söndag 21 maj 2017

La Cumbre

Vi åkte på ytterligare en utflykt arrangerad av Ving, på vår Gran Canariaresa, och det var "Kontinent i miniatyr. Gran Canaria har inte mindre än fyra klimatzoner, och det är därför ön kallas just för en "Kontinten i miniatyr". På denna utflykt så åkte vi igenom alla fyra klimatzoner! Ett av stoppen på denna utflykten var ungefär vid Cruz de Tejeda, där vi hade utsikt över La Cumbre.

La Cumbre - toppen - ligger i hjärtat av de bergiga inlandet av Gran Canaria. Det är långt från sinnebilden av idel sol och bad, som kanske är det man främst förknippar Gran Canaria med. Här finns öns högsta bergstoppar, som ofta är höljda i dimma, och det är inte ovanligt att det är snö här på vintern.

Vi stannade till vid en utsiktsplats, Mirador Degollada de la Becerra, med vad som sägs vara öns bästa utsikt. Och vilken utsikt vi bjöds på! Härifrån ser man ett par klippor som var mycket heliga för guancherna, ursprungsbefolkningen på Kanarieöarna, Roque Nublo och Roque Bentayga. Vid klart väder, vilket det enligt vår lokalguide inte händer allt för ofta, kan man se över till Spaniens högsta topp, Teide på Teneriffa. Vi hade tur och hade väldigt bra sikt över till Teide. Högsta toppen på Gran Canaria är Pico de las Nieves, 1 949  meter över havet, men dit har man inte tillträde, då det är en militär radioanstalt.
Jag vid utsiktsplatsen!
Roque Nublo, "Molnklippan", är Kanarieöarnas mest kända klippa, och är faktiskt en del av en vulkanöppning. Det är lätt att förstå varför guancherna betraktade den 80 meter höga klippan, som i sin tur ligger på 1 813 meter över havet, som helig!
Roque Nublo!
Roque El Fraile, "Munken", ser faktiskt ut som en bedjande munk. Åtminstone från platsen där vi stod! Denna klippa reser sig 1 713 meter över havet.

Visst ser klippformationen ut som en
bedjande munk?
Roque Bentayga, var en av de heligaste platserna på Gran Canaria för guancherna. Troligtvis användes klippan som offerplats. Man har påträffat ett stort antal grottboningar och spannmålsmagasin runt denna väldiga monolit. Den har förmodligen använts som kungaresidens. Men, den har även fyllt en annan funktion. Bentayga hade ett ypperligt läge för att sikta ovälkomna besökare, och fungerade som en borg. Som sådan spelade den en viktig roll i att fördröja erövringen av Gran Canaria, låt så vara enbart för en kort period...

Roque Bentayga i mitten.
I bakgrunden, till höger, skymtar Teide!
Det här var ett riktigt härligt stopp. Jag var inte beredd på allt jag skulle få se härifrån. Jag förstår att det här sägs vara den bästa utsiktsplatsen. Kargiga klippor, bördig ravin, en liten by nere i vulkansänkan, utsikten över till Teneriffa med Teide och La Gomera!

Ravinen/vulkansänkan
Senaste besök: 28 mars 2017.

torsdag 18 maj 2017

Casa de Colón

Efter att utifrån i alla fall, ha beundrat katedralen fortsatte vi längs Veguetas slingrande kullerstensgator. Ett av stoppen var vid "Casa de Colón".

Casa de Colón, Las Palmas de Gran Canaria
Enligt guideboken jag fick i julklapp inför den här resa så står det att huset är: "En av de charmigaste byggnaderna i Las Palmas". Och nog är det charmigt alltid. Huset rymmer idag ett fantastiskt museum om upptäckten av Amerika. På 1400-talet låg guvernörens residens här, men byggnaden har genomgått stora förändringar sedan dess. Det är inte vederlagt, men högst troligt att det var här Christofer Columbus bodde 1492 innan han gav sig av för att hitta en genväg till Indien, men helt enkelt snubblade över Amerika istället.

