Hembygdsparken i Ängelholm

Hembygdsparken i Ängelholm ett utmärkt utflyktsmål för hela familjen. Här finns: djurhägn, museer, stor lekplats, scen, värdshus och café, men även rast- och grillplatser för den som vill äta medhavd mat.

De museer som finns här är Luntertunstugan, visar ett bondehem på 1800-talet, stugan är dock från 1600-talet, Grönvallska gården, visar ett borgarhem från omkring 1900, Tekniska museet, Skolmuseet och Läder- & lokalhistoriska museet.

Vid mitt besök i Hembygdsparken i somras (2010) var tanken att besöka museerna, som då har en entréavgift, inte direkt dyr heller (fast inte minns jag priset), och man betalar i ett museum så gäller entrékvittot i alla museer! Jag gick in i skolmuseet, men där fanns ingen i "receptionen", jag smög in i ett par rum lite snabbt för att hitta någon personal, men hittade ingen. Nu ville jag ju göra rätt för mej och betala, men då jag inte hittade någon att betala till så gick jag ut igen, och inte orkade jag leta efter någon personal i något annat museum heller, så det blev inga museibesök den här gången.

Jag tycker att Hembygdsparken är ett mycket trevligt utflyktsmål, trots att jag inga barn har! Jag avslutade mitt besök med en nygräddad våffla i caféet!

Mer information hittar du på Hembygdsparkens egen hemsida!

Öppet: Året om.

Ölands södra udde

Ölands södra udde, med fyren Långe Jan lockar mängder med besökare varje år. Förutom Långe Jan finns här även Ottenby Fågelstation, Ottenby Naturum, men också ett av Ölands största gravfält, och en dovhjortstam som härstammar från den stam som Johan III inplanterade här 1569.

Långe Jan, är Sveriges högsta fyr med sina 42 meter. Fyren är även en av Sveriges äldsta fyrar, och byggdes i slutet av 1700-talet av krigsfångar. Materialet tog man bl.a. från det medeltida kapellet i Kyrkohamn - S:t Johannes kapell, och det sägs att det är därifrån som namnet Långe Jan kommer ifrån! Det officiella namnet är dock Ölands södra udde. Ett stenkors vid sidan av vägen på väg ner mot Långe Jan markerar var det gamla kapellet en gång låg!

Alldeles intill Långe Jan hittar vi Ottenby Fågelstation, som drivs av Sveriges Ornitologiska Förening. I den stora voljären som man passerar på väg från parkeringen till Långe Jan, finns de alltid fåglar att titta på.

Vid fyrplatsen hittar vi även Ottenby Naturum, med fokus på fåglar och fågelflyttning, men man har även information om de öländska böndernas 1000-åriga vård av markerna och vilken betydelse det har för den biologiska mångfalden... Det brukar vara mycket uppskattat av barnen, förutom att ta sig upp för de 197 trappstegen upp i fyren! Väl uppe i fyren har man en underbar utsikt över Ottenby! Det är väl värt ansträngningen!

På vägen mellan Ottenby Kungsgård (inrättad av Gustav Vasa) och Långe Jan passerar man ett av Ölands största gravfält med ca 275 gravar från järnåldern!

Blir man hungrig eller bara lite fikasugen kan man lätt åtgärda detta på Restaurang Fågel Blå. Har man med sig egen picknickkorg eller matsäck finns det gott om plats kring fyrplatsen. I den gamla fyrvaktarbostaden har blivit omgjord till en matsäcksstuga! Där finns även ett litet fyrmuseum!

Ottenby och Långe Jan har jag besökt otaliga gånger. Det blir nästan alltid en tur ner till södra udden i samband med sommarsemestern på Öland! Under många många år vågade jag mig inte upp i fyren. Jag tyckte höjder var otäckt. Det tycker jag väl fortfarande men nu pressar jag mig själv lite mer! Nu är ett besök uppe i fyren nästan ett måste, för utsikten därifrån är fantastisk. Självklart hittar jag ingen bild därifrån just nu, men jag letar vidare...

Är du nyfiken på när fyren är öppen för besökare, vilka fåglar som just nu har setts nere vid udden osv så är det här hemsidan för dig!

Hitta hit: Efter Ölandsbron följ skyltar Ottenby!

Ölands norra udde

Om man åker så långt norrut man kan på Öland så hamnar till slut på Ölands norra udde och vid fyren Långe Erik! Långe är en vitputsad kalkstensfyr som är 32 meter hög och som stod klar 1845. Fyren kallas även Långe Jans lillebror. Långe Jan är fyren på Ölands södra udde.

Sedan ett tiotal år tillbaka är det även möjligt att gå upp i fyren och njuta av utsikten där ifrån! Det är"Fyrvaktarn's Dotter" som gör detta möjligt. Här finns även en liten souvenributik och fik om man är lite fikasugen. Vill man upp i fyren så är det 138 trappsteg man ska bemästra, sedan 28 meter upp så har man som sagt en underbar utsikt!

