Grenna Museum - Polarcenter

Då har turen kommit till Grenna Museums "tredje ben", Polarcenter. I den här delen får man kort och gott, veta mer om expeditioner i Arktis och Antarktis.

Vem/vilka kom först till Nordpolen och Sydpolen? Vem var den förste att ta sig till båda polerna? Här finns modeller av Snow Hill, Nordenskjölds station på Antarktis, Svenskehuset på Spetsbergen.

Här finns även kartmodeller av Arktis och Antarktis som visar expeditionsrutter och forskningsstationer... Här i Polarcenter hittar man en pysselhörna för barnen och en läshörna för de vuxna.

Även i Polarcenter har man tillfälliga utställningar. Sommarens tillfälliga utställning handlar om den svenska sydpolarexpeditionen 1901-1903. Som en del i denna utställning har man nu byggt en kopia av Snow Hill på museigården, och den hugade kan sova över i Snow Hill!

Senaste tillskottet i Polarcenter, möts man av redan innan man kommer in på museet, nämligen kopian av Nordenskjölds "Snow Hill". Öppnas i mitten av maj!

Skinnarmo på väg till Nordpolen

Uppstoppad isbjörn på Polarcenter

Kartmodell

Vem kom egentligen först?

Modell av Maudheim på Sydpolen

Öppet: Dagligen, året om. Stängt: julafton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen.

Entré: Vuxen 50:-, Student: 30:-, Pensionär: 30:-, Barn 7-15 år: 20 kr, Familj (2 vuxna & 3 barn): 120:-, Barn under 7 år: Fri entré. (2012)

Tillgängligt: Ja, hiss finns.

Grenna Museum - Andréexpeditionen

Den 18 oktober 1854, föddes Salomon August Andrée i Gränna. Denna man hade två stora intressen i livet; teknik och ballongflygning. Han fick för sig att flyga till Nordpolen i en vätgasballong. Ingen hade ju varit där tidigare... Till sin hjälp i denna expedition hade han Knut Fraenkel och Nils Strindberg. Den 11 juli 1897, lyfte ballongen, Örnen, med de tre männen, med riktning mot Nordpolen.

Det gick dock inte direkt som Andrée hade tänkt sig. Efter att ha varit i luften tre dagar, var man tvungen att nödlanda på isen, och börja vandra tillbaka mot civilisationen. Mer tänker jag inte berätta om Andréexpeditionen... För jag vill ju att ni ska göra ett besök på museet! Fast jag misstänker att ni vet hur det gick.

Grenna Museum hittar man på Kulturgården, som finns alldeles mittemot huset där Salomon August Andrée föddes.

Huset där Salomon August Andrée föddes

Byst över Salomon August Andrée

Det första man ser när man går ner för trappen, efter att ha sett den lokalhistoriska utställningen på museet, mer om det kan du läsa i föregående inlägg, är en modell av Andréexpeditionens ballong, Örnen. Den här kopian/modellen av Örnen användes i filmatiseringen av "Ingenjör Andrées luftfärd", om jag inte minns helt fel!

Andrée och Nils Strindberg i Örnen.

Alldeles i början av utställningen finns museets biograf, här visas en kortversion, ca 15 min av filmen "Ingenjör Andrées luftfärd. Väl värd att se faktiskt.

Bion

Efter att ha sett filmsnutten, kan man gå in bland de stora veporna med bilder på personerna, som direkt eller indirekt, var delaktiga i Andréexpeditionen. Här kan man läsa lite mer om personerna.

Sedan är det bara att strosa omkring bland montrarna och titta på fynden från Vitön. Här finns deras kläder, en kamera, vapen, matburkar, ja till och med en champagneflaska hittades i deras sista läger. Bland fynden hittade man även små cylindrar med filmrullar i, man lyckades framkalla en del av dessa, och på en av väggarna kan man se kopior av expeditionens foton.

Här finns även två datorer, en där man kan läsa ur Andrées dagbok, och en där man kan se bilder från Danskön och Vitön, expeditionens startplats, och där kropparna återfanns 1930. Intill modellen/kopian av finns två bildskärmar där man bl.a. kan se jordfästningen av kropparna.

Champagneflaska hittad på Vitön

Fynden från Vitön

Kläder som bars av expeditionens deltagare

Andréexpeditionens vapen

Andréexpeditionens båt

Andréexpeditionens egna foton

Även nere i Andréeutställningen och Polarcenter förekommer det tillfälliga utställningar. Just nu visas "Andrée i konsten". Den handlar precis om vad det låter som, konstnärer som "tolkat" Andréexpeditionen.

