onsdag 24 augusti 2016

Gamla kyrkogården i Kalmar

Inför min lilla semestertripp till Kalmar och Öland så spanade jag in turistbyråns hemsida, och upptäcker där under kategorin sevärdheter "Gamla kyrkogården". Jag har naturligtvis sett den här rubriken tidigare, men har av någon anledning tänkt att det är kyrkogården alldeles intill Kalmar slott. Men, det visade sig att så inte är fallet. Så nu är frågan hur jag, som som älskar gamla kyrkogårdar, har missat att det finns en kyrkogård med anor från 1200-talet, bara ett par hundra meter från Kalmar Slott är en gåta. Så självklart blev det ett besök på denna för mig nya kyrkogård i Kalmar i samband med den lilla semestertrippen.

Gamla kyrkogården i Kalmar är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Kyrkogården anlades under första halvan av 1200-talet, samtidigt som S:t Nikolaikyrkan, eller Bykyrkan började byggas.
Ena ingången till Gamla kyrkogården
Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till danska gränsen, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde Kalmar till ett viktigt fäste.

Bykyrkan sprängdes 1678 då man var rädd att fienden skulle använda kyrkan som bas vid en ev. belägring av slottet. På kyrkogården finns det idag stenar som markerar var kyrkan stod. När kyrkan sprängdes var Domkyrkan på Kvarnholmen i princip klar. Kyrkogården blev kvar, och användes ända fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. 
Platsen för Bykyrkan.
Det finns flera olika typer av gravvårdar på kyrkogården. Flera gravhällar är av kalksten, många av dem är troligtvis gjorda av öländska mästare. Det är vanligt att gravvårdarna använts flera gånger. Här finns även gravvårdar i gjutjärn, i form av kors. Dessa var vanliga under 1800-talet och början av 1900-talet. 

 




En av kyrkogårdens mest praktfulla gravhällar är den över Christopher Andersson Grip och hans maka Gertrud Ulfsdotter Snakenborg. Grip tillhörde kung Sigismunds trogna män och avrättades därför av den blivande Karl IX då denne intog Kalmar 1599. Det sägs att Karl IX inte nöjde sig med att avrätta Grip utan slog sönder hällen som hämnd. 
Grips gravhäll
På kyrkogården finns ett gult kapell uppfördes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. 


Gamla kyrkogården är idag en fornlämning, alltså en del av vårt lagskyddade kulturarv. Kyrkogården sköts av Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. Gräsmattor klipps, gamla träd tas bort och nya planteras. De gamla gravvårdarna rengörs varje år och ses regelbundet över. Vid större skador tas de omhand av konservatorer. Under vintern täcks flera av gravhällarna över för att skydda dem från väta. Detta gör att de utsätts för mindre slitage. En del är dock så skadade att de inte går att restaurera dem, men de får ligga kvar på kyrkogården. 

 


Vägbeskrivning Följ Kungsgatan från Kalmar slott. Precis efter "Söderport" är det en skylt som pekar mot kyrogården.


Senaste besöksdatum 21 augusti 2016

tisdag 16 augusti 2016

Västerport, Kalmar

När man bebyggde Kvarnholmen på 1600-talet som den nya staden som fick staden en ringmur. Denna ringmur innehöll flera stadsportar för att ta sig in och ut ur staden. Kalmar var en fästningsstad i stormaktssverige.

Huvudporten i denna ringmur var Västerport, även kallad Högvakten. Den stod klar 1658, och var huvudinfarten till Kvarnholmen ända till 1870. Från ravelinen ”Prins Carl” ledde en träbro med en fällbar del till Västerport. Inne i Västerport fanns det även ett kraftigt galler och stabila portar, som stängdes på kvällen och sedan öppnades på morgonen. 

Fästningen förlorade sin status i slutet av 1700-talet och portarna togs ner 1797. Kalmar blev nu för första gången en öppen stad. Själva porten är vinklad, för att fienden inte skulle kunna skjuta rakt igenom. Ovanför portvalvet ligger ett utrymme där vaktstyrkan höll till, därav namnet Högvakten.
Inför 600-årsjubileet (1997)av Kalmarunionen så restaurerades Ravelinsbron mellan Västerport och Malmen, där fängelset idag ligger. 



Idag finns det ingen vaktstyrka i Västerport utan mer fredliga verksamheter som glashytta och keramiktillverkning. 

