Girabäcken

Girabäcken är ett naturreservat ca 5 km norr om Gränna. Det ligger i ett område som kallas Östra Vätterbranterna, det är ett unikt område som sträcker sig från Tenhult i söder till Omberg i Östergötland i norr.

Bäcken kantas av ädellövskogsklädda sluttningar med träd och buskar som alm, ask, ek, fågelbär, klibbal, skogstry och hassel. Inte för att det säger mig något, jag skulle bara känna igen en ek där ute i skogen bland dessa träd. Jo, så illa är det.

Stigen ner mot Vättern

Naturreservatet som bildades 1998 är 10 hektar stort, men när jag besökte Girabäcken så gick jag bara en liten bit i det. Från parkeringen och ned till stranden. Anledningen? Jag hade jobbat från 08.30 och klockan var redan närmare 18.00 och jag var trött och började bli hungrig. Men, när jag ändå hade bil så tänkte jag att jag passar på att göra ett litet besök.

Girabäcken

På den korta sträckan, det tog ca 5 minuter att gå från parkeringen ner till Vättern, fick jag ändå känslan att gå i en orörd naturskog. Här flyttar man t.ex. inte på fallna och döda träd, nej de får ligga kvar på sin plats. De fungerar nämligen som viktiga livsplatser för insekter, snäckor och trädlevande svampar.

Girabäcken

På våren är fågelsången öronbedövande av gärdsmyg, grönsångare, svarthätta, taltrast, rosenfink och många mer. Du kan även se och höra mindre flugsnappare, mindre hackspett och skogsduva. Kommer du på våren känner du även en kraftig doft av ramslök.

Girabäcken

Girabäcken rinner ut i Vättern

När jag kommit ner till Vättern möttes jag av en liten badstrand, en liten grillplats och resterna av Gränna Sandsten Aktiebolag.

Stranden vid Girabäckens utlopp

Stranden vid Girabäckens utlopp

Rester från Gränna Sandsten AB

Grillplatsen vid Girabäckens utlopp

Gränna Sandstens Aktiebolag bildades på 1890-talet, och man bröt sandsten här i Girabäcken som sedan skeppades vidare från en brygga nere vid Vättern. Mycket av sandstenen såldes till Skåne där man använde den till fasader på offentliga byggnader. I området fanns tre stenbrott och för att transportera stenen till Vättern byggde man ett transportspår (en enkel järnväg). Aktiebolaget hade över 30 anställda i början av 1900-talet, men 1910 gick bolaget i konkurs, p.g.a. försenade leveranser som i sin tur medförde höga böter. Den sista leveransen av sandsten från Gränna Sandsten Aktiebolag var sockeln till Per Brahebysten på Gränna torg. Under 1930- och 1940-talet bröts det sandsten här till bl.a. Husqvarna AB och Norrahammars bruk.

Stranden vid Girabäckens utlopp, mot Omberg...

Det är riktigt riktigt mysigt här nere vid Vättern, det är en riktig pärla. Och tänk en att få uppleva en solnedgång här...

Litet vattenfall strax innan utloppet i Vättern

Hitta hit: Kör norrut från Gränna, utmed den s.k. turistvägen (rv 50), ca 1 km norr om Uppgränna är det skyltat P och Girabäcken.

Fagranäs slottsruin

När jag var på väg till Södra Vings kyrka (se föregående inlägg) så for jag ju förbi en skylt där det stod "Slottsruin" på. Jag minns som sagt inte hur långt bort den skulle vara från korsningen, men en tre kilometer kanske... Och jag kunde helt enkelt inte stå emot att åka och kolla på det hela. Grejen är dock den att jag inte läst något om att det ska finnas en slottsruin i det här området. Efter att jag kom hem från den här utflykten så har jag försökt hitta lite information om den här ruinen. Men har inte hittat mycket info alls. Vad jag däremot har fått till mig är att den här ruinen är nyligen (åter)upptäckt!

