söndag 24 juli 2016

Wenersborgs Tändsticksfabrik

Många känner väl till att det funnits en tändsticksfabrik i Jönköping. Och att det var där som säkerhetständstickan ”uppfanns”. Men vad inte lika många vet (misstänker jag) är att det också funnits en tändsticksfabrik i Vänersborg. Jag fick veta det först vid mitt första besök på Tändsticksmuseet i Jönköping för en sisådär tre år sedan. Där läste jag på en skylt att det även funnits tändsticksfabrik i Vänersborg och Tidaholm. I Tidaholm finns den fortfarande kvar! Trots att jag kikat och läst den där skylten vid ett flertal tillfällen så har jag inte tagit reda på exakt vart tändsticksfabriken låg. Men, så i samband med att jag var hemmavid sist gång så fick jag för mig att faktiskt en gång för alla ta reda på vart den låg. Anledningen till mitt nyvunna intresse för tändsticksfabriken kom då jag var inne på Visit Trollhättan-Vänersborgs hemsida för att kika på vad Tvåstad anser att man inte får missa som besökare. Där läste jag om en skulptur som heter ”Tändsticksasken”.
Tändsticksfabriken, idag ligger Friskis & Svettis
i lokalerna.
1848 startades tändstickstillverkning vid Kasen, väster om Vänersborg, av Robert Bergmark. Redan i slutet av 1848 kunde fabriken försörja 65 anställda. 10 vuxna och 55 barn! Arbetstiden var lika lång för alla, oavsett om du var vuxen eller barn.

Från början skedde all tillverkning för hand på fabriken. Utöver de anställda på fabriken sysselsattes även ett stort antal hemarbetande med limning och etikettering av askar. Även fångarna i Vänersborgs fängelse deltog i tillverkningen. Det gav fabriken billig arbetskraft och det behövdes inga arbetslokaler.

Fem år senare, 1853, flyttas tillverkningen till nuvarande Östra vägen. Till en början skedde tillverkningen här för hand, men snart kom det maskiner som drevs med handkraft eller med dragdjur. 1856 installerades en ångmaskin, och det blev startskottet för en modernare mekanisering.
Arbetsmiljön var inte den bästa och man visste att tändsticksarbetare kunde drabbas av fosfornekros och gravida kvinnor kunde få missfall av kemikalierna, då fosfor användes i tillverkningen av tändstickorna. Det gjorde det såklart svårt att rekrytera personal. Det hjälpte inte att stadsläkaren intygade att arbetet inte var hälsofarligt, för det var ju inte sant.

1860 avlider Bergmark, och fabriken tas över av Anders Olof Andersson. När Andersson tar över fabriken har man 147 arbetare varav 55 barn, och en omsättning på 85 000 riksdaler. Fabriken utvidgades och mekaniserades alltmer, och fabriken blev den tredje största i Sverige. Som mest hade man nära 600 anställda. Tändsticksfabriken i Vänersborg var i början en stark konkurrent till Jönköpings tändsticksfabrik, men dämpades av att man inte kunde hålla samma kvalitet.

Tändstickstillverkning var minst sagt en brandfarlig industri, fabriken på nuvarande Östra vägen brann inte mindre än fyra gånger. Vid de två första bränderna byggde man upp fabriken i trä, men efter den tredje branden återuppbyggdes fabriken i sten och tegel och med brandgator. Men inte ens det hjälpte. Efter fjärde branden byggde man upp fabriken i sten och med dörrar och innertak av järnplåt, och då lyckades man förhindra fler bränder.

Efter Anderssons död 1891 tar svärsonen Wilhelm H.E. Nolting över företaget och fabriken. Under hans ledning blir stormtändstickor och bookmatches Vänersborgs specialitet.

1904 tog Jönköping Vulcan Tändsticksfabriks AB över tändsticksfabriken i Vänersborg. Det gav ökad ekonomisk styrka och man kunde modernisera maskinerna.

