söndag 12 augusti 2018

Skörstorps rundkyrka

Skörstorps kyrkby ligger på sydsluttningen av Gerumsberget, ett av Västergötlands karaktäristiska platåberg, omgärdad av öppna jordbruksslätter, fornlämningar och ett rikt kulturlandskap.

Skörstorp är en av Falbygdes många små församlingar. Bygdens tätt liggande kyrkor vittnar om att området under medeltiden var bland de rikast och tätast befolkade i Västergötland. Här passerade flera viktiga kommunikationsleder från söder åt norr.

På 1100-talet började bygdens kyrkor att uppföras i sten. Den lilla, enkla och vackra kyrkan i Skörstorp kan räkna sig till en liten  och exklusiv skara kyrkor - rundkyrkorna. De finns i ett mycket begränsat antal över stora delar av Europa. Skörstorps kyrka från mitten av 1100-talet är den enda bevarade i sitt slag i Skara stift.


Man ansåg länge att den enda orsaken till den runda formen var att de byggdes som försvarskyrkor. Den runda muren är svårare att bräcka än den plana. Som försvarsborgar mot fientliga arméer och andra illasinnade förbipasserande har alla stenkyrkor spelat en viss roll. Kyrkomurarna har i orostider kunnat skydda byns befolkning. Genom små gluggar i fasaden kunde männen hålla uppsikt och försvara sig mot inkräktare.

Idag anser man att rundkyrkorna byggdes med Den Heliga Gravens Rotunda i Jerusalem som förebild. Den romerske Kejsar Konstantin lät nämligen bygga en rund kyrka över Jesu grav år 336 e.Kr. Efter Jerusalems erövring under det första korståget 1099 påbörjade korsriddarna en renovering av denna rundkyrka - ett arbete som blev klar ca 1150. Under det kommande århundradet blev det helt enkelt på modet att bygga just runda kyrkor på flera håll i Europa. Faktum är att majoriteten av Europas medeltida rundkyrkor verkar ha byggts under en 50-100-årsperiod från mitten av 1100-talet och framåt. Ett sammanträffande som verkar mer än bara en slump. En del av dessa kyrkor har bevisligen tillhört Tempelriddarorden. Var det en hemvändande korsriddare som lät bygga rundkyrkan här i Skörstorp?

Idag finns det åtta bevarade rundkyrkor i Sverige, samt ungefär lika många raserade. Falbygden verkar ha varit extremt rik på rundkyrkor. Rundkyrkorna i Dimbo och Agnestad, som idag är ruiner, vittnar om att ytterligare två rundkyrkor funnits i Falbygden. Dessa uppfördes av biskop Bengt den Gode (1157-1190). Även Bestorp och Falekvarna sägs ha haft rundkyrkor.

Kyrkan i Skörstorp uppfördes i mitten av 1100-talet och från början fanns bara det låga rundhuset, endast försett med små gluggar, av vilka en fortfarande är synlig på fasadens västra del. Norra sidan var dock helt utan gluggar för att även kvinnor och barn skulle ha en säker plats i kyrkan.


Den originellt utformade spiran, koret med absid och ett gravkor (numer sakristia) uppfördes på 1660-talet. Vapenhuset ska vara något yngre än så och på 1700-talet uppfördes klockstapeln. Klockstapelns vindflöjel är från 1794. I klocktornet hänger två klockor där den större gjöts av Johannes Bosson 1526 och den mindre 1930.


År 1899 fick vapenhuset en sandstensomfattad barockportal.


Sakristian vid södra sidan av koret byggdes som gravkor åt ätten Spens på Orreholmens Kungsgård, inte långt från Skörstorps kyrka. Redan 1703 var gravkoret så förfallet att det föranledde klagomål. 1731 medgav emellertid änkefrun och sonen generalmajor Axel Spens, att gravkoret fick användas som sakristia. Deras förbehåll var dock att de dödes ben skulle ligga kvar och graven fyllas igen. Detta skedde dock inte förrän prosten Mellin kom till församlingen 1810. Han lät då mura igen golvet och sedan dess har gravkoret använts som sakristia.


Dopfunten är från 1200-talet. I vapenhuset står en medeltida stavkorshäll samt en gravhäll från 1599. Predikstolen är snidad av Johan Ullberg d.ä. år 1709. Altartavlan är tillverkad 1748 och skänkt av änkefru, baronessa och generalinna Anna Fredrika von Schants. Den mindre ljuskronan är tillverkad på 1700-talet och från samma århundrade finns en svart mässhake bevarad. Skörstorps syförening har skänkt den stora ljuskronan 1935, dopfatet 1966 och en brudkrona 1970.