En skylt i min smak

Den här nyupptäckta fornlämningen ligger alldeles intill sjön Mogden, en liten bit ifrån Hökerum. Enligt källorna är detta den enda medeltida borganläggningen av det här slaget i hela Sverige. De är dock väl dokumenterade i Frankrike från 900-talet och från 1000-talet i England. Det finns även några enstaka i Danmark. Den här borgtypen kallas i England för "Motte and Bailey" och består av två delar. Själva "motten" är en försvarsanläggning (oftast) en träkonstruktion som är uppförd på en stengrund och som ligger på en konstgjord kulle. Nedanför kullen ligger det som då kallas för "Bailey" och är en boplats som fanns i den omedelbara närheten av "motten". Båda anläggningarna omges av ganska djupa vallgravar. Man vet inte när den här borgen uppfördes, men själva Fagranäs har funnits redan på 1100-talet. Förmodligen har den här "Motte and Bailey"-anläggningen uppförts någon gång mellan 1200- och 1400-talen.

Fagranäs slottsruin

Den som förväntar sig en slottsruin där flertalet väggar finns kvar och kanske någon takdel, göre sig icke besvär att åka hit. Nej, det man ser idag är bara upphöjningar i marken. Men, jag tycker även sådana här lämningar är intressanta, men man får själv skaffa sig en bild av hur det kan ha sett ut här!

Murrester

Det har gjorts ett par mindre utgrävningar av området och jag hoppas personligen att man fortsätter med dessa så att man kan få fram mer informationen om det här området. Alldeles i närheten av Fagranäs slottsruin finns det ytterligare en borglämning, men jag hade inga bra kläder och skor för att trampa omkring i högt gräs för att leta efter ruiner, så jag nöjde mig med just Fagranäs slottsruin den här gången!

Hitta hit: På vägen mellan Jönköping och Borås, strax efter Ulricehamn (från Jönköping sett), sväng av rv 40 vid skylt S Vings kyrka. Följ sedan skyltning Slottsruin.

Södra Vings kyrka

Sedan jag hamnade i Småland, så har jag åkt sträckan Jönköping-Göteborg (och omvänt) ett antal gånger med buss då jag emellanåt väljer Swebus eller Bus4You för att ta mig mellan Trollhättan och Jönköping. Vid dessa tillfällen har jag då sett skylten S Vings kyrka utmed RV40 och jag är säker på att det även är en sån där sevärdhetskringla på skylten. Så när den där bilveckan var slut och jag skulle köra till Landvetter (med ett litet i stopp i Gbg först) för att möta upp syrran och C så var det bara att svänga av RV40 när skylten för kyrkan dök upp. Efter några hundra meter (kanske nån kilometer, jag minns inte) så dök det upp en annan skylt som pockade på min uppmärksamhet, det stod nämligen "Slottsruin" på den. Men mer om detta i ett annat inlägg, nu är det ju Södra Vings kyrka som jag ska berätta om.

Södra Vings kyrka

Södra Vings kyrka i Hökerum, Ulricehamns kommun, beskrivs ofta i texter som en av Skara stifts märkligaste. Det är kombinationen av kyrkans höga ålder - äldsta delarna är från 1130-talet, den rika byggnadshistorien och dess dekorativa kyrkokonst som bidrar till detta. För att vara en landsortskyrka ska den här kyrkan vara väldigt rikt utsmyckad. Dessvärre kom jag inte in i kyrkan då man pga av förstörelse valt att bara ha kyrkan öppen en dag i veckan och ett par timmar. Eftersom det var några månader sedan jag var där så minns jag inte exakt vad det stod, men jag var INTE där vid rätt tid. Visst, jag tror att jag skulle kunna ha ringt en person så kom den och öppnade, men jag hade inte riktigt den tiden...

Södra Vings kyrka

Kyrkan uppfördes som jag skrev i början av 1100-talet, men har under århundradenas lopp byggts om och till. Det ursprungliga koret raserades någon gång under andra halvan av 1200-talet, och ersattes efter det med det nuvarande koret som är i gotisk stil. Långhusets innertak fick kryssvalv och kalkmålningar under 1400-talet, sakristian byggdes på 1600-talet och på 1700-talet utökades kyrkan med tornet och långhuset förlängdes västerut.