Står man kullerstensgatan utanför museet (vilket vi gjorde) kan man se sköna detaljer från den allra första arkitekturen i Las Palmas, eftersom delar av fasaden är från 1500-talet. Den byggnaden man ser idag har dock ganska få likheter med den  ursprungliga byggnaden.

Huvudentrén
Balkong tillverkad av pinjeträd(?)
Hade vi gått in på museet hade vi fått se en kopia av Niña, som påstås ha varit Columbus favoritskepp, en utställning där man kan följa Columbus fyra resor över Atlanten genom kartorna som visar hans världsbild. Vi hade även fått se en utställning om utvandringen som skedde efter att rutten över Atlanten etablerats, två rum handlar om den den tidiga sjöfarten. På nedre plan hade vi kunnat se reproduktioner av mexikansk och ecuadoriansk keramik. På första våningen hade fått se målningar från 1550-tal till 1900-tal och en interaktiv modell av Las Palmas på sent 1600-tal. Men nu valde vi inte att gå in i museet. Heller. Men, både museet och katedralen står väl kvar när/om vi kommer tillbaka...

Senaste besök: 25 mars 2017 (var aldrig inne)

tisdag 16 maj 2017

Catedral de Santa Ana, Las Palmas

Vi låg inte bara i poolområdet och göttade oss på den den där Gran Canariasemesetern. Nej då. Vi var även lite kulturella. En dag åkte vi med Ving med Las Palmas, Gran Canarias huvudstad. Och det blev någon timmer eller så i de gamla delarna av Las Palmas - Vegueta.

Och där, typ mitt i hjärtat av Vegueta, så hittar man katedralen Santa Ana. Med sina tvillingtorn som höjer sig över Vegueta är katedralen det mest karakteristiska landmärket i Las Palmas.

Det är faktiskt Kanarieöarnas första kyrka som byggdes på uppdrag av Los Reyos Católicos, drottning Isabella I av Kastilien och kung Ferdinand II av Aragonien, efter erövringen av Gran Canaria 1483.

Kyrkan började byggas 1497, 14 år efter erövringen. Den stod klar för öppning 1570, men det gjordes tillägg ända långt in på 1800-talet. Med en byggtid på 400 år är resultatet ett mikrokosmos över den kanariska arkitekturen. Man vet mycket lite om de ursprungliga planerna, men enligt ritningar som finns kvar började det som en gotisk struktur med tre lika höga skepp. Här finns såväl gotik, nyklassicism och renässans som lokala stilar representerade. Den skiljer sig avsevärt från den ursprungliga byggnaden, men man kan fortfarande hitta spår av 1400-talskonstruktionen.

Fasaden som vi ser idag är nyklassicistisk från 1800-talet och ska efterlikna den ursprungliga gotiska fasaden. Från insidan kan man se skarven mellan de båda.

Då vi inte hade så lång tid på oss när den lilla guidningen genom Vegueta var klar så valde vi att inte besöka katedralen. Syrran frågade mig flera gånger, men jag sade att vi behöver nog minst 45 minuter för att hinna med kyrkan, och jag också ville se lite mer av Las Palmas och då kanske framför allt shoppinggatan - Triana, innan turen gick vidare mot Las Cantreras-stranden och shoppingcentret Las Arenas. Detta även om jag inte planerat att handla något. Så den här gången nöjde jag mig med att beundra kyrkan från utsidan. Och jag var mer än nöjd.

Men om vi hade gått in så hade vi bl.a. fått se ett tiotal kapell, ett fantastiskt innertak som påminner om palmer i sitt mönster, flera skulpturer och gravar över en del prominenta personer.

Vad jag däremot fick se var de åtta statyer, föreställande hundar som står på torget utanför kyrkan. Dessa hundar påstås ha gett namn åt Kanarieöarna (som ju är åtta till antalet). Runt torget finns även biskopspalatset och det gamla rådhuset!


Senaste besök (var aldrig inne): 25 mars 2017

söndag 14 maj 2017

Punta Mujeres

Som jag skrev i förra inlägget så tog vi en tur ner till Meloneras, och vandrade bl.a. lite utmed strandpromenaden. Döm om min förvåning, och stora glädje, när jag mer eller mindre ramlar på en fornlämning. Alldeles intill strandpromenaden!

Punta Mujeres är resterna efter en typisk aboriginsk* bostad, med en entré i söder, ett rektangulärt golv och sovytor mot den östra väggen. Konstruktionen består av dubbla väggar som är uppbyggda av små och mellanstora stenar. Utrymmet mellan väggarna fylldes med mindre stenar och jord. Även om ytan innanför väggarna är rektangulär så ser väggarna nästan runda ut på utsidan.


Det här är den bäst bevarade och mest intakta konstruktionen i området. Fornlämningen dateras till 700-900-talen e.Kr. Man tror att detta är en del av en mycket större bosättning. Platsen är ett bra exempel på ett kustsamhälle under den förspanska tiden på Gran Canaria.

* Aborigin är (faktiskt) ett allmänt uttryck för ursprungsbefolkning, och är inte bara Australiens ursprungsbefolkning. Jag kan erkänna att jag inte hade koll på detta innan semestern på Gran Canaria. Alltid lär man sig något nytt. :-)

De tidiga invånarna på Kanarieöarna var kända som guancher, från orden "guan" som betyder människa och "che" som betyder vitt berg, och som syftar på den snöklädda vulkanen Teide på Teneriffa. Egentligen är det bara ursprungsbefolkningen på Teneriffa som "är" guancher. Men, för enkelhetens skull använder man sig av guancher för ursprungsbefolkningen på alla kanarieöar. Ursprungsbefolkningen på Gran Canaria kallade sig själva för "canariis!.

Vi vet fortfarande väldigt lite om guancherna. Vi vet inte när och hur de kom till Kanarieöarna, eller hur de såg. Man känner inte heller till mycket om deras språk, guanche. Enligt spanska historiska skrönor var guancherna långa, kraftigt byggda, blåögda och ljushåriga! Hade de nordiskt påbrå?

De kom förmodligen till Kanarieöarna på 100-t. f.Kr. I samband med den spanska erövringen i slutet av 1400-talet, så utplånades guancherna. De som inte lät sig (tvångs)döpas, tog hellre livet av sig än att leva som slavar... Kolonisatörerna gjorde allt för att utplåna guanchernas kultur med mera...

Vägbeskrivning: Utmed strandpromenaden i Meloneras (Maspalomas), Gran Canaria

Senaste besök: 30 mars 2017

fredag 12 maj 2017

Maspalomas

Hoppsan, nu har det blivit en sån där jättelång paus. Men, nu är det dags att damma av den här bloggen igen! ;-) Det här inlägget som jag skriver nu hade jag faktiskt tänkt att det skulle ha kommit för lite drygt en månad sedan, men, den som väntar på något gott...

I mars fyllde jag 40 år. I samband med denna så for jag, min syster och hennes C, till Gran Canaria, och Playa del Inglés. Innan resan berättade min syster som var någon sorts reseledare att det finns minsann inte så mycket mer att göra än att sola och bada där. Och det var också vad vi gjorde mest hela tiden. Men, lite historia och kultur fick jag i alla fall.

Jag, nybliven 40-taggare, på en av sanddynerna i Maspalomasöknen.
Just det här inlägget handlar om Maspalomas, typ allra längst söderut på ön, som inte är mer än 50 km från norr till syd. På denna lilla yta finns det faktiskt inte mindre än fyra klimatzoner!

Idag är Maspalomas en av de största turistorterna på Kanarieöarna, men det är fortfarande lätt att hitta en lugn plats där man kan njuta av solen på avstånd från turisthorderna.

Maspalomas är väl mest känt för sina magnifika sanddyner, som är skyddade enligt lag. Reserva Natural de las Dunas de Maspalomas är ett 400 hektar stort naturreservat och består av tre ekosystem: palmdungen, dammen och sanddynerna.