Andrée i konsten.

Museet består av ytterligare en del, Polarcenter. Mer om Polarcenter kan du läsa i nästa inlägg!

Öppet: Dagligen, året om. Stängt: julafton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen.

Entré: Vuxen 50:-, Student: 30:-, Pensionär: 30:-, Barn 7-15 år: 20 kr, Familj (2 vuxna & 3 barn): 120:-, Barn under 7 år: Fri entré. (2012)

Tillgängligt: Ja, hiss finns.

Grenna Museum

Den här gången gick turen till Grenna Museum, eller Andréemuseet som de flesta frågar efter när de kommer till oss. Men, rätt ska vara rätt, och sedan 2002 då man flyttade in i de nuvarande lokalerna så heter museet Grenna Museum - Andréexpeditionen - Polarcenter. Namnet syftar på museets olika delar. Ja, lokalhistoria, fynden från Andréexpeditionen, och så den delen som handlar om olika expeditioner i Arktis och Antarktis.

Grenna Museum

Det här inlägget kommer att handla om den lokalhistoriska utställningen. Alltså det man möts först av när man löst entrébiljetten.

I den lokalhistoriska utställningen får man veta mer om traktens historia, tyngdpunkten ligger på Grännas historia, från forntiden och framåt. Det första man möts av är just Gränna i förhistorien och medeltiden.

Riddarhjälm

Man kommer sedan in i "grevskapshörnan" där man möts av drabanten, grevens egen livvakt. Här kan man se en film om uppförandet av Visingsborg på Visingsö och branden som ödelade slottet. Här finns även modeller över grevskapets tre slott.

Drabanten

Modell över Visingsborgs slott

Efter "grevskapshörnan" möts vi av Gränna innanför "tullarna", här står Amalia Eriksson i sitt kök med sina polkagrisar. Vi får veta mer om fotografen Calla Sundbeck. Intill Amalia Erikssons kök finns en liten filmhörna, där man kan se journalfilmer om Gränna.

Amalia Eriksson

Calla Sundbecks fotoateljé

Därefter kommer man till avdelningen där museets tillfälliga utställningar huserar. Just nu är det utställningen "Insamlat" som är aktuell. Här har man rotat fram föremål insamlade av Grenna Hembygdsförening 1912-1976, med anledning av föreningens 100-årsjubileum i år.

"Insamlat"

Man kommer sedan till en modell av ångaren Per Brahe, som förliste utanför Hästholmen, en bit norr om Gränna, 1918. Med på ångaren var den kände konstnären John Bauer och hans familj. Här visas en dokumentär om just förlisningen. Intill ångaren kan man se en dokumentär om pimpelfiske på Vättern.

Ångaren Per Brahe

Den lokalhistoriska utställningen "avslutas" med en liten utställning om turismens början i Gränna och om de människor som till följd av krig och förföljelse tvingats fly, och som befunnit sig i trakten som fångar eller på flykt.

Utställning om turismens början

"Turistbroschyr"

Utställning om de som inte egentligen valt att vistas i Gränna

Man tar sedan trappan ned till Andréeutställningen och Polarcenter, ja det finns en hiss för den som inte klarar att gå i trappor. Men, den delen tar jag i nästa inlägg!

Öppet: Dagligen, året om. Stängt: julafton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen

Entré: Vuxen: 50:-, Student: 30:-, Pensionär: 30:-, Barn 7-15 år: 20:-, Familj (2 vuxna & 3 barn): 120:-, Barn under 7 år: Gratis

Tillgängligt: Ja, hiss finns.

Fallen i Trollhättan & Kungsgrottan

I förra blogginlägget skrev jag om en av Trollhättans största/främsta sevärdheter, det här blogginlägget kommer handla om ett annat stort dragplåster. Nämligen de berömda(?) Trollhättefallen. Folk har ända sedan 1600-talet kommit till Trollhättan för att beundra vattenmassorna.

Det är egentligen tack vare dessa som Trollhättan kom att växa och så småningom bli en stad. Redan på 1400-talet fanns det sågar längs Göta Älv, men dessa låg längre uppåt älven än vid själva fallen.

