söndag 21 oktober 2018

Lustigkulle

Lustigkulle är en av flera stora gravhögar från äldre bronsåldern (1800 f.Kr.-1000 f.Kr.) som funnits runt Jönköping. Tre av dem finns kvar än idag: Lustigkulle i stadsdelen Liljeholmen, Domarkullen på Gräshagen och Dödskallehöjden vid Råslätt. Gravhögarna vittnar om en rik bronsåldersbygd med kopplingar till bl.a. Visingsö.


Gravhögen är idag 30 meter i diameter, ca 4 meter hög och har ett plant krön. Den ligger i ett grönområde vid Liljeholmsparken omgiven av sentida bebyggelse. Topografiskt ligger den på en avsats vid foten av en sluttning ner mot Vättern. På sin tid var detta ett monumentalt läge, eftersom landskapet såg annorlunda ut. Nedanför högen fanns sankmarker som sträckte sig till Rocksjön, vilka också hade förbindelse med Vättern. Högens läge i ett flackt och troligtvis öppet landskap med sjöar runtomkring gjorde den synlig vida omkring.


Algot Friberg, hembygdsvårdare och fornminnesföreningens grundare, undersökte högen delvis år 1892. Av hans anteckningar framgår att högen då var 21 meter i diameter, ca 3 meter hög och uppbyggd av sand. Sanden täckte ett litet kärnröse i högens mitt. Det påträffades inga fynd men i botten låg brända ben och en mörkfärgning "sotad efter eld". Friberg undersökte visserligen inte hela högen, och det är osäkert om han kom till dess botten. Dessa fakta och läget i terrängen gör en datering till bronsåldern mest trolig.


Gravhögen har använts på många olika sätt genom tiderna. På 1600-talet sägs den ha varit avrättningsplats. På 1800-talet planades ytan av och ett lusthus uppfördes. Då fick högen namnet Lusthuskullen, som sedan blev Lustigkulle. Under lusthuset grävdes också en vinkällare! På 1900-talet påfördes ny jord, högen blev större och därmed en perfekt pulkabacke!


Senaste besök: 20 oktober 2018

Hitta hit: Från Östra Storgatan i Jönköping sväng in på Rosenborgsgatan och sedan Starrgatan ca 600 meter. Lustigkulle ligger strax söder om gatan, mitt emot Starrgatan 10.

lördag 20 oktober 2018

Drottning- och kungastenarna på Kinnekulle

Den 23 juli 1814 besökte drottning Hedvig Charlotta Kinnekulle. Maken Karl XIII hade dagen innan rest via Kinnekulle för att med flottan inta Norge. Kronprinsen Carl Johan (Bernadotte) belägrade vid den här tiden Fredrikshald.


Drottningen kom över Valle härad, Axevall och Husaby till Kullatorp på Kinnekulle. Från Kullatorp promenerade hon upp till utsiktstornet. Hon var ledsagad av kammarherre Ehrenborg, grevinnorna Taube och Ruth samt livmedikusen Doktor Pontén.

För att hedra detta besök uppförde man den 23 september, den s.k. Drottningstenen. Drottningstenen står ca 100 meter från utsiktstornet på Kinnekulle.

På stenarna nedanför finns bl.a. Oscar Fredrik, Carl, Victoria och Daniels namn inristade.








Besöksdatum: 29 juli 2018

Hitta hit: ca 100 meter från utsiktstornet på Kinnekulle

torsdag 18 oktober 2018

Andrées utgrävning på Kinnekulle

På en skylt i närheten av utsiktstornet på Kinnekulle står det "Andrées utgrävning". Andrées utgrävning? Den Andrée? Salomon August Andrée? Han som försökte flyga till Nordpolen med en vätgasballong? tänkte jag. Jag som jobbat på Grenna Museum, har helt missat att han ska ha varit på Kinnekulle och utfört en utgrävning. Han är ju ingen geolog...


Man vet inte så mycket om den här utgrävningen, men 1901 skriver geologen Gerhard Holm: "Diabasbäddens kontakt med underliggande skiffern har kunnat iakttas endast på ett ställe, nämligen invid Kullatorp, där öfveringenjör S A Andrée för några år sedan själf gjorde en inschacktning vid diababasväggens fot just i ändamål att blottlägga nämnda kontakt".

Troligen var hans syfte att försöka ta reda på om Kinnekulle var en vulkan. Man kunde konstatera att så var inte fallet.


Då Andrée inte var någon geolog bör han ha fått hjälp. Den 17 augusti 1895 så var sannolikt geologen Gerhard de Geer närvarande, och kunde bistå med sin kunskap.

Vem var det som beställde och bekostade det hela vet man inte riktigt. Men, det finns indikationer på att det var den dåvarande ägaren av Råbäck, Carl Gustaf Klingspor. Han gjorde mycket för turismen på Kinnekulle på den tiden. Han byggde ett utsiktstorn, turisthotell m.m.

Då utgrävningen låg strax bredvid stigen som gick från Råbäck upp till utsiktstornet och där dåtidens turister tog sig upp från sin inkvartering på Turisthotellet så var det kanske menat att Andrées utgrävning skulle vara ännu en turistattraktion på Kinnekulle, men då han förolyckades på sin polarexpedition och inte återvände i triumf så föll allt i glömska...