Inför mitt stopp vid Skörstorps kyrka så hade jag läst att den skulle vara öppen dagligen maj-september, men jag hittade inget årtal, så jag var inte helt säker på att det skulle vara så i år. Kyrkan ligger väldigt vackert. Det är något pittoreskt över det hela.


Alldeles intill dörren till kyrkan finns det en skylt som säger att kyrkan är öppen maj-september. Men, ytterdörren var ju stängd. Av någon outgrundlig anledning så är jag inte så vidare värst förtjust att försöka öppna en stängd ytterdörr, tänk om jag drar något larm? Varför det nu skulle gå så länge jag inte får upp dörren? Men, jag tog mod till mig och gick fram till dörren och visst var den upplåst. Jag vet inte vad jag förväntade mig att se när jag väl kom in i kyrkan, men det är ett litet ljust kyrkrum som man kommer in i. Här finns inga vägg- eller takmålningar att fästa blicken vid. Så fort jag klivit in i kyrkorummet är det som ett lugn kommer över mig, och nästan andäktigt tar jag in kyrkorummet. Jag vet inte vad det är med kyrkor, men jag får detta lugn inombords så fort jag kliver innanför en kyrka. Går man igång på stora svulstiga kyrkor med vägg- och takmålningar eller stora katedraler, då är inte det här kyrkan för dig. Men, jag gillar kontrasterna. Ena gången kliver in i en träkatedral med målningar från golv till tak, ja även hela taket är fullt med målningar. Nästa gång kliver jag in i en liten, enkel kyrka med helt vita väggar och tak och knappt mer än psalmtavlan på väggen...


Senaste besök: 25 juli 2018.

Vägbeskrivning: Från Falköping, ta väg 47 mot Jönköping. Efter ca 9 km sväng vänster (väg 193) mot Tidaholm. Kör ca 3 km. Skörstorps kyrka ligger på vänster sida av vägen.

tisdag 7 augusti 2018

Borga kyrkoruin

Jag har åkt vägen Trollhättan-Falköping väldigt många gånger. Och för ett par år sedan fick jag syn på en kulle på vänster sida (åkte mot Falköping), vid denna kulle fanns det uppenbarligen en p-skylt samt ett par andra skyltar. Denna kulle fanns (finns) alldeles innan man tar av mot Kvänum (om man kommer från Grästorp sett). När jag nu i sommar hade tillgång till bil, och skulle köra hem till syrran, från Småland där jag nu bor, så tog jag tillfället i akt. Jag svängde av mot Kvänum, tog direkt till vänster och följde grusvägen (som går parallellt med rv 47) till den anvisade parkeringsplatsen.


Ett par dagar innan jag åkte så hade jag gått in på Fornsök och letat upp platsen och kunde konstatera att här finns det en kyrkplats och en domarring med mera. Detta bådade ju gott. Tyvärr var skyltarna helt tomma, så jag kunde inte få någon vidare information om platsen. Och jag har inte lyckats googla fram något heller. Så den lilla infon jag har är från Fornsök.


Men, det jag har fått fram är följande:
På platsen finns en kyrkplats, 70x40 meter. Mitt på kyrkplatsen finns en kyrkgrund som mäter 11x3,5 meter. Kyrkgrunden är idag helt övertorvad. I nordvästra hörnet finns en rest sten. I sydöstra hörnet ligger två stenar intill. I nordöstra delen av kyrkgrunden ligger en kvarnsten. Vid en provgrävning 1957 konstaterade man att området runt kyrkgrunden är en kyrkogård.




Alldeles intill kyrkoruinen står en minnessten med inskriften "HÄR STOD BORGA KYRKA".


Jag hittar tyvärr ingen mer info än att kyrkplatsen härstammar från medeltid, nyare tid.

Är det någon som kanske vet något mer?


Senaste besök: 25 juli 2018

Hitta hit: Utmed rv 47 (mellan Grästorp och Falköping). Ta av mot Kvänum, ta direkt till vänster in på grusvägen. Det finns parkering.

söndag 5 augusti 2018

Heda kyrka

Heda kyrka är en av Östergötlands märkligaste medeltida kyrkor. De äldsta delarna är uppförda av kalksten vid mitten av 1100-talet. Kyrkan bestod av ett torn, ett långhus samt ett smalare kor med absid. Av denna romanska kyrka återstår tornets nedre våningar samt delar av södra långhusmuren i den nuvarande kyrkan.

