel". Här finns en rad växter som egentligen trivs mycket bättre i varmare klimat såsom mullbär, fikon, valnötsträd, näsduksträd, magnolior med mera. Jag som alltid norpar en liten broschyr när tillfälle ges, hittade en sådan över Botaniska och upptäckte då att det minsann ska finnas en liten kyrkoruin vid ena ingången, denna ruin måste ju utforskas lite närmare. Syrran var väl inte så jättenöjd, hon hade ju redan "tvingats" besöka sex kyrkoruiner och en domkyrka! Men, jag hade bestämt mig, och vi var ju tvungna att gå ur Botaniska någonstans, så varför inte vid ingången där ruinen efter
S:t Olofs kyrka: idag återstår bara delar av västtornet murkärna av det som en gång var en av Visbys största kyrkor!

Botaniska trädgården

S:t Olofs kyrkoruin

Nu ville syrran kolla in Kallis (Kallbadhuset) en snabbis, men först ville jag kolla in en av Visbys smalaste,  och mest fotograferade gränd, Fiskargränd. Här har faktiskt Pippi Långstrump spatserat, eller om hon kanske red på Lilla Gubben. Jag minns inte. Det är inte svårt att förstå varför gatan/gränden är så populär att fotografera när man ser alla rosor! Men vi ska inte tro att det alltid varit så här. Rosorna planterades först på 1930-talet...

Fiskargränd

På vår väg mot Kallis passerade vi den äldsta delen i ringmuren men även en av Visbys äldsta byggnader,
Kruttornet: byggt på 1100-talet. Det är en kastal (försvarsanläggning) vid Visbys gamla hamn. Det är 25 meter högt och det ska gå att besöka under sommartid! Detta hade vi dock inte koll på, eller så kan det ha varit så att jag inte orkade gå i mer trappor så jag talade inte om att det gick att gå in där. Jag minns faktiskt inte riktig...

Kruttornet

Alldeles intill Kruttornet hittar vi Almedalen, som en gång var hamnen i det medeltida Visby, idag en vacker park med lekplats för de mindre barnen och en damm där många olika sorters fåglar brukar trivas. Det är här som alla politiker samlas under Almedalsveckan, som infaller vecka 27 varje år.

Almedalen

Nu började i alla fall jag bli lite trött och längtade tillbaka till campingen, men det var inte dags för det riktigt än. Först kikade vi snabbt på Kallis, men bara från utsidan och sedan letade vi oss ner till gästhamnen och en av glassbarerna där. När vi satt och njöt av vår glass upptäckte vi rundturståget, och då C ville åka det så åkte vi det.

Kallis

Turen tog oss runt ringmuren på dess utsida, och det var rätt skönt att få sitta ner en stund och bara åka med och lyssna, och då fick vi bl.a. se ruinen efter
S:t Görans kyrka: som byggdes på 1200-talet intill ett sjukhus för spetälska som var i bruk till mitten av 1500-talet. Man placerade kyrkan och sjukhuset utanför ringmuren för att minska smittrisken. Det finns inget kvar av sjukhuset ovan jord. Kyrkogården användes även vid asiatiska böldpesten 1710, då 459 människor dog i Visby och under koleraepidemin på 1850-talet.

S:t Görans kyrkoruin. Ja det är taket på tåget man ser.
Nej, jag orkade inte redigera bort det!

När vi åkt turen så var det dags att besöka Fornsalen, Gotlands museum, men innan vi kom dit sprang vi på
Burmeisterska huset: som uppfördes på 1600-talet av Hans Burmeister, en av många tyska invandrare. Byggnaden ger en unik bild av hur en köpmangård kunde se ut! Alldeles intill Burmeisterska huset ligger
Gottvaldska huset: ett av få nybyggnationer i 1500-talets Visby. Detta hus stod ursprungligen på S:t Hansgatan.

Burmeisterska huset

Gottvaldska huset

Vi avslutade vår dag i Visby på
Gotlands Fornsal: som upptar ett helt kvarter i Visby. Byggnaden uppfördes 1776 och museisamlingarna flyttade hit 1879. Här får man ta del av Visbys spännande historia i 24 rum... Här finns t.ex. ett bevarat packhus, man får se hur en handelsbod kunde se ut, hur man bodde förr i tiden, slaget vid muren 1361 skildras och här finns flera av de speciella bildstenarna, Gotlands svar på runstenar!

Gotlands Fornsal

Bildsten på Gotlands Fornsal

Innan vi tog bussen tillbaka till campingen slog vi till och käkade mat i en korvkiosk vid gästhamnen, och tillbaka på campingen blev det en hård(?) kamp i minigolf innan vi återigen fick ta del av en magisk solnedgång!