Det finns antydningar om att S A Andrée inte enbart var här för att göra en utgrävning... S A Andrée hade semester och skulle bege sig till Bergslagen, men man har konstaterat att han aldrig åkte dit. Troligen reste han till Kinnekulle (istället). Kanske skulle han träffa författarinnan Gurli Linder. Gurli var gift med den betydligt äldre språkmannen Nils Linder, men hon var mycket förälskad i S A Andrée. Det var kanske inte så konstigt att man lade ut dimridåer och villospår inför detta hemliga möte. Det finns ett brev från Gurli Linder till Andrée där hon i ett speciellt sammanhang nämner hans "regerande på Kinnekulle". Detta anses bekräfta att hon måste varit på plats när utgrävningen gjordes...


Besöksdatum: 29 juli 2018

Hitta hit: Skyltat från utsiktstornet på Kinnekulle

lördag 13 oktober 2018

Spitalkirche zum Heiligen Geist, Kitzbühel

I september 2018 åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en liten utflykt till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel var vid Spitalkirche zum Heiligen Geist.


Kyrkan som ligger alldeles intill S:t Andreaskyrkan i Kitzbühel, var från början en stor gotisk kyrka. Denna kyrka hörde till det sjukhus som grundats av hertig Stefan av Bayern år 1412. När en ny väg skulle byggas 1836 så revs kyrkan. Kyrkan ersattes av dagens kyrka, som är en liten, blygsam, nästan undanskymd byggnad.

Sevärt inne i den lilla kyrkan är altartavlan som visar den heliga treenigheten av Simon Benedikt Faistenberger, och skulpturgruppen, bestående av tre figurer som fått namnet "Vår herre på trappan".




Senaste besök: 3 september 2018

torsdag 11 oktober 2018

Liebrauenkirche, Kitzbühel

I september 2018, åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en liten tur till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel blev vid Liebfrauenkirche.

Liebfrauenkirche (Vårfrukyrkan) i Kitzbühel är en liten gotisk kyrka med stort, kraftigt torn. Kyrkan ligger på den gamla kyrkogården, alldeles i närheten av S:t Andreaskyrkan.


Kyrkan uppfördes förmodligen som ett gotiskt kapell under andra hälften av 1300-talet, och hade ett litet torn på dess norra sida. Kyrkan nämns skriftligen första gången år 1373. 1566-1569 byggdes det 48 meter höga tornet, av Wilhelm Egarten, för S:t Andreaskyrkans klocka som var för tung för dess romanska torn. Klockan hängde i/på en träbock i årtionden innan man beslöt att uppföra ett torn vid Vårfrukyrkan. Den 6,3 ton tunga klockan anses vara Tyrolens vackraste klocka.

1702 byggdes högaltaret i barock, med en nådabild, som gjort kyrkan till en vallfartskyrak. 1738-1740 fick kyrkan sin barockinteriör. Arbetet utfördes av Schwaz-arkitekten Jakob Singer, gipsaren Hans Singer och målaren Simon Benedikt Faistenberger.

Framför högaltaret finns ett storslaget smidesjärnsstaket, designad av Franz Witting 1778. I kyrkan finns även fresker från 1739 tillverkade av Simon Benedikt Faistenberger.



Kyrkan ligger otroligt vackert på en kulle i Kitzbühel, omgiven av gamla kyrkogården och S:t Andreaskyrkan.


Senaste besök: 3 september 2018

tisdag 9 oktober 2018

S:t Andreaskyrkan, Kitzbühel

I september 2018, åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av eftermiddagarna blev det en utflykt till Kitzbühel. Ett av stoppen i Kitzbühel var S:t Andreaskyrkan.


S:t Andreaskyrkan är den romersk-katolska församlingskyrkan i Kitzbühel. Kyrkan nämns första gången på 800-talet, och var då en liten hallkyrka. Den låg på samma plats som dagens kyrka, 762 m.ö.h. På 1300-talet byggdes kyrkan om till en romansk kyrka.1435-1506 byggdes kyrkan om till en sengotisk byggnad. Under mitten av 1700-talet började kyrkan få ett mer barockt utseende. 1785-1786 slutfördes "barockiseringen" av kyrkan. Kyrkans senaste renovering skedde 1987-1990. Kyrkans nuvarande 45 meter höga torn uppfördes på 1300-talet.



Interiört finns det mycket vackert att se. Det förgyllda barockaltaret tillverkades 1661-1663 av Benedikt Faistenberger och Veit Rabl. Det visar Heliga Maria och Jesusbarnet. 1739 uppfördes många av kyrkans takfresker av målaren Simon Benedikt Faistenberger.





Senaste besök: 3 september 2018.

söndag 7 oktober 2018

Helblinghaus, Innsbruck

I september 2018 åkte jag, syrran och våra föräldrar på en bussresa till Österrike. En av dagarna åkte  vi till Innsbruck, där vi bl.a. fick en guidning i staden. Ett av stoppen var vid Helblinghaus.

Helblinghaus finns alldeles i närheten av "Gyllene taket" i Innsbruck Altstadt (Gamla stan). Enligt vår lokalguide har den inget (större) historiskt värde. Men, byggnaden uppfördes ursprungligen på 1400-talet, men har förändrats väsentligt genom århundradena.


På 1700-talet uppfördes husets nuvarande exteriör med dess rokokostuckaturer av Anton Gigl. Det var klart 1732. Husets namn kommer från Sebastian Hebling, som ägde byggnaden mellan 1800 och 1827.

Senaste besök: 4 september 2018 (var aldrig inne)