Heda kyrka
Kyrkan genomgick många ombyggnader och utbyggnader under medeltiden. På södra sidan finns ett kapell, som sannolikt tillkommit på kungligt initiativ. I kapellet södra mur finns en piscina inmurad med reliefer av mycket hög konstnärlig kvalitet.

Kyrkan omnämns första gångerna 1268 och 1294. Socknen kallas ursprungligen Hedakyrka, vilket tyder på att kyrkan givit namn åt socknen. Kyrkan ligger på en ås vid ett vägskäl, ca 8 kilometer norr om Ödeshög.

På 1800-talet ansågs Heda medeltida kyrka för liten, och 1846 beslöts det att kyrkan skulle rivas. Men, istället kom kyrkan att restaureras och tillbyggdes med ett nytt kor samt korsarmar i söder och norr av lundaprofessorn och medeltidsromantikern C G Brunius. Denna restaurering kom att förändra kyrkan avsevärt, men kom ändå att delvis att bevaras.

1950 genomfördes en ny restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Vid denna restaurering återgick man så långt det var möjligt till det ursprungliga medeltida utseendet. En sakristia inrättades i norra korsarmen och i det romanska södra kapellet, som utgjort vapenhus, inrymdes ett dopkapell. Ett nytt kalkstensgolv tillkom. I södra korsarmen byggdes en läktare, till vilken orgeln flyttades.

I kyrkans mur finns två runstenar inmurade. De stod från början på kyrkogården men murades in i mitten på 1800-talet.

Runsten Ög 131. Texten lyder ungefär:
Borger upreste stenvården efter sin
Fader Knut kempe.

Runsten Ög 132. Texten lyder ungefär:
Holmsten upreste denne sten,
och gjorde bro efter Mior,
sin Fader, han bodde i Jättestad.
Tornet är ovanligt högt och smäckert. Idag hänger två klockor i tornet. Storklockan omgöts 1771 av Elias Fries Thoresson i Jönköping, medan lillklockan är gjuten 1679.

Tornet på Heda kyrka.
Kyrkans interiör har huvudsakligen tillkommit i samband med restaureringen 1950. Det gäller altarring, predikstol och bänkinredning, liksom det altarskål som står på altaret. I detta skåp finns sju medeltida skulpturer som ursprungligen tillhört ett förstört senmedeltida altarskåp. Sex av skulpturerna framställer apostlar, bl.a. Petrus och Paulus. Den sjunde föreställer Gud Fader ur en Nådastolsframställning. Fyra av apostlarna har blivit bemålade under 1600-talet.

Altarskåpet med de medeltida skulpturerna.
När jag klev in i kyrkorummet tillsammans med min kompis M, sade jag till henne att det påminner om en klosterkyrka. Det är inga vägg- eller takmålningar utan väldigt avskalat. Jag frågade henne även om det funnits något kloster alldeles i närheten av kyrkan, och att den faktiskt kunde ha uppförts som en klosterkyrka? Just då tänkte jag inte på närheten till Alvastra kloster... Vi läste någonstans i samband med besöket, att kyrkan hade cisterciensiska influenser i sig.

Heda kyrka
I ett häfte som finns i kyrkan kunde jag sedan läsa att kyrkan genomgick en tillbyggnad i slutet av 1100-talet. Denna ombyggnad visar på ett nära släktskap med den cistersienska arkitektur som samtidigt fick sitt uttryck i Alvastra kloster. Det är sannolikt cistercienserna som står bakom utvidgningen av Heda kyrka, men att Heda kyrka med sina rundbågiga valv stod klar innan Alvastra klosterkyrka med sina spetsbågiga valv stod klar 1185.

Heda kyrka
Heda ligger bara cirka fem kilometer från Alvastra kloster. Utformningen av den tillbyggda kyrkan tyder på att kyrkan inte enbart har använts som sockenkyrka för den lilla Heda socken. Kanske hade kyrkan under tidig medeltid också en funktion i anslutning till cistercienserklostret. Jag var alltså inte helt fel ute...

I kyrkan finns flera mycket värdefulla skulpturer, av vilka flera av dessa finns i dopkapellet. Den mest omtalade medeltida skulpturen är den romanska Mariabilden, som Verner von Heidenstam hyllade i dikten "Himladrottningen från Heda". Den är ett mycket förnämligt arbete av rhenländskt ursprung men i franskpåverkad stil från 1100-talets mitt. Tyvärr har den, liksom flera av de andra skulpturerna i kyrkan blivit kraftigt bemålade på 1600-talet.