En liten liten del av kyrkogården.
Kyrkan skymtar där i bakgrunden

Gravsten

Hade jag kommit in i kyrkan så hade jag kunnat se ett altare med huggna sandstenskvader som härstammar från medeltiden, en Mariabild i sengotisk stil, som är en rest av ett altarskåp från 1400-talet. Vidare hade jag få se predikstolen i barockstil från 1600-talet och en herrskapsläktare från 1700-talet. Men nu kom jag inte in och jag hade ändå lite "tidspress", vilket aldrig är bra när man är på utflykt, så det blev bara en kort promenad på kyrkogården i hopp om att få en bra bild på kyrkan. Detta var dock inte så jättelätt. Det är många träd runtomkring kyrkan... Jag har i alla fall fått blodad tand och vill tillbaka till kyrkan, och då ska jag ha kollat upp öppettiderna ordentligt.

Falks grav

Allt sedan jag hamnade i Småland 2011 har jag hört talas om Falks grav eller Falkens grav. Eller jag har hört talas om platsen tidigare och då i samband med att jag sökt på spökplatser i Sverige. Fråga mig inte varför jag har sökt på det, då jag i själva verket inte alls är förtjust i spökerier. Men, samtidigt så har ju det här med Falks grav pockat på min nyfikenhet med ojämna mellanrum. Och så hade jag ju ändå bil den där veckan, och när jag nu ändå var på väg till Jönköping från Hjo så tänkte jag att jag passar på att spana in den där platsen. Men det är inte helt lätt att hitta hit... Vägbeskrivning kommer längst ner i inlägget.


Men vad är då denna mytomspunna plats? Jo det är platsen där rånmördaren Jonas Johansson Falk är begravd. Jonas Johansson Falk föddes den 4 mars 1828 i Karshults soldattorp i Skaraborgs län och han blev då avrättad den 21 november 1855 på Svedmon i Hökensås. Varför blev han då avrättad? Jo han och hans styvfar Anders Frid tyckte det var en briljant idé att råna postdiligensen vid Tunarp i Sandhems socken den 22 augusti 1854. På denna postdiligens fanns postiljonen A M  Nilssén och drängen Sven Larsson. Nilssén avled av sina skador på lasarettet i Jönköping den 8 september 1854.

En av vägarna i Hökensås

De båda rånarna fångades i Stockholm och dömdes till döden vid ting i Slättäng. Styvfadern benådades till livstids fängelse. Falk däremot, blev avrättad på Svedmon i Hökensås. Hans grav, i den glesa tallskogen, alldeles i närheten av själva avrättningsplatsen består av ett enkelt järnkors med texten "FALK - 1855". Det som är intressant med platsen är att det "alltid" ligger färska blommor på platsen. Jag vågar dock inte säga om det gäller året runt eller "bara" sommartid. Jag har nämligen läst lite olika historier om detta. Men visst fanns det blommor vid graven när jag var där. Vem som lägger dit blommorna? Det är det ingen som vet...

Falks grav

Falks grav

Även om jag är glad att jag faktiskt tog mig dit, så inser jag hur otroligt korkad jag egentligen var att jag gjorde det på egen hand. Men, det är alltid lätt att vara efterklok... Och vad menar jag med att det var korkat att åka dit på egen hand? Jo, därför att det här området är ett stort område med ett "virrvarr" av små grusvägar, och det var ju faktiskt ingen som visste att jag fått för mig att åka hit. Det är inte skyltat förrän man är alldeles vid platsen, och det var en ganska olustig känsla vid platsen. Inte var det bättre av att det fanns en Volvo 740 eller nåt i den stilen med ett gäng mycket nyfikna unga män i som såklart ville veta varför en ensam tjej skulle ut i skogen och kolla på en grav. Jag tyckte det var så otäckt att jag faktiskt för ett kort ögonblick funderade på att bege mig av igen utan att ens gå ur bilen. Men, så körde Volvon iväg. Och jag var snabbt ute ur bilen, gick med raska steg till graven, kikade lite, och fotade innan jag återigen var på plats i bilen så kom det två andra nyfikna på Falks grav. Men de här personerna skrämde mig inte. Jag behöver väl inte säga att jag var ganska snabbt därifrån, för jag hade ingen lust att möta de där killarna i Volvon igen!


Hur hittar man hit då? Från 195:an, ca 1 km norr om Fagerhult, följ avtagsväg mot Sved och följ den vägen ca 3 km.