I och med fusionen med Jönköping kom Vänersborgsfabriken 1917 att bli en av Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). 1929 tillverkade man 1,6 miljoner tändsticksaskar om dagen i Vänersborg. Fabriken lades ner den 31 augusti 1932, i efterverkningarna av Kreugerkraschen.

1859 anlade Bergmark en filial till fabriken i Åmål, men den brann under påskhelgen 1868 och återuppfördes aldrig.

Det finns en del industribyggnader kvar än idag, men mycket är förändrat och även rivet. Idag är området känt som Trenova Center.

På platsen där fabriken låg finns idag en skulptur på 170x100 cm, i form av en tändsticksask. Den är tillverkad av elever vid Birger Sjöberggymnasiets byggtekniska program. Skulpturen placerades först på Huvudnässkolans gård. Skulpturen skänktes till staden av Länsförsäkringar i samband med 350-årsjubileet 1994.
Skulpturen Tändsticksasken
Vägbeskrivning Östra vägen 1, Vänersborg

Besöksdatum 27 juni 2016

fredag 22 juli 2016

1916-års slussled

1800- och 1844-års slussleder var båda konstruerade för segelfartyg och kom i och med utvecklingen av ång- och motorfartyg att bli alltmer omoderna.
Även om järnvägen fråntagit Göta kanal sin betydelse som central transportled, så fortsatte Göta älv och Trollhätte kanal att vara en viktig transportväg från Bergslagen och Vänerområdet. Man beslutade att bygga ännu en slussled i Trollhättan. Arbetet med denna slussled började 1909 och stod klar 1916. Denna gång gjordes dimensionerna betydligt större och leden anpassades efter motorfartyg med en last på upp till 2 200 ton. Efter ombyggnader av slussarna kan man nu slussa fartyg på upp till 4 000 ton. En slussning kräver 8 000 – 12 000 kubikmeter vatten. Det tar ca 45 minuter att ta sig genom alla slussarna, och höjdskillnaden på 32 meter.
1916 års slussled består av fyra slussar, med en längd på 97,9 meter mellan portarna. De är 13,7 meter breda och vattendjupet på tröskeln är 5,5 meter och största sänkhöjden är 8,5 meter.
Arbetet leddes av Vilhelm Hansen, som också ansvarade för bygget av Olidans kraftstation som pågick samtidigt som slussbygget. Hansen blev sedan generaldirektör för Vattenfall, och liksom Ericson (1844-års slussled) en mäktig person i Trollhättan.
När 1916-års slussar togs i bruk stängdes de båda äldre slusslederna. I och med att den nya slussleden byggdes med en annan sträckning kom de äldre slussarna att bevaras vilket lett till en unik plats med tre parallella slussleder inom ett mycket begränsat område.

Hela Trollhätte kanal mellan Göteborg och Vänersborg är 82 km lång, varav 10 km är grävd och sprängd kanal, resten är naturlig farled.

Godstrafiken har minskat på Trollhätte kanal, men året om kan man se stora godsbåtar slussa, och det är inte mycket utrymme kvar i slussen… Men, det är även en del fritidstrafik, sommartid så domineras kanalen och slussarna av fritidsbåtar. Även om fritidstrafiken stagnerat något så är det omkring 3 000 – 4 000 fritidsbåtar som slussar genom Trollhättan varje år!

Vägbeskrivning Skyltat från E45:an och Trollhättans centrum.

Senaste besöksdatum 5 juni 2016

torsdag 21 juli 2016

1844-års slussled

När Göta kanal var färdigbyggd 1832 hade den en större kapacitet än Trollhätte kanal. Slussarnas dimensioner i Göta kanal var större än de i Trollhättan, och en flaskhals uppstod därmed i Trollhättan och en ombyggnad av slussarna var därför nödvändigt. 


Man beslutade att bygga en helt ny slussled bredvid den gamla. Byggandet av den nya slussleden påbörjades 1838 och den invigdes den 5 juni 1844. Både 1800-års slussled och 1844-års slussled fungerade parallellt ända fram till att nästa slussled var klar 1916.

Nils Ericson, som ansvarade för flera större kanalbyggen och senare även blev känd som järnvägsbyggare, ledde arbetet med 1844-års slussar. Han var sedan länge kvar som chef för kanalbolaget.