"Himladrottningen från Heda"
Ytterligare en skulptur föreställande madonnan finns i dopkapellet. Hon står med Jesusbarnet på armen och har en märklig huvudbonad, som inte alls tillhör skulpturen utan som tillkommit senare, troligen som ersättning för en försvunnen krona. Denna skulptur är från 1400-talet.

Här finns även en helgongestalt, sittande i en tronstol och med en biskopsmitra. Den föreställer troligen Sankt Nicolaus. Skulpturen är ett romansk arbete från 1100-talets. Krucifixet, vars ursprungliga kors saknas, har tillkommit omkring 1200 och är ett tyskt arbete. Vidare finns i dopkapellet en skulptur av Johannes Döparen från omkring 1330-40. (Uppenbarligen fann jag inte dessa intressanta nog att fota... Det får bli bakläxa (nytt besök) på det..)

I dopkapellet står en dopfunt som dateras till 1200-talets början. Dopfuntens cuppa (den skålformade delen i dopfunten) är utförd i rödaktig sandsten och har tolv arkadbågar. Kyrkan äger ytterligare en dopfunt, vars skål är från 1661. Foten tillkom 1983.

Den medeltida dopfunten
Dopfunten från 1600-talet.
I väggen i (dop)kapellet finns en märklig piscina (uttömningskanal för vätska från heligt kärl). Reliefen över piscinan framställer en man, sittande på en romansk stol, med spetsigt hakskägg och hårpiska samt ett svärd mellan de korslagda benen. Han innesluts i en rundbåge, krönt av en kastal (runt försvarstorn), med en skyttegång. Reliefen är ett av Sveriges första symboliska porträtt. Troligen framställer den en av kungarna i Sverkersätten, troligen Karl Sverkersson.

Piscinan
I långhuset finns ytterligare en Madonnaskulptur med barnet. Maria sitter med Jesusbarnet i knäet. Det är en högkvalitativ skulptur från omkring 1430, troligen från Lübeck.

Bland kyrkans märkligaste inventarier finns också en bonad från slutet av 1400-talet. Bonaden är tillverkad i Berlin och har ett mönster som inspirerats av venetianska brokader. (Inte heller denna fick jag någon bild på...)

Kyrkans märkligaste silverföremål är en medeltida kalk med sexpassformad fot samt nod med majuskelbokstäverna IHESUS. Den är möjligen utförd i Vadstena vid 1400-talet.

Kyrkan överraskade mig verkligen med sitt speciella torn och avskalade inre. Det här var ett mycket trevligt stopp som absolut inte var inplanerat från början. Men så tog vi en annan väg hem från Naturum Tåkern, då vi skulle spana in Alvastra Pålbyggnad. Det hela förstärktes av en kvinna som övade ett par låtar på piano inför ett bröllop. Att höra Ed Sheerans "Perfect" helt avskalat (ingen sång) gav mig gåshud.


Senaste besök: 21 juli 2018.

Vägbeskrivning: Från Ödeshög, tag vänster mot Väderstad innan rondellen vid Preem. Fortsätt på den vägen ca 2 km. Sväng vänster där det står Heda och fortsätt ca 8 km och där finns kyrkan på höger sida.

Promenad till slussarna

Jag är egentligen ganska lat av mig. Och jag är inte så vidare värst förtjust i att gå ut och promenera någon längre sträcka. Men, ibland händer det. En söndag i juli 2018 var ett sådant tillfälle. Jag fick för mig att jag skulle promenera från Klaffbron, utmed Trollhätte kanal (eller kanalen som vi trollhättebor säger) ner till slussarna. Det här är en sträcka på knappt 3 km.

Trollhätte kanal, sett mot slussarna.
Hela Trollhätte kanal sträcker sig mellan Göteborg och Vänersborg och är 82 km lång, varav 10 km är grävd och sprängd kanal, resten är naturlig farled. Men oftast när man pratar om Trollhätte kanal så tror jag att det är den grävda och sprängda delen man syftar på... Åtminstone gör jag det...

Trollhätte kanal, med den nya gång- och cykelbron.
Det spelar ingen roll hur många gånger jag varit nere vid slussarna, och det är många gånger, jag blir lika imponerad av den magnifika miljön varje gång. Tänk att vi har inte mindre än tre kompletta slussleder här; 1800-, 1844- och 1916-års slussar. Slussleden som är i bruk är den som invigdes 1916.