Brandstorps kyrka

Brandstorps kyrka blev ett litet bonusstopp på min Hjoresa. Planen var inte att åka dit från början, men så kom jag på att visst har jag väl läst att det ska finnas en träkyrka där. Rödmålad. Så på vägen tillbaka från Hjo så svängde jag av 195:an och körde mot Brandstorps kyrka. Och visst hittade jag en träkyrka där i Brandstorps kyrkby. En rödmålad träkyrka dessutom.

Brandstorps kyrka sett från parkeringen

Dagens kyrka är från slutet av 1600-talet har en grekisk korsform med torn i mitten. Kyrkan har korsarmar som sträcker sig ut åt alla fyra väderstreck. Byggnadens olika delar täcks av branta valmade sadeltak som är klädda med tjärade sågade ekspån. Inne i kyrkan är väggar och tak täckta med målningar.

Takmålning

Istället för gardiner

Första kyrkan här i Brandstorp var ett kapell med medeltida anor som flyttades hit 1626 från byn Häldesholm och på order av ingen mindre än Per Brahe. Kapellet var dock i så dåligt skick att man rev det och byggde en ny kyrka 1694-98 under ledning av Anders Bengtsson, byggmästare från Jönköping. Under korgolvet inrättade man en gravkammare för familjen Hård. Under 1700-talet uppfördes vapenhuset, sakristian öster om koret och en dörr togs upp i den södra korsarmen 1774. Johan Kinnerus från Jönköping försåg kyrkans innertak med målningar 1748. 1877-78 genomfördes en modernisering av kyrkan som då fick en gul färg istället för röd, fönstren förstorades och takspånen byttes ut. Hängrännor och stuprör sattes upp och södra och norra korsarmen försågs med läktare.

Brandstorps kyrka

Djävulen finns avbildad...

1923 genomfördes en restaurering av kyrka som då återställde den till det skick den hade på 1700-talet. Läktarna som uppfördes 1877-78 togs bort, fönstren försågs med antikglas för att dämpa det kraftiga dagsljuset och ytterväggarna målades åter röda, bara för att nämna några saker som gjordes. Under 1900-talet har flera andra restaureringar gjorts.

Predikstolen är från 1702 och altaruppsatsen är från 1749. Dopfunten i snidad furu skänktes till kyrkan någon gång mellan 1766 och 1789. Här finns också ett krucifix från omkring 1700.

Brandstorps kyrka

Brandstorps kyrka

Brandstorps kyrka

Predikstolen

Utanför kyrkan står en fristående klockstapel som uppfördes 1708 och kläddes in 1860. Runt kyrkogården går en stockgärdesgård bestående av 51 balkar. Den kortaste är fyra meter och den längsta är tio meter. Sydväst om kyrkan finns ett bårhus från 1930 byggt av brädor som härstammar från äldre byggnader.

Kyrktornet sett inifrån kyrkan.

I vapenhuset

Det är de här enkla gravstenarna som allt som oftast
fångar min uppmärksamhet!

 

Brandstorps kyrka och kyrkogård

Det är inte svårt att hitta hit, det är skyltat från väg 195.

Södra Fågelås kyrka

Ca 15 km söder om Hjo ligger Södra Fågelås kyrka, en träkyrka förmodligen uppförd på 1600-talet. Den har en stomme av liggtimmer och består av ett långhus med rakt avslutat kor i öster. Vid sydöstra sidan av långhuset finns ett vapenhus och vid norra sidan finns en sakristia. Ytterväggarna är täckta med kluvna rödfärgade spån. Långhus och kor har separata sadeltak, belagda med spån.

Södra Fågelås kyrka

Södra Fågelås kyrka

Jag var aldrig inne i kyrkan, då jag fick känslan av att den var stängd. Men då jag aldrig var och ryckte i några dörrar så vet jag inte huruvida kyrkan var öppen eller inte. Fram till slutet av 1800-talet var kyrkorummet försett med målningar, men som då förstördes. Några av målningarna finns dock kvar på korets tak. Predikstol och dopfunt i trä är från 1600-talet. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1683.

Lilla Isa blev inte gammal...