Vägbeskrivning Västra Vallgatan, Kalmar

Senaste besöksdatum
juli 2015

söndag 14 augusti 2016

Tripp-Trapp-Trull

På Fiskaregatan i centrala Kalmar står tre små trähus som är en av Kalmars mest fotograferade platser.

Husen är förmodligen uppförda på 1600-talet och undgick stadsbranden 1765. Husen ingår i en grupp stugor som är typiska för stadens enklare byggnadsskick. Husen är byggda på smala tomter anpassade efter läget utmed Fiskaregatan.

Kvarteret Tenngjutaren var ett kvarter där hantverkare som skräddare, skomakare, garvare, hattmakare, smeder, snickare, bleckslagare och tunnbindare bodde och hade sina verkstäder.
Tripp är uppförd i en våning och Trapp och Trull är uppförda i två våningar.

Vägbeskrivning Fiskaregatan, Kalmar

Senaste besöksdatum
juli 2015

lördag 13 augusti 2016

Byrums raukar

Nu närmar sig min semester och tripp till Öland på allvar. Jag har varit på Öland så många gånger att jag tappat räkningen. Men i väntan på turen dit så dammar jag av gamla utflykter på Öland… 
Gotland är ju känd för sina raukar, men visste du att det finns raukar även på Öland? Inte det? Men nu vet du det, och jag kan varmt rekommendera en tur till dessa...
I Byrum på norra Öland finns öns enda raukfält. Det är ca 600 meter långt med ca 120 stycken raukar. Stenformationerna har mejslats ut ur berggrunden av havets ständiga rörelser under tusentals år. Raukarna i Byrum har bildats när vågor eroderat bort mjukare kalksten. Det är bara de hårdaste partierna som stått pall för vågor och sten och har växt fram som rundade stenstoder. 

De högsta raukarna är upp emot fyra meter höga och finns i den södra delen. I norr minskar de i storlek, och de minsta är knappt en meter höga. 


Utanför raukarna finns det jämna kalkstenshällar som skjuter ut i vattnet. Dessa hällar har troligen bidragit till att raukbildningen avstannat, då de hindrar vågorna att ytterligare svarva i berggrunden.
Byrums raukar är ett omtyckt utflyktsmål och badplats. Man bör vara mycket uppmärksam som badare här. Ett tiotal meter utanför raukområdet stupar berget brant ner i djupet. 

Det är inte bara raukarna som gör området här vid Byrum till en spännande plats. I den södra delen finns det rikligt med fossil. Den fossil som är lättast att hitta är urtidsbläckfisk, s.k. ortoceratiter. Trilobiter är en annan djurgrupp som finns representerad som fossil. De levde i haven för ca 560-250 miljoner år sedan. Döda organismer som hamnar på havsbotten täcks med tiden av ett sedimenterande material. Detta material pressas samman under tryck och så småningom bildas en bergart i vilken urtidsdjurens former bevaras.
Ovanför raukarna reser sig en stenig brant som kallas klint. Uppe på denna klint ligger en strandvall. I denna karga miljö växer endast enstaka tallar och nypon- och enesnår. I den sparsamma vegetationen hittar man blåeld och tulkört.     

Vägbeskrivning Raukfältet ligger ca 8 km nordost om Löttorp. Tag av mot Byrum, antingen från Löttorp eller Böda. Ta av vid skylten med texten ”raukar”. Efter ett par hundra meter tar man till vänster och fortsätter ca 500 meter till parkeringsplatsen.

Senaste besöksdatum 21 juli 2005

fredag 12 augusti 2016

Borgs kyrka och by

Alldeles intill parkeringen till Borgholms slott avtecknar sig resterna efter Borgs stenkyrka. Här finns lämningar av långhus, kor och sakristia. Kyrkan är troligen uppförd på 1100-talet, och bestod från början av ett 11x8 meter stort långhus och ett rundat kor.

”Borgh” nämns i skrift första gången omkring 1320. Namnet kan syfta på den borg som föregick slottet, eller en äldre huvudgård. Borg var på 1320-talet en egen kyrksocken (församling), och var Ölands minsta församling. Församlingen omfattade området kring Borgholms slott med byarna Slät och Getungstad, samt gården Bragelunda.

Redan på järnåldern (500 f.Kr. - 1050 e.Kr.) fanns här en bebyggelse. Vid utgrävningar har man påträffats rester av hus från 400-600 e.Kr. På det flacka Slottsalvaret kan man se flera husgrunder. Rör det sig om järnåldersbosättningar även där?