Slussleden består av elva slussar, med en längd på 35,6 meter mellan portarna. Slussarna är 7,1 meter breda och vattendjupet på tröskeln är 3 meter och största sänkhöjden för varje sluss är 3,1 meter. Lastkapaciteten för fartygen var 300 ton.


Vägbeskrivning Skyltat från E45:an och Trollhättans centrum.

Senaste besöksdatum
5 juni 2016

onsdag 20 juli 2016

1800-års slussled

Man började bygga slussar i Trollhättan redan på 1700-talet, men efter en olycka i mitten av 1700-talet så fullbordades aldrig den första slussleden i Trollhättan. Men, slussfrågan hade aldrig dött. Under förmyndarregenten hertig Karls besök i Trollhättan tillsammans med den då fjortonårige Gustav IV Adolf, aktualiserades frågan ännu en gång. Byggandet av slussar var vid denna tid en stor teknisk utmaning, framför allt i ett så stort fall som i Trollhättan. Ett förslag av brukspatron Peter Bagge, direktör W Chalmers i Göteborg och von Platen antogs. Lösningen man valde nu var att gräva en kanal förbi fallen och använda hela åtta slussar för att klara av fallhöjden på 32 meter. Man lovade att fullborda kanal- och slussbygget på sex år. Arbetena startade 1794, och man höll vad man lovade. Den 14 augusti 1800 invigdes den första slussleden i Trollhättan. Allt arbete med kanalen och slussarna skedde för hand av människor och djur och såväl anställd personal som indelta soldater var med och byggde kanalen och slussarna.





Slussleden består av åtta slussar, med en längd på 35,4 meter mellan portarna. Slussarna är 6,5 meter breda och vattendjupet på tröskeln är 4,2 meter och största sänkhöjden för varje sluss är 4,2 meter. Lastkapaciteten för fartygen var 140 ton.


Man anlitade landets toppkompetens inom teknik, konstruktion och infrastruktur för slussprojektet. Man anlitade Eric Nordewall som ledare för byggandet av 1800-års slussled.


Ute i världen såg man på slussleden som världens åttonde underverk. Det lockade många nyfikna att kombinera nytta med nöje, genom att studera teknik vid en romantisk plats.



Anledningen till att man till slut bestämde sig för att genomföra slussbygget vid denna tid är mycket starkt kopplad till behoven av förbättrade kommunikationer samt förbättrade tekniska möjligheter att genomföra det omfattande slussbygget. Kanalbyggen var på stark frammarsch i hela Europa, och landtransporter var fortfarande mycket besvärliga och skulle fortsätta att vara så fram till järnvägens exploatering.


Byggandet av Trollhätte kanal och slussar genomfördes genom ett privat bolag, Trollhätte kanalbolag, men utan statligt godkännande, finansiering och medverkan hade planerna aldrig kunnat genomföras.

Vägbeskrivning
Skyltat från E45:an och Trollhättans centrum.

Senaste besöksdatum 5 juni 2016

tisdag 19 juli 2016

Elvius sluss

Elvius sluss är en av tre slussar som ingår i Christopher Polhems slussled. Arbetet med Polhems slussled sattes igång 1747. Det fanns dock planer redan på 1500-talet att bygga slussar i Trollhättan för att komma förbi fallen. Polhems plan var att farleden förlades i själva fallsträckan genom att tre, mycket djupa, slussar sprängdes ur berget samtidigt som älven dämdes upp på två ställen. Detta för att höja vattennivån och eliminera ett antal forsar och fall.


Polhems slussled blev aldrig helt färdigbyggd och slussarna kom aldrig i reguljär drift. En av orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet. Nio arbetare dog vid denna olycka. En annan orsak var att det saknades pengar att bygga slussleden. Konstruktionen på slussarna var kanske inte heller den bästa, och de var troligen omoderna redan vid färdigställandet.

Elvius sluss, som är den nedersta av de tre slussarna var färdigsprängd 1755. Här pågick samtidigt ett omfattande dammbygge som skulle höja vattnet till nivå med den mellersta slussen (Polhems sluss). På så sätt eliminerades såväl Flottbergsströmmen och Helvetesfallet. Ett minst sagt storskaligt projekt. Strömhastigheten vi den då endast ca 24 m breda Flottbergsströmmen var enorm. 1755 kom mängder med plankor loss från en av sågarna uppströms, slet med sig ett av dammens fundament, vilket orsakade att nio arbetare vi den då nästan färdiga dammen miste livet. De ansvariga skyllde på varandra och projektet lades ned.

Vägbeskrivning Från centrum, kör över Klaffbron och mot slussarna. Sväng av vid skylt mot Olidanstationen. Parkera bilen på parkeringen och promenera sista biten. Följ grusstigen (Kärlekens stig) som börjar vid parkeringen. Alldeles intill Hängbron ligger Elvius sluss.

Senaste besöksdatum
7 juni 2016

måndag 18 juli 2016

Polhems sluss

Polhems sluss är en av tre slussar som ingår i Christopher Polhems slussled. Arbetet med Polhems slussled sattes igång 1747. Det fanns dock planer redan på 1500-talet att bygga slussar i Trollhättan för att komma förbi fallen. Polhems plan var att farleden förlades i själva fallsträckan genom att tre, mycket djupa, slussar sprängdes ur berget, samtidigt som älven dämdes upp på två ställen. Detta för att höja vattennivån och eliminera ett antal forsar och fall.

Polhems slussled blev aldrig helt färdigbyggd och slussarna kom aldrig i reguljär drift. En av orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet. Nio arbetare dog vid denna olycka. En annan orsak var att det saknades pengar att bygga slussleden. Konstruktionen på slussarna var kanske inte heller den bästa, och de var troligen omoderna redan vid färdigställandet.
Polhems sluss, som är den mellersta av de tre slussarna var sånär som på slussportarna färdig 1753. Den blev dock aldrig använd. Med sina 15,4 meter är den den djupaste av Polhems tre slussar. Portarna skulle behövt vara nära 16 meter höga och därmed behövt stå emot ett enormt tryck (jämfört med ex slussen i Brinkebergskulle, Vänersborg, från samma tid som var ca sex m hög). Som stöd åt portarna lämnades därför en del av berget kvar med en farbar tunnel utsprängd därunder, en sk stollgång. Höjden mellan vattenytan och tunnelns tak var bara 2,7 m och därför kunde bara små båtar med nedfällda master passera. Konstruktionen med stollgång användes även på de övriga två slussarna.

För att skapa lugnt vatten vid den norra infarten till slussen dämdes fallen kring slussen upp och den sk Kavledammen bildades. Vattnet styrdes nu västerut och fick söka sig ner kring Gullön och Önan. Detta var katastrofalt för de kvarnar och industrier som låg norr om dammen. Då vattenytan steg försvann flertalet forsar och snart hade i princip alla vattenverk norr om slussen fått lägga ned.


Vägbeskrivning Polhems sluss ligger vid Oscarsbron i Trollhättan. Följ skyltar mot slussarna. Det finns bl.a. parkering vid Trollhättans kyrka.

Senaste besöksdatum
5 juni 2016

söndag 17 juli 2016

Ekeblads sluss

Ekeblads sluss är en av tre slussar som ingår i Christopher Polhems slussled. Arbetet med Polhems slussled sattes igång 1747. Det fanns dock planer redan på 1500-talet att bygga slussar i Trollhättan för att komma förbi fallen. Polhems plan var att farleden förlades i själva fallsträckan genom att tre, mycket djupa, slussar sprängdes ur berget samtidigt som älven dämdes upp på två ställen. Detta för att höja vattennivån och eliminera ett antal forsar och fall.

Ekeblads sluss 2006
Polhems slussled blev aldrig helt färdigbyggd och slussarna kom aldrig i reguljär drift. En av orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet. Nio arbetare dog vid denna olycka. En annan orsak var att det saknades pengar att bygga slussleden. Konstruktionen på slussarna var kanske inte heller den bästa, och de var troligen omoderna redan vid färdigställandet.

Ekeblads sluss 2006
Ekeblads sluss, som är den översta av de tre slussarna var färdig 1754. Den användes en enda gång, vid invigningen, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika slussades.

Ekeblads sluss 2016
För att skapa lugnt vatten vid den norra infarten till slussen dämdes fallen kring slussen upp och den sk Kavledammen bildades. Vattnet styrdes nu västerut och fick söka sig ner kring Gullön och Önan. Detta var katastrofalt för de kvarnar och industrier som låg norr om dammen. Då vattenytan steg försvann flertalet forsar och snart hade i princip alla vattenverk norr om slussen fått lägga ned.

Ekeblads sluss 2016
Vägbeskrivning Ekeblads sluss ligger vid Strömkarlsbron.

Senaste besöksdatum
7 juni 2016

torsdag 14 juli 2016

Rysskyrkogården på Visingsö

Under Karl XII:s tid – mellan åren 1716 och 1718 – hyste Visingsborgs slott på Visingsö, uppåt 2 000 krigsfångar. Den större delen av dem var ryssar. Ca 300 av fångarna avled under sin vistelse på Visingsö. De avled av svält orsakad av missväxt och epidemier som följde i dess kölvatten. De krigsfångar som avled på Visingsö begravdes på den sk rysskyrkogården, ett par km in på ön.


På rysskyrkogården finns ett träkors rest av Visingsö Hembygdsförening 1965. Det är tillverkat av Anders Lycksäter, Bertil Bäckman och Uno Svensson. Bronsplattan är tillverkad av Olof Fong i Gränna. Korset är tillverkat i modell efter ett litet silverkort från Konstantinopel.




På kyrkogården finns också en minnessten med det rysk-ortodoxa korset uthugget. Monumentet restes 1994 i samarbete med Braheskolan och Ryska ambassaden i Stockholm, och har bekostats av ryska företag. Monumentet är ritat av den ryske konstnären A I Veslov.



Vägbeskrivning Följ hamnvägen från hamnen och inåt land, tag vänster vid skylt ”Näs”, vid nästa korsning, kör rakt över vägen. Rysskyrkogården ligger till vänster ett par hundra meter in i skogsdungen.

Senaste besöksdatum 30 juni 2015

onsdag 13 juli 2016

Runstenen i Uppgränna

Vid den gamla Holavedsvägen i Uppgränna, ca 5 km norr om Gränna, mot Duvebo, finns en runsten. Denna runsten har en bild av ett kors och texten: ”Sven reste dessa stenar efter Åslak och efter Göte, hans son och Åslak var Svens broder.” Stenen är daterad till början av 1000-talet. Korset på runstenen tyder på att Sverige kristnats då stenen restes och ristades. Runstenen i röd granit, står på sin ursprungliga plats. Mittemot denna sten, på andra sidan vägen, fanns fram till 1700-talet en rest sten som ingick i monumentet. Den idag försvunna stenen har förmodligen flyttats pga vägbanans vidgning. Kanske ligger den nu i någon vägbro eller ladugårdsgrund.



Vid platsen har det också funnits en offerkälla, och under medeltiden låg här ett kapell, byggt av franciskanermunkar 1442. Offerkällan kom väl till användning före och efter de farofyllda färderna längs Holavedens skogiga, branta och slingrande vägar, där stråtrövare kunde hålla till… Kapellet användes av franciskanermunkarna till vila och andakt på sina vandringar från Alvastra och söderut. Runt kapellet fanns en kyrkogård som var flitigt använd i början av 1700-talet då böldpesten härjade i omgivningarna. 1759 revs kapellet på order av kyrkoherden i Gränna. Ett ”sälohus”, härbärge, fanns för ”fattiga pilgrimers hugnad och glädje.”


Vägbeskrivning I Uppgränna, ca 5 km norr om Gränna. Kör mot Duvebo. Runstenen står på vänster sida av vägen och minnesstenen över kapellet på den högra.

Besöksdatum 31 maj 2011

tisdag 12 juli 2016

Forngården

Forngården är ett friluftsmuseum, beläget på klippbranten i Strömslund, Trollhättan. Här finns ett antal byggnader från 1700- och 1800-talen, som började flyttas hit 1934, ett gravröse, milstenar, solur och kvarnstenar. Härifrån har man en vacker utsikt över Trollhättan.

Huvudingången inramas av en portal av gamla ekstockar som är flera hundra år gamla. Ekstockarna hittades på botten av Håjums varp, vid byggandet av nya kraftstationen på 1930-talet.

Huvudingången
Det första man ser när man gått innanför huvudentrén är en röd klockstapel. Denna klockstapel har tidigare stått vid Fors kyrka i Sjuntorp. I denna stapel hade Fors lilla klocka hängt i minst 130 år, när den 1914 flyttades till en ny stapel. Den gamla stapeln, skänktes av Fors kommun och flyttades till Forngården 1935. Den nu synliga klockan är en ”brandklocka”, som hängt på gamla brandstationsbyggnaden vid Karl Johans torg sedan 1800-talet. Brandklockan användes alltså för att signalera att det brann.

Klockstapeln från Fors kyrka
Utsikt från Forngården
Ryggåsstugan, kommer från torpet Hästhagen i Väne-Åsaka, och är ett soldattorp från 1700-talet. Stugan var länge bebodd av gumman Maja-Lena, som sägs ha varit frisk och rask i hela sitt 90-åriga liv. Hon avled i sin stuga 1924. Hon låg aldrig någon till last och hon spann ullgarn och tillverkade strumpor. Vintertid förvarade hon sina höns under sängen bakom en hönsgrind. Ryggåsstugan flyttades till Forngården 1935. Namnet ”rygggåsstuga” kommer från att denna typ av stuga saknar innertak, så rummet når upp till takåsen. På platsen där ryggåsstugan ligger ska man ha hittat lämningar efter en flintverkstad.

Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka
Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka

Alldeles i närheten av ryggåsstugan står ett
härbre från Prässebo i Ale-Skövde socken, uppfört 1734. Härbret innehåller idag bl.a. gamla vagnar och slädar. Här finns ”överkonstapel Wiiks fyllekärra”, en två meter lång kärra med skalmar. Ekipaget var format som en låda och baktill försett med dörrar som gick att regla. Översidan kunde lyftas som två lock, och kärran var madrasserad. Polisen i Trollhättan hade besvär med att transportera överförfriskade personer, varvid överkonstapel Wiik tillverkade denna transport. I denna kärra kunde man placera besvärliga och överförfriskade personer och sedan lägga på locket. När vederbörande skulle plockas ut, låstes bakdörren upp. Kärran användes bara en enda gång, då den visade sig vara för otymplig. Det fanns bl.a. risk att kärran skulle sjunka i leran på Storgatan och då bli för tung. Härbret flyttades till Forngården 1938.
Härbret från Prässebo
Den öppna platsen mellan klockstapeln, ryggåsstugan och härbret kallas för Gröna Plan. Fynd visar att det legat en boplats under stenåldern här.

Gröna plan
Gravröset ligger på sin ursprungliga plats, men restaurerades 1936 på Trollhättebygdens Fornminnesförenings initiativ efter riksantikvariens medgivande. Röset förstördes i slutet av 1880-talet när turistvägarna på västra stranden av älven gjordes i ordning. Även flera andra rösen i närheten gick samma öde till mötes. Fynd som är gjorda i röset tyder på att graven är från bronsåldern, ca 3 300 år gammal. Man har bl.a. hittat en bälteshake, en tudelad ornerad pincett och en bronsdolk. Ett flertal hällar tydde på en hällkista, vilket också antyder gravens datering till äldre bronsåldern.