1800-års slussled
1800-års slussled
1844-års slussled
1844-års slussled
1844-års slussled. Slusscaféet i bakgrunden.

Nivåskillnaden här i Trollhättan är ca 32 meter och 1916- års slussled består av fyra djupa slussar. För en slussning krävs 8 000-12 000 kubikmeter vatten. Fartyg på upp till 4 000 ton, 89 meter långa, 13 meter breda och 5,4 meter djupa kan passera slussarna i Trollhättan.

1844-års slussled till vänster. 1916-års slussled till höger.
1916-års slussled
1916-års slussled
I området finns även det populära Slusscaféet, Kanalmuseet och Slussboden, som säljer lokala produkter.

Trollhätte kanal och slussområde blev ett statligt byggnadsminne den 18 november 2004.

Promenaden tillbaka till centrum gjorde jag på "andra sidan" kanalen, och planen var att även passa på att besöka Trollhättans kyrka, men valde självklart fel stig... När jag kom tillbaka till centrum var jag både varm och trött så jag orkade inte promenera bort till kyrkan, jag var inte ens sugen på att hämta bilen och köra dit. Så kyrkbesöket får vänta till ett annat tillfälle helt enkelt.

Nya fräsiga bostäder där Wärtsilää Diesel låg förut.
Trollhätte kanal, västra kanalbanken, mot centrum
Nya gång- och cykelbron över Trollhätte kanal.
Trollhätte kanal
Trollhätte kanal
Stora luckan, uppförd 1910 för att vid behov kunna stänga
av vattnet i intagskanal 1. Betongbron byggdes ca 1915.
Klaffbron med f.d. Stadshuset till höger, idag hotell Swania.
Jag har bloggat om de olika slusslederna vilka du kan läsa på följande länkar;
1800-års slussled
1844-års slussled
1916-års slussled

Jag har även bloggat om de olika slussarna i Polhems slussled som påbörjades på 1700-talet, men som aldrig blev fullbordad.
Ekeblads sluss
Polhems sluss
Elvius sluss


Senast besöksdatum: 15 juli 2018

Vägbeskrivning: Trollhätte kanal rinner genom centrala Trollhättan.

lördag 4 augusti 2018

Naturum Tåkern

Sjön Tåkern i Östergötland är en av Sveriges förnämsta fågelsjöar. Genom åren har man här sett ca 270 arter. Ett 100-tal arter häckar här i sjön.


Naturum Tåkern invigdes 25 maj 2012. Arkitekt till de unika byggnaderna, klädda helt i vass är Wingårdhs arkitektkontor AB. Någon har räknat ut att det gått åt 36 miljoner vasstrån! Inuti är Naturum högt i tak som i en kyrkosal med väggar och golv klädda av svensk obehandlad furu. Hallgolvet är av kalksten från Borghamn, ett stenkast. Inne på Naturum finns filmrum, där man visar en fantastisk film om Tåkern, lab och akvarium.


Det 10 meter höga fågeltornet stod klart våren 2009 och kan nås via en nästan 150 meter lång spektakulär ramp!


I området finns det flera vandringsleder. Den korta Strandpromenaden visar upp Tåkern på bara 500 meter och är tillgänglig för alla. Den längre leden (4 km rundtur) går över strandäng, genom vass och skog fram till öppet, på vägen når man café och vandrarhem efter 1,9 km. För de allra minsta besökarna finns prinsessan Estelles sagostig. Här följer man med haren Ann-Sofie på jakt efter sin kompis Hasse. Stigen börjar precis utanför entrén till Naturum Tåkern och sträcker sig 700 meter runt i strandskogen, förbi en orkidéäng, ut till öppet vatten och genom vassen. Längs vandringen stöter man på olika djur  som bor i skogen. Kryp, klättra, lyssna, lukta... Kan du hitta Hasse? Sagostigen är en dopgåva från Östergötland till prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland.


När jag och min kompis M var här såg vi bl.a. rödhake, bofink, gråhäger, grågås, sothöna, knölsvan, fiskgjuse och brun kärrhök. Vi gick dock bet på skäggmesen som sågs första gången vid Tåkern 1972. Sedan dess har nästan hälften av Sveriges skäggmesbestånd återfunnits här...



Tåkern är inte bara fåglarnas sjö. Här trivs även grodorna, trollsländorna och ängsnycklarna på strandängarna, samt många tusen andra djur och växter.


Senaste besök: 21 juli 2018

Hitta hit: Vi tog rv50 (turistvägen) från Gränna, körde genom Ödeshög och sedan var det skyltat från vägen!