Händelser i borgen avspeglade sig även i byn. Den krigshärjades, brändes, byggdes upp och utökades. När befolkningen i byn ökade krävdes en större kyrka; långhuset förlängdes och en sakristia tillkom. Men, verksamheten i kyrkan begränsades och 1515 fick funktionen som kapell. Några år senare slogs Borgs socken samman med Räpplinge, och byggnaden började förfalla.
Kyrkan gick sitt öde till mötes 1610. Då sprängdes kyrkan i luften. Man var rädd att fienden skulle söka skydd bakom dess murar.

1974 gjordes en utgrävning där man fick fram grundmurarna av en kyrka med rektangulär form med ett förmodat östtorn, portal i söder och sakristia i nordost. Man såg även lämningar av högaltare i koret och sidoaltare i långhusets östra hörn. Man har hittat fragment av en medeltida dopfunt samt flera gravstenar med stavkors och palmettrankor. 



Vägbeskrivning Kör väg 136 på Öland mot Borgholm. Sväng av vid skylt mot Borgholms slott och Solliden. Parkera vid Borgholms slott. Alldeles intill parkeringen ligger lämningarna.
Besöksdatum 20 april 2014

söndag 7 augusti 2016

Klapphuset i Kalmar

Klapphuset i Kalmar ligger mellan Kvarnholmen och Varvsholmen i centrala Kalmar. Det är det enda kvarvarande av Kalmars fyra klapp- och tvätthus, och dessutom det enda kvarvarande i hela Skandinavien. Det äldsta klapphuset öppnades den 15 april 1857. Från början fanns det bryggor där tvätten sköljdes, men Magistratens och Borgarskapets äldste i Kalmar beslutade att man skulle uppföra ett klapp- och tvätthus för allmänheten. Det ansågs vara ohälsosamt att använda sig av klappflottar. Klapphusen gav även bättre skydd mot väder och vind. Klapphusen blev även viktiga mötesplatser för stadens kvinnor.

Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor.

Klapphuset som vi ser idag uppfördes mellan 1902 och 1906. Det har eventuellt stått vid Slottsfjärden innan det kom till sin nuvarande plats.

Klapphuset används än idag av kalmarborna, som tvättar sina mattor där.



Vägbeskrivning Klapphuset ligger mellan Kvarnholmen och Varvsholmen i Kalmar.


Senaste besöksdatum april 2014. 

tisdag 2 augusti 2016

Lilla Torget i Kalmar

Nu när min semester och resan till Kalmar närmar sig så tänkte jag att det kan passa med ett litet inlägg om en av Kalmars historiska platser. Nu kryllar ju det av historiska platser i Kalmar, så problemet är ju egentligen vad jag ska välja...

Lilla torget i Kalmar är ett trekantigt torg mellan fästningsvallen i söder, Ölandsgatan och Västra Vallgatan i Kalmar. Torget skapades redan i den första stadsplanen för Kvarnholmen av Johan Wärnschöld i mitten av 1600-talet. Det är en av de nästintill oförändrade miljöerna i Kalmar.

Vid torget byggdes tre karolinska stenhus: Domprostgården, Länsresidenset och Dahmska huset. Tidvis har torghandel bedrivits på Lilla torget. Torget var tidigare försett med en brunn, en av de sex brunnar som försåg kalmarborna med vatten. Idag är brunnen borta, på platsen finns idag Arvid Källströms fontänskulptur i form av en jungfru. Fontänen kom på plats på 1930-talet.
Lilla torget
Arvid Källströms fontän

Domprostgården: Stadspresidenten Christopher Larsson Grubb lät uppföra detta stenhus 1657-1667. Fasaden fick sitt nuvarande utseende efter stadsbranden 1679. Efter ytterligare en brand 1675 byggdes gårdshusen runt innergården. År 1791 inköptes byggnaden till bostad för stiftets biskopar, domprostar och stadens kyrkoherdar.

Biskopen Magnus Stagnelius bodde här med sin son skalden Erik Johan Stagnelius under hans ungdomsår i början av 1800-talet. Byggnaden är nu pastorsexpedition.

Här antas det att Erik Johan Stagnelius har skrivit några av sina skönaste verk, t.ex. Liljor i Saron.

Husets byggherre, Christopher Larsson, adlad Grubb, var inte bara stadspresident utan även vice landshövding. Han ledde stadsstyrelsen vid uppbyggandet av staden på Kvarnholmen. Grubb är begraven i Domkyrkan med en skulpterad gravhäll som nu delvis täcks av trappan till orgelläktaren. Hällen är indelad i 30 rutor av vilka 25 innehåller namn och födelsedata för de barn han hade i två äktenskap. 
Domprostgården
Länsresidensets kärna är ett privathus från mitten av 1600-talet. Omkring 1660 byggde landsbokhållaren Hans Erichson hörnhuset vid Ölandsgatan/Västra Sjögatan. Tio år senare köpte staten huset och det blev då lokaler för Stora Sjötullen. Så länge som flottans huvudstation var förlagd till Kalmar användes byggnaden även som kansli och residens för amiralitetet. 1674 fick huset sin stenportal med Amiralitetets vapen och Karl XI:s namnchiffer. Sedan 1686 är huset bostad för landshövdingen i Kalmar län.

Byggnaden innehöll även länsförvaltningen men blev för trång och byggdes till 1737 samt på 1800- och 1900-talen. 1980 flyttade Länsstyrelsen från kvarteret. 
Länsresidenset
Dahmska huset uppfördes 1658-1666 för fortifikationskapten Anders Olofsson Bergh och hans hustru Brita Gudmundsdotter Skuthe. A O Bergh ritade själv sitt stenhus beläget på Lilla torget. Ägarnas inititaler och en psaltvers finns på på portalen. A O Bergh ledde byggandet av Kvarnholmens fästningsmurar.

Flera av rummen har målade tak från 1600- och 1700-talen. Under huset finns höga välvda källare som bär upp huset. På gården finns stall, bykhus och bodar. En fritrappa mot Lilla Torg ersattes omkring 1900 med den nuvarande inbyggda trappan. 
Dahmska huset
På tomten ligger ett av stadens äldsta trähus - Berghs trähus, uppfört omkring 1650 i Gamla stan och flyttades till sin plats 1681. Detta lilla trähus på Dahmska gårdens tomt är en av Kalmars äldsta byggnader. Det uppfördes ursprungligen i Gamla stan strax efter stadsbranden 1647. Det flyttades till sin plats vid Lilla torget under senare delen av 1600-talet och värderades år 1679 till 500 riksdaler av stadens styrande. Huset är timrat i en våning med vinkel in mot gården. Taket är lågt och valmat, väggarna panelklädda med inklädda knutar som pilastrar. 1681 omtalas det som ”Anders Olofssons Bergs från Malmen inflyttade trähus”. 
Berghs trähus
Husets namn kommer från rektorn O E L Dahm som ägde huset från 1847, och från 1914 var ägaren Kalmar Sjömanshus.

Vid Dahmska husets fot står en huggen milsten från 1737 och markerar Lilla torgets stora betydelse. Härifrån mättes av ståndet från residensstaden ut på riksvägarna. 
Dahmska huset

Borgmästaren 5: Kapten Johan Douglies hade lagfart på denna tomt 1663, men ännu 1712 var tomten obebyggd. Byggnadens klassicistiska fasad är från 1890, då den rektangulära uppbyggnaden, frontespisen, troligen också tillkom.
Fönstrens oregelbundna placering tyder på att det är två sammanbyggda hus som ligger på 1 ½ tomt, enligt den äldsta tomtindelningen.
Av de tidiga ägarna kan nämnas Sofia Amalia Mühlenbruch, gift Metts, som innehade fastigheten 1767. Hon ärvde detta hus med trädgård av sina föräldrar som även ägde grannhuset. 
Borgmästaren 5
Mühlenbruchska huset: Tomten, som ligger vid Lilla torget, bebyggdes på 1720-talet av handlanden David Mühlenbruch. Huset är ett två våningar högt trähus och har Kalmars enda bevarade sätertitak. De nu reveterade fasaderna var fram till 1890-talet panelade. Under byggnaden finns en välvd stenkällare samt källare med bjälklag. Vid en renovering påträffades stofttapeter från 1700-talet.

1889 köptes fastigheten av bryggaren A. Åhman och sammanbyggdes med intilliggande byggnad, ett tvåvåningshus med klassicistisk fasad. 
Mühlenbruchska huset skymtar bakom stadsporten
Kavaljeren. Har tyvärr ingen bättre bild just nu.
Hitta hit: Lilla torget ligger centralt i Kalmar utmed den gamla befästningsvallen.

Senast besöksdatum: april 2014