Bronsåldersröset
Bronsåldersröset
På en berghäll mittemot bronsåldersöset finns det en bronsrelief. Den är gjord till minne av Gustaf Lundén, som i särskilt hög grad har varit fornminnesvårdens främjare i denna del av Göta Älvdalen. Det var även Gustaf Lundén som var en av de som grundade Trollhättebygdens Fornminnesförening och Forngården i Trollhättan. Reliefen är gjord av skulptören Erik Sand från Strängnäs. Reliefen avtäcktes av stadsfullmäktiges dåvarande ordförande Artur Lundqvist och landsantikvarien Sven Axel Hallbäck den 22 maj 1960.

Reliefen över Gustaf Lundén
Betty Backs stuga är nog den stuga som är mest omskriven i litteraturen om Trollhättan. Betty Back, föddes 1839 och avled 3 februari 1918, var dotter till mjölnaren Petter Back. Det var en gumma som var mycket snäll, men som man hade stor respekt för. Hon livnärde sig bl.a. på knäckkokning. Stugan låg alldeles i närheten av Hebeskolan, idag Folkets Hus, och barnen på Hebeskolan var hennes största kunder. Det sägs att om man lämnade en gammal skrivbok till henne kunde Betty använda de blålinjerade bladen till knäckomslag. Stugan flyttades till Forngården 1937. På platsen där Betty Backs stuga står idag ska det ha hittats två eldstäder, i samband med uppförandet av stugan.

Betty Backs stuga
Gamla ekstockar.  En av ekstockarna har daterats till att ekollonet
har grott omkr. 850. Eken fälld ca 1002. 
Alldeles i närheten av Betty Backs stuga står Ryttaretorpet, från Malöga by. Gården var från början ett rusthållarboställe under ”Kongl Vestgötha Cavalleri” enligt en skylt ovanför dörren. Den siste soldaten som bodde i Ryttaretorpet var Meijer med hustru och en stor barnaskara. Ryttaretorpet har med sakkunnig hjälp möblerats så stilenligt som möjligt. Ryttaretorpet stod fram till 1959 vid vägen SAAB – Bollsäng.
Ryttaretorpet från Malöga by
På andra sidan gångvägen om Ryttaretorpet och Betty Backs stuga står Malöga Kassaregårdens manbyggnad. Byggnaden är troligen från 1700-talets slut. Den representerar en relativt välbärgad bys allmogekultur. Vindsutrymmet innehåller ett stort antal åskådligt upplagde föremål av skilda slag från staden och bygden. Stugans tapeter är handmålade. Kassare betyder troligen gårdfarihandlare eller knalle. Då huset låg nära ett viktigt färjeställe mellan Malöga och Naglum, kan det också ha varit ett härbärge för sådana vägfarande och alltså inte bara en bondgårdsbyggnad. Kassaregården stod fram till 1943 inom Flygmotors – idag GKN Aerospace Sweden AB, industriområde, bakom huvudkontoret. Kassaregården skänktes till Forngården av Svenska Flygmotor AB.
Mangårdsbyggnaden på Malöga Kassaregård
På området hittar man Trollhetta quarn, en skvaltkvarn som byggdes av medlemmar i Trollhätte-Gillet 1982. Virket är återanvänt från en fastighet på Österlånggatan 60 som revs i oktober 1981.

Trollhetta quarn
Daskebackens kvarn från 1700-talet kommer från trakten av Hjärtums kyrka. Kvarnen har kvar alla föremål som tillhör en vattendriven kvarn jämte en del jordbruksredskap. Kvarnen skänktes till Forngården av stärbhusdelägarna efter mjölnare Karl Johansson och kom till Forngården 1947.

Daskebackens kvarn
Forngården är en underbar plats att promenera i. Passa på att besök Forngården när byggnaderna är öppna, det är vanligtvis söndagar i juli och augusti klockan 13-17. Packa picknickkorgen och slå dig ner någonstans på gräset. Njut av utsikten. Eller varför inte vara med på någon allsångskväll?

Vägbeskrivning Kör genom Trollhättans centrum, följ skyltning Strömslund. Kör över Göta älv och några hundra meter på den västra älvstranden, tag första avtagsväg till vänster – Albertsvägen. Följ skyltning till Forngården eller Albert Kök Hotell & Konferens.

Senaste besöksdatum 7 juni 2016