Trots att jag tillbringat ganska många somrar på Öland så har jag faktiskt inte varit uppe vid norra udden så jättemånga gånger. På den tiden man var tvungen att förlita sig till pappa som satt bakom ratten var man glad varje gång man kom norr om Borgholm! Pappa tyckte nämligen både att det var lite "långt" samt att vägen var fruktansvärt tråkig då det bara är skog där uppe... Men visst, ett par gånger fick vi väl tvingat upp pappa till norra udden!

Så det är ju bara att gissa vad som hände efter att jag skaffat körkort! Jovisst var det norra Öland som gällde! Och det är inte bara skog där uppe...

Vill du veta mer om Långe Erik är det den här hemsidan som gäller.

Öppet: Själva fyren är öppen juni-augusti, omgivningen runtomkring går att besöka året runt!

Hitta hit: Så långt norrut man kan komma på Öland!

London Eye

Vi var självklart tvungna att ta en tur i världens näst högsta (?) pariserhjul när vi var i London. Det mäter 135 meter över Themsen och man har en fantastisk utsikt över London härifrån. Man kan faktiskt se till Windsor Castle och Heathrow från London Eye.

Tanken från början var att den skulle vara en del av Milleniefirandet i London och sedan skulle den plockas ner, men den blev så populär att den står kvar än idag!

Houses of Parliament och Big Ben

Buckingham Palace, ungefär mitt i bilden

Themsen, och S:t Pauls Cathedral (kupolen)

Den här passar hela familjen, och har man lite svårt att ta sig ombord så finns det personal som hjälper till!

Greenwich

En av utflykterna vi hängde med på under vår Londontripp var till Greenwich, för vi tyckte att det kunde ju vara roligt att stå med fötterna på varsin sida av meridianlinjen. Det är ju rätt "häftigt" att stå på gränsen, eller kliva över den... Bara för att man liksom kan! Vi ville också hänga med på turen då Greenwich är ett världsarv. Att jag inte var påläst nog, och inte hade full koll på att det är det "maritima Greenwich" som är världsarvet och inte just "uppe" vid observatoriet och meridianlinjen är ju en helt annan historia!

Tyvärr hade vi inte så jättemycket tid i Greenwich på den halvdagsutflykt, så vi hann inte med så mycket mer än att besöka observatoriet, korsa meridianlinjen och leta upp någonstans att äta, men det lilla vi hann med så verkar Greenwich vara en ganska mysig och typisk engelsk stadsdel/by. Så planen är att nästa gång vi är i London ska försöka ta oss tillbaka till Greenwich och utforska det lite mer.

Det var inte heller vad jag hade förväntat mej. Jag trodde att själva "linjen" var i en liten park vid Themsens strand, och så var det inte så mycket mer än det, men ack så fel jag hade! Det här är även utflykt som jag både kan ha och missa... Jag hade önskat vi hade lite mer tid i Greenwich, då ganska mycket tid gick åt att bara gå från Themsens strand och upp genom parken till observatoriet och ner igen.

Men, samtidigt är det lite kul att ha stått där med fötterna på varsin sida av linjen... Utsikten härifrån går inte heller av för hackor, med utsikten över Docklands!

The Tower of London

Ett egentligen ganska självklart "utflyktsmål" för mig och syster när vi var i London i somras var ju Towern. En gammal fästning/ett gammalt slott, blodig historia, förvaring av kronjuvelerna och världsarv... Ändå så velade vi lite fram och tillbaka innan vi bestämde oss för att självklart ska vi göra ett besök på Towern, eller Her Majesty's Royal Palace and Fortress, som den egentligen heter.

Towern har en lång historia att berätta. Äldsta delen - White Tower - började byggas 1078 av Vilhelm Erövraren, han som vann slaget vid Hastings! Det vi ser idag är efter Edward I:s ombyggnad 1272-1307.

Från början byggdes Towern som en försvarsfästning, men den har även fungerat som kunglig bostad och fängelse. Här har förekommit tortyr och avrättningar... Sedan Edward I:s tid har man förvarat kronjuvelerna här.

Copyright: Catarina Karlsson

Idag består Towern av olika torn, museum, kapell och kasern.

Kapell i Towern

Kön till Kronjuvelerna

Inne på Towern bor det 7 korpar, och legenden säger att riket (England) går under den dagen korparna lämnar Towern. För säkerhetsskull har man vingklippt korparna! =)

Självklart har Towern en egen vaktstyrka - Yeomen Warders, eller Beefeaters som de kallas i folkmun. Från början anställdes de för att vakta kronjuvelerna, idag fungerar de som guider på Towern och är en turistattraktion i sig. För att kunna bli en Yeomen Warder krävs det minst 22 års tjänstgöring i brittiska krigsmakten. När man blivit antagen som en Warder så bor man inne på Towern tillsammans med sin familj! Smeknamnet Beefeaters kommer troligen från att en del av lönen bestod av just kött (beefeater - köttätare).

Självklart var jag tvungen att fotas med en av dem! Även om jag tyckte det var lite pinsamt egentligen...

Towern är ett perfekt besöksmål för både gammal och ung, och de barn som jag såg där inne verkade tycka det var kul och intressant i alla fall. Och för en historienörd som mig, så var det ett mycket lyckat stopp under vår Londontripp!