Kyrkogården

Liksom Norra Fågelås kyrka så har Södra Fågelås kyrka en fristående klockstapel vid sidan av kyrkan. Den nuvarande klockstapeln är byggd av trä i en utpräglad schweizerstil. Den uppfördes 1887 och ersatte då en stapel från 1600-talet som brann ned efter ett åskoväder. Träpanelen rödmålades 1942 och 1971 tillkom takplåten av koppar. I stapeln hänger två kyrkklockor.

Södra Fågelås kyrka och klocktornet

Klocktornet

Det är inga svårigheter att hitta hit. Utmed 195:an mellan Habo och Hjo så är det skyltat.

Norra Fågelås kyrka

I anslutning till min Hjoresa slutet av juli så passade jag på att stanna till vid Norra Fågelås kyrka, strax söder
om Hjo. Och till min stora lycka så var faktiskt kyrkan öppen, så jag fick möjligheten att gå in i den också.

Kyrkan omnämns första gången i skrift 1225, men det har förmodligen funnits en kyrka här sedan 1100-talet. Man tror att murar från den första kyrkan ingår i den nuvarande kyrkobyggnaden. Dagens kyrka är en gotisk salkyrka med högspetsiga gavelrösten.

Norra Fågelås kyrka och dess klocktorn

I mitten av 1600-talet genomgick kyrkan en större ombyggnad då vapenhuset tillkom, samtidigt uppfördes kryssvalv i trä samt en orgelläktare. Man byggde ett gravkor vid kyrkans södra del för Karl Hård som avled 1633. Fönstren förstorades troligen 1693.

Även på 1700-talet genomfördes det ombyggnader av kyrkan. 1749 uppfördes det Stackelbergska gravkoret på den norra sidan av kyrkan. 1754 byggdes koret om och fick då sin nuvarande form med en tresidig avslutning och med samma bredd som långhuset. En västportal togs upp och samtidigt togs förmodligen en takryttare ned (som uppfördes på 1600-talet), pga rasrisk. 1788 flyttade släkten Hård ifrån socknen och det Hårdska gravkoret gjordes om till sakristia.

I slutet av 1920-talet genomförde man en större restaurering av kyrkan under ledning av Evert Milles som skulle återställa kyrkan i dess barockdräkt. Sakristians ursprungliga fönster togs upp, och det Hårdska gravkoret byggdes om ännu en gång och blev ett dopkapell. Stackelbergska gravkoret omvandlades på släktens bekostnad till ett gravkapell. 1994 genomgick kyrkan omfattande reparationsarbeten.

Väggarna i kyrkan pryds av flera snidade och målade begravningsvapen, och över altaret finns ett krucifix från 1400-talet uppsatt. På Historiska museet finns ett Mariaskåp från 1400-talet, som en gång fanns här i kyrkan. I dopkapellet står en dopfunt av kalksten som fru M.E. Sparre på Almnäs, skänkte till kyrkan 1651. Predikstolen är skänkt av Johan Hård på Hjällö 1667.

Inne i norra Fågelås kyrka

Krucifixet från 1400-talet.

Begravningsvapen

Dopkapellet med dopfunten från 1650-talet

Predikstolen

Tavla inne i kyrkan

Utanför kyrkan står en rödmålad klockstapel i trä med spånklätt tak. Klockstapeln uppfördes på 1300-talet men genomgick troligen en ombyggnad på 1760-talet. Klockstapeln har tre klockor där lillklockan är daterad till 1300-talet, mellanklockan 1500 och storklockan 1786.

Klockstapeln

Efter att jag kikat klart inne i kyrkan så tog jag som jag alltid gör en promenad på kyrkogården...

Gravsten

En gravsten som jag fick upp ögonen på...

Del av kyrkogården och kyrkan i bakgrunden

På kyrkväggen

Gammal gravsten(?)

Norra Fågelås kyrka ligger ca 5 km söder om Hjo för att hitta hit (om man redan är i Hjo) kör man Hamngatan söderut förbi Stora torget, förbi strandpromenaden och sedan svänger man vänster vid skylt B&B Röda Stallet. Följ skyltning mot Norra Fågelås kyrka och Vättern Sparris. Är du ute och far längs 195:an är det skyltat även därifrån!