Under årens lopp växte antalet kvarnar och sågar1654 vid fallen, och fanns det 16 vattenverk och kring 1700 var de 30 stycken! Vid mitten av 1700-talet började dessa anläggningar gå samman drivas i större skala. Än idag kan man se ruinerna av några av dessa.

I början av 1900-talet genomgick fallområdet en stor förändring då man började bygga Olidestationen som omvandlade vattenkraften till elektricitet. 1910, då Olidestationen invigdes var den redan otillräcklig, och man fick ganska omgående bygga ut kraftstationen. 1941 invigdes den andra kraftstationen - Hojumsstationen, och samtidigt tystnade det i fallfåran!

Men, helt dött är det ju inte fallfåran. Under sommartid kan fortfarande, under organiserade former se hur det en gång i tiden kan ha sett ut. Vid varje fallpåsläpp, som varar i tre minuter, forsar det ut närmare 54 miljoner liter vatten. Det betyder 300.000 liter, eller 1600 normala badkar varje sekund!

Vill man uppleva något riktigt häftigt ska man se ett belyst fallpåsläpp, gärna i samband med avslutningen av Fallens Dagar eller på Nyårsafton då man smäller av ett rejält fyrverkeri efter fallpåsläppet. Ljudeffekterna som blir bland "bergen" är inte av denna värld.

Men, vill man vara med om detta får man vara ute i god tid. Ja, om man vill ha en bra plats där på Oscarsbron. Avslutningen på Fallens Dagar brukar vara kl. 23.00, och vill man då ha en bra plats, får man nog vara på plats typ runt 21.00...

Bilderna nedan visar hur ett fallpåsläpp kan se ut!

Tomt i fallfåran

Vattnet har släppts på i en dammlucka

Vattnet har släppts på ytterligare två dammluckor

Vattenmassorna möts

Full fart i fallfåran

Fallpåsläpp i belysning

Ruinerna i fallfåran i vinterskrud

Alldeles intill fallfåran finns ett jättelikt kungligt autografblock. Det är en så kallad jättegryta, där kungligheter sedan 1754 har ristat in sina namn. Först ut var kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, och senast i raden är kronprinsessan Victoria som var där 2001.

Kungsgrottan

Tillgängligt: Fallpåsläpp maj-september. Maj, juni och september: lördagar kl. 15.00. Juli och augusti: alla dagar kl. 15.00. I samband med Fallens Dagar 20-22 juli (2012) 12.00, 14.00, 16.00, 18.00, 20.00 samt 23.00 (belysning). Vid extremt högt vattenstånd i Vänern eller vid större grupper kan det vara fallpåsläpp andra tider...

Slussarna i Trollhättan

En av Trollhättans främsta sevärdheter slussarna och "Gamle Dal'n". Här finns inte mindre än tre slussleder parallellt med varandra, den äldsta invigdes år 1800 men drömmen att ta sig förbi de mäktiga fallen är äldre än så. Redan på Gustav Vasas tid fanns funderingar på hur man skulle göra en helt segelbar led mellan Västerhavet och Vänern. Det fanns dock tre hinder på vägen, Lilla Edet, Trollhättan och Vargön (Vänersborg). Det skulle dock dröja till 1607 innan den första slussen var färdigbyggd i Lilla Edet, och det skulle alltså ta nästan ytterligare 200 år innan den första slussleden i Trollhättan invigdes! Man hade dock "redan" på 1700-talet försökt att bygga slussar förbi Trollhättefallen, men mer om detta lite senare.

Göta Älv vid Gamle Dal'n.

Som jag skrev så invigdes den första slussleden i Trollhättan år 1800, närmare bestämt den 14 augusti. Själva arbetet på slussarna påbörjades 1794, och arbetena leddes av Erik Nordewall. Slussleden består av åtta slussar i två etapper, och höjdskillnaden 30 meter. Slussarna kunde transportera fartyg med laster på upp till 140 ton!

Det här blev snabbt ett av Sveriges största turistattraktioner! Ja, man pratade till och med om att det här var världens åttonde underverk!

1800-års slussled (tror jag ;))

1800-års slussled

1800-års slussled

Slussarna skulle snart visa sig vara för små. 1832 invigdes Göta Kanal och slussarna där hade större mått. Man tvingades därför bygga nya, större slussar här i Trollhättan. Även detta kanalbygge, som leddes av Nils Ericson, tog sex år att bygga. Och den 5 juni 1844 invigdes den nya slussleden! Den här slussleden bestod av elva slussar fördelad på tre etapper. Dessa slussar klarade av fartyg med last på upp till 300 ton.

Båda slusslederna användes parallellt, fram till dagens slussar invigdes 1916. För övrigt samma år som Trollhättan fick stadsrättigheter.

1844-års slussled

1844-års slussled

1904 tog staten över slussarna av Trollhätte Kanalbolag, och man började genast planera för en ny och större slussled. Och, som jag skrev 1916 var den klar. Byggherre denna gång var Vilhelm Hansen, och dagens slussar består av fyra slussar på två etapper. Någon har räknat ut att det varje år fraktas ca 3,5 miljoner ton gods, och att det under sommarmånaderna passerar ca 3500-4000 fritidsbåtar i slussleden. Varje slussning tar ca 7 min, och hela slussningen tar ca 45 minuter.

Här finns även det berömda slusscaféet, och säg den Trollhättebo som inte har käkat deras populära räkmackor? Under sommaren anordnas även veteranbilsträffar här varje onsdagkväll.

1916-års slussled

Som jag nämnde tidigare hade man redan under 1700-talet försökt att bemästra Trollhättefallen. Utan att lyckas. Första planen var att förlägga slussarna parallellt med fallen. Byggherre här var Christopher Polhem, som 1717 lade fram ett förslag för kung Karl XII om hur man med hjälp av tre slussar skulle ta sig förbi fallen. Det hela drog ut på tiden och man kom inte igång förrän 1747.

Den översta slussen förlades vid nuvarande Strömkarlsbron, den mellersta vid Oscarsbron och den nedersta slussen vid Flottbergsströmmen. Den översta slussen, som fick namnet Ekeblads sluss, var klar 1754, och användes faktiskt bara en enda gång. Det var vid invigningen, då kung Adolf Fredrik och drottning Ulrika Lovisa slussades.

Ekeblads sluss

Ekeblads sluss

Den mellersta slussen, Polhems sluss, var så när som på slussportarna, färdigbyggd 1753, men användes aldrig.

Polhems sluss

Den nedersta slussen, Elvius sluss, var färdigsprängd 1755. Men en olycka gjorde att hela byggandet avstannade. Och kom aldrig igång igen. Men, man hade trots detta inte gett upp planerna på att trots allt bygga slussar här i Trollhättan, och 1757 kom en man vid Daniel Thunberg på idén, att om man inte kan betvinga naturkrafterna, vilket den raserade dammen var ett levande bevis för, varför inte gå vid sidan om dem? Och därför ligger slussarna där de ligger!

Elvius sluss

1844-års slussled i vinterskrud

 Tillgängligt: Året om. Dock sandas inte promenadstigarna vintertid! Slusscaféet öppnar Valborgsmässoafton och håller öppet hela sommaren.

Hitta hit: Skyltat från E45:an.

Störlinge & Lerkaka kvarnar

Om det är något som Öland är känt för så är det väl sina väderkvarnar?!. De går liksom inte att undvika när man är på ön. Även om man tycker att det finns många väderkvarnar idag, så är det ingenting mot vad det har funnits på ön tidigare.

Under 1800-talet fanns här ca 2 000 kvarnar, och i princip varje gård hade sin egen kvarn. Idag kan man se ca 350 kvarnar. Tyvärr är ganska många (i mina ögon i alla fall) i ganska dåligt skick. T.ex. är det många kvarnar som saknar sina vingar. De allra flesta var och är de s.k. stubbkvarnarna. Det är en kvarntyp, där man kan vrida själva kvarnhuset, beroende på vindarna!

På ett par ställen, t.ex. i Lerkaka och Störlinge på östra Öland finns det fortfarande välbevarade kvarnrader. Lerkaka kvarnrad, med sina fem kvarnar på rad sägs vara den vackraste och bäst bevarade kvarnraden. Den längsta kvarnraden hittar man i Störlinge, där det står sju kvarnar på rad!

Vill man ta en titt inne i kvarn, kan man göra detta i Sandviks kvarn. En s.k. holländare från 1800-talet. Det speciella med holländarna är att endast själva toppen där vingarna sitter är vridbar. Det går säkert, ja någon gång under sommaren i alla fall, även att titta in i en stubbkvarn. Jag har dock inte koll på vilka och när. Tyvärr.

Lerkaka kvarnar

Störlinge kvarnar