Grillkväll i Rökinge

Som jag nämner någonstans här på bloggen, så behöver inte utflykten vara så långt hemifrån. Den här utflykten är just en utflykt hemmavid. Den här gången gick turen över till öa (Visingsö). Jag, systrarna Berggren och Elin, mina sommarjobbarkollegor på turistbyrån i Gränna och på öa, bestämde att vi skulle träffas en kväll för lite grillning och skitsnack!

Efter visst velande så kom vi i alla fall fram till att vi skulle träffas den 19 augusti. Elins sista dag på turistbyrån på öa, för i år. Vi kunde inte valt en bättre kväll. Det var varmt, vindstilla, och vi fick njuta av solnedgången över Vättern och mina hemtrakter Västergötland, även om jag förstås härstammar lite längre in i landskapet.

Vi körde knytisvarianten, dvs Elin stod för grillen och köttet, systrarna Berggren för potatissallad och avocadosås (hemgjort naturligtvis), och jag trollade ihop en kladdkaka till efterrätt!



Utsikt från trädgården, över grannens ägor

Solen låg på helt perfekt, innan den fick för sig
att gå ner förstås.

Gården där Elin och hennes familj bor under sommaren är precis en sån gård jag skulle kunna tänka mig på att bo på nån gång i livet. Här driver även Elins farmor och farfar ett litet Bed and Breakfast, sommartid.

Boningshuset

Rummen man kan hyra in sig i är Drängstugan och Lillstugan, och frukost äter man då i huvudbyggnaden.

Lillstugan skymtar fram mellan löven

Jag gillar ju solnedgången från min balkong i Kaxholmen, med utsikt över både Landsjön och Vättern, men den går ju inte att jämföra med solnedgången från västsidan av Visingsö. Helt underbar var den. Tror till och med systrarna Berggren gillade den, och då bor de ändå i Gränna, och kan se solnedgången över Visingsö varje kväll från deras hus!

Solnedgång sett åt sydväst

Solndegång sett åt nordväst

Solen går ned över Västergötland

Då kollektivtrafiken inte är den bästa under helger, och absolut inte en söndagkväll, så kollade jag tidigare i veckan om jag kanske kunde sova över hos Elin och hennes farmor och farfar. Och det gick bra.

Jag fick den stora äran att sova i Lillstugan. Jag hade alltså ett helt litet hus för mig själv. Och man kan ju nästan säga att det blev som ett litet "studiebesök" där på Rökinge Haraldsgård i samband med att jag sov över. Och som jag sov. Jag drömde dessutom om farmor och farfar, fast det var väl egentligen mest om deras hus. De bodde nämligen i ett rött trähus med vita knutar, och lukten inne i Lillstugan påminde om lukten i farmor och farfars hus. Inte konstigt att jag drömde som jag drömde.

Lillstugan

I Lillstugan finns det två sovrum, med två bäddar i varje, och dusch och toalett. Ena rummet kallar man för köket, ja därför att det var köket en gång i tiden, och man har haft den goda smaken att behålla vedspisen. Det andra rummet kallas för biskopsrummet, då en biskop ska ha sovit där en gång!

Köket

Den gamla vedspisen från Norrahammar.

Efter lite velande där vid 22.45-snåret när det var dags att krypa till kojs bestämde jag mig för att sova i biskopsrummet. Det kändes tryggt att sova i samma rum som en biskop en gång gjort!

Biskopsrummet.

Efter en god natts sömn gick jag över till boningshuset där frukosten var uppdukad. Och frukostutsikten går inte att klaga på, med utsikt över Vättern och Västergötland. Naturligtvis fick jag skjuts till färjan av Elin. Och lite världsvant gled vi in på hamnplan typ 90 sek innan färjan avgick. Rutin vill jag kalla det för!

Frukostrummet