S:t Olofs kyrka

S:t Olofs kyrka på Österlen är en ganska märklig lantsortskyrka. Den byggdes på 1100-talet, och har än idag mycket kvar av sin medeltida prägel. Bland annat finns här fem av nio medeltida altare kvar inne i kyrkan.

Inne i kyrkan hittar man även S:t Olof med sin silveryxa, som man förr i tiden trodde hade läkande krafter. Hade man ont någonstans tog man silveryxan och strök den på det onda området! Och yxan sägs ha lindrat många plågor.

Alldeles i närheten av kyrkan av kyrkan ligger S:t Olofs källa. Hit gick man förr efter att ha varit inne i kyrkan och bett om hjälp av S:t Olof för att offra pengar till helgonet och sedan drack man även lite vatten ur källan. Men, om man inte hade några pengar så skänkte man en bit kött eller dylikt... Detta gjorde att källan var täckt av tunn hinna av fett... Än idag offrar besökare en och annan slant till S:t Olof.

När jag var nyinflyttad skåning/österlening så hörde jag ofta talas om S:t Olofs kyrka, att den ska vara vacker, och originell med sin medeltida prägel, och källan intill... Detta väckte ju min nyfikenhet och jag var tvungen att tvinga dit min kompis vid ett av hennes första besök hos mig nere i Skåne. Och den gjorde mig inte besviken. Den är vitputsad, ser gammal ut (viktigt för mig!), och när vi kom in i kyrkan var det som att gå tillbaka i tiden. Den "är" verkligen som en kyrka på landet "ska" vara. Självklart har man moderniserat kyrkan under århundradens lopp, men man har ändå bevarat sin prägel! Sen är det ju alltid spännande med sagor och legender...

Vill du veta mer? Besök svenska kyrkans hemsida.

Hitta hit: Kyrkan ligger inne i S:t Olof på Österlen. För att komma till källan, kör förbi kyrkan, från kyrkans parkering sett, och sväng vänster in på den lilla grusvägen alldeles "bakom" kyrkan. Parkera vid ladugården. Gå runt gården (till höger) så hittar du källan. Självklart kan man även gå från kyrkan till källan!

Öppet: S:t Olofs kyrka är öppet dagligen under sommartid. Källan är tillgänglig året runt!

Turning Torso

Turning Torso är en utflykt utan att eg vara en utflykt, då man inte kan gå in i byggnaden utan vidare. Det är ju trots allt ett bostadshus och en arbetsplats! Jag har då haft turen att komma in ett par gånger faktiskt i Santiago Calatravas spektakulära byggnad.

Turning Torso består av nio kuber, 54 våningar och är 190 meter högt. Huskroppen har en vridning på 90 grader, och kan liknas vid en människo-torso som vrider sig. Och därav namnet naturligtvis.

Jag kan även lova att utsikten från våning 54 är magnifik!

Kapelludden

Kapelludden på östra Öland, är idag en tyst och enslig plats. Här finns idag ruinen av S:ta Birgittas kapell, ett stenkors, en fyr, några fiskebodar och husruiner.

Kapellet sägs ha fått sitt namn efter vårt eget skyddshelgon, heliga Birgitta, då hennes stoft, enligt legenden ska ha förts i land här 1374 under transportern från Rom till Vadstena. Kapellet är dock uppfört redan på 1200-talet och fanns således redan på platsen.

Det drygt tre meter höga stenkorset är även det uppfört på 1200-talet, och det ska även ha hängt en offerbössa på korset.

Kapelludden sägs av vissa historiker under medeltiden ha varit en betydande handelsplats, vid namn Sikavarp. Då den sägs ha börjat konkurrera ut Kalmar valde man att ödelägga platsen på 1580-talet. Om detta är sant eller inte får vi aldrig veta. Då man har hittat rester och lämningar efter husgrunder och skansanläggningar vet man att det en gång har funnits en hamn här.

Nordöst om kapellruinen står kapelluddens fyr, 32 meter hög, uppförd 1871 efter ritningar av A T Gellerstedt.

Kapelludden har också mycket att ge ornitologerna. Udden är nämligen med sitt utskjutande läge ett av öns bästa observationsplatser för sträckande fåglar.

Jag minns faktiskt inte riktigt varför jag bestämde mej för att åka hit första gången. Men jag gissar att det hade med själva ruinen att göra. Nu har Kapelludden blivit ett litet smultronställe på Öland för mig. Det är lugnet som råder här som lockar mig...

Hitta hit: Efter Ölandsbron kör väg 136 mot Borgholm. I Rälla sväng mot Långlöt, i Långlöt sväng (vänster) mot Gärdslösa (tror jag det står på skylten). I Bredsättra är det skyltat mot Kapelludden. Du kan även köra upp och förbi Borgholm och i Köpingsvik svänga (höger) mot Egby och sedan Bredsättra...

Vill du veta mer: Kika in på Länsstyrelsens hemsida.

Öppet/tillgängligt: Kapelludden och dess ruin är tillgängligt året runt.