Vid Kyrkhamn på Ölands sydspets, på vägen ner till Ottenby byggde man under andra halvan av 1200-talet ett kapell för att - som det så fint heter - sörja själarna av den fiskarbefolkning som bodde i Kyrkhamn. Det var en rektangulär byggnad i kalksten och gråsten med tegelinfattningar i de tre portalerna som var placerade i norr, söder och väster. I östgaveln fanns ett rosettfönster.
Kapellet övergavs vid reformationen, men källor säger att det stod kvar i mitten av 1600-talet, men angavs öde 1676. Vid 1700-talets mitt och in på 1800-talet stod de taklösa murarna intakta men i början av 1900-talet återstod endast västgaveln, ett stycke av triumfbågsmuren och de nedre delarna av murarna. Under kapellets golv har man hittat en kruka med silvermynt. De flesta mynten är från 1300- & 1400-talen och merparten från de nordtyska Hansastäderna. Det sägs att materialet från det förfallna kapellet användes som byggnadsmaterial till fyren långe Jan då den uppfördes 1784-85.
Ruinen och stenkorset i dimma. |
Det är inte mycket som återstår av kapellet |
Modell över kapellet |
Men, så stegrade mitt historieintresse och jag ville se/uppleva så mycket som möjligt av Ölands spännande historia. För några år sedan "hittade" jag då det där stenkorset på höger sida efter färisten på väg ner mot Ottenby. Det dröjde dock ytterligare ett par år innan jag faktiskt fick stannat till, närmare bestämt 30 september 2011 i samband med en tur till Ölands Skördefest. Jag kan tänka mig att min vapendragare helt enkelt tröttnat på mitt tjat om det där kapellet...
Idag är det ju som sagt inte så mycket som återstår av kapellet, men det är ändå värt stoppet. Om inte annat för den fantastiska miljön runtomkring!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar