tisdag 29 juli 2014

Vittskövle kyrka


Alldeles i närheten av Vittskövle slott ligger Vittskövle kyrka. Kyrkan uppfördes under 1200-talet, kanske till och med under 1100-talet. De äldsta delarna av kyrkan är långhuset, koret och absiden. På 1400-talet bröts delar av den norra muren ner, och en korsarm uppfördes. Den fungerade som kapell åt godsägaren på Vittskövle gård, Axel Pedersen Brahe, och helgades åt Sankta Anna, jungfru Marias moder.

Kalkmålningarna (som idag är hårt restaurerade) utfördes 1480, och de tillskrivs Vittskövlemästaren. De innehåller bland annat scener från skapelseberättelsen och syndafallet. Västtornet tillkom under mitten av 1500-talet.

Kyrkan är mest berömd för sina likstenar (gravhällar), sarkofager och epitafier. Predikstolen är från danskt 1600-tal. Altartavlan, en kopia efter van Dyck, är från 1700-talet.




En av gravhällarna på kyrkans yttervägg.
Stoppet vid Vittskövle kyrka var absolut inte planerat, men när jag ändå var vid slottet och det bara var nån kilometer bort, så tänkte jag att jag kan ju alltid passa på att kika på kyrkan på utsidan. Jag hade nämligen inga förhoppningar på att den skulle vara öppen. Väl på plats kände jag inte ens på dörren, för det fanns inga som helst tecken på att den faktiskt skulle vara öppen. Men, det räckte gott och väl för mig att gå omkring lite på kyrkogården, titta på de stora gravhällarna på kyrkväggen och bara insupa atmosfären. Jag skulle göra fler spännande stopp på den här bilresan mellan Ystad och Kaxholmen!

Hitta hit: Vid Vittskövle slott, kör mot Kristianstad. Kyrkan hittar ni sedan på er högra sida.

söndag 27 juli 2014

Gränna Glasbruk

Strax söder om Gränna hittar man Smålands nordligaste glashytta. Efter att ha haft produktionen nere ett par år, så har man nu återigen startat ugnen och blåser glas! Glasbruket i Gränna har funnits sedan början av 1960-talet och man fokuserar på konstglas. Här kan man följa hela processen från den glödande massan till färdig produkt! Här hittar man bla äpplen, päron, älgar, tuppar...

Och att se Germani tillverka glas är en fröjd. Har man tur så tar han en ton eller två också. Men så kommer han ju från Italien också...
 

 Hitta hit: Strax söder om Gränna. Glasbruket ligger utmed "gamla" vägen till Huskvarna, från Gränna sett.
 

lördag 26 juli 2014

Rosenborg

Insprängd mellan det kommunalägda bostadsbolagets fastigheter i centrala Norrahammar ligger "Rosenborg". Här bodde en gång i tiden Axel Gunnesson. En dag 1952 lämnade Axel Gunnesson sitt hem, Rosenborg. Han lämnade det så som det stod med möbler, kläder, husgeråd, livsmedel... Allt.
Gunnesson var möbelsnickare till yrket och fortsatte med detta i sin fars anda. Han var dessutom verksam som begravningsentreprenör där han även fick nytta av sina kunskaper som musiker.
Hans dotter, som så småningom ärvde huset, överlät det till Föreningen Industrimuseet i Norrahammar. Visningar sker efter överenskommelse.
 

Jag hade möjligheten att besöka Rosenborg i samband med ett halvdagsmöte som jobbet hade på Norrahammars Industrimuseum. Innan vi åkte tillbaka till "stan" så fick vi ett besök här. Har ni chansen att besöka Rosenborg, gör det. Man liksom bara väntar på att familjen ska komma hem från en utflykt eller nåt sånt!

Nu är det ju ett tag sedan jag var på plats och minns tyvärr inte adressen, men kontakta Norrahammars Industrimuseum om du är intresserad av att besöka Rosenborg!

fredag 25 juli 2014

Gröna rummet i Gränna

Gröna rummet i Gränna är en liten grön oas som jag tyvärr alltför ofta bara passerar på väg till och från hamnen. Men det är väl värt ett besök! Gröna rummet drivs av ett gäng trädgårdsentusiaster som skapat en trädgård, öppen för alla! Jag är fullständigt värdelös på blomsorter och har därmed ingen aning om vad det är som finns där. Eller jag har sett lupiner... Men även om jag inte har en susning om vad det är för en blomma så uppskattar jag att traska omkring i en trädgård och njuta av färgprakten.

Så, har ni vägarna förbi så ta gärna en liten promenad i Gröna rummet!






Hitta hit: Hamnallén i Gränna
Öppet: Året om

torsdag 24 juli 2014

Vittskövle slott

En sisådär 4 km nordost om Degeberga (Kristianstad) hittar man en av Nordens största, bäst bevarade, bebodda renässansborgar - Vittskövle slott (Widtskofle).


Kikar man i olika "turistböcker" (åtminstone de jag har här hemma) så står det att slottet uppfördes 1553. Men, enligt obekräftade sägner ska gården ha haft en föregångare redan i slutet av 1100-talet, men låg då några km från sin nuvarande plats, vid Egeside sjö vid Helgeåns utlopp