Sanddynerna, sett från Playa del Inglés
Om man vill veta lite mer om sanddynerna, som tvärtemot vad många tror, inte blåst hit från Saharaöknen utan sköljts upp ur havet, så finns det ett litet informationscenter vid Hotel Riu Palace Maspalomas. Här kan man lära sig mer om hur dynerna uppkom, vilka växter och djur man kan räkna med att få se. Alldeles intill informationscentret finns "Miradoren" - en utsiktsplats som inte bara bjuder på en vacker utsikt utan även ett utmärkt fototillfälle. Härifrån utgår promenaderna genom sanddynerna. En stor del av dynerna är i ständig rörelse, men det finns också en permanent del, där det lever en rad växter och fåglar.
Sanddyner
Sanddyner
Tidigare fanns här en palmskog, men allt som återstår idag är några palmträd och dadelpalmer. Skogen totalförstördes av olika byggprojekt på 1960- och 1970-talen. Intill dungen finns det en lagun med flera fiskarter. Lagunen är en bra plats för fågelskådning.

Lagunen, som man passerar från busshållplatsen
vid Maspalomasstranden.
Stranden vid Maspalomas är kanske Gran Canarias bästa strand. Barnfamiljer väljer de lugna vattnen nära fyren, medan området vid Playa del Inglés är omtyckt av nudister! Det är mycket populärt att promenera mellan Maspalomas och Playa del Inglés, utmed vattenbrynet. På informationsmötet berättade Vingguiden, hur lång tid det tar ungefär. Självklart har jag glömt, men det var 45 eller 90 minuter... Så dryga timmen i alla fall. Ingen av oss tre i sällskapet kände att vi hade ork att göra denna promenaden, så vi tog taxi från vårt hotell och ner till Informationscentret och så gick vi lite bland dynerna där innan vi tog taxi tillbaka till hotellet.

Vi var faktiskt bara vid stranden en enda dag och solade och badade. Vi trivdes så bra på vårt hotell och "vårt" poolområde. Att vi hade drygt två kilometer ner till stranden och att vi hade All-inclusive, bidrog nog en del till det hela. Hotellet hade visserligen gratis badbuss till Maspalomasstranden. Men det visade sig att den körde runt hela Maspalomas och x antal hotell innan vi var nere. Det visade sig vara väldigt billigt att åka taxi, och det fanns en liten taxistation utanför vårt hotell, men trots det hade vi det väldigt gott i poolområdet!
Utsikt från solstolen vid Maspalomasstranden.
Men, Maspalomas är inte enbart känt för sina enorma ytor av sanddyner vid havet eller för det fina klimatet. Här finns ett av öns mest spektakulära landmärken. Faro de Maspalomas är ett 55 meter högt fyrtorn som uppfördes i slutet av 1800-talet av den lokale ingenjören Juan de Léon y Castillo. Fyren som är uppfört på ett palmkantat torg, tog 28 år att bygga. Fyrens ljus tändes för första gången den 1 februari 1890. När man byggde fyren var området ett obebott ökenområde. Utan kommunikationer med resten av ön. För att kunna bygga fyren gjordes en liten pir med ramp för att lossa materialet som endast kunde tas dit med båt. När fyren invigdes var det den enda byggnadskonstruktionen som fanns efter den långa sandremsan som började där nuvarande Playa del Inglés ligger och slutade i närheten av Oasis de Maspalomas. Fyren vägledde ångfartygen som täckte rutten Europa, Afrika och Amerika.

Faro de Maspalomas
Vid fyren börjar/slutar Meloneras strandpromenad, som är kantad med restauranger, barer och butiker. Vår näst sista kväll på Gran Canaria tog vi en taxi från hotellet ner till Faro de Maspalomas. Vi kikade lite på fyren innan vi promenerade utmed denna strandpromenad. Där butiker, barer och restauranger kändes mycket nyare och fräschare än de vid Playa del Inglés. Det var en helt perfekt kväll och avslutning på vår semester.

Sandskulptur, nedanför fyren.
En promenad på strandpromenaden.
Vi hann precis fånga solen innan hon gick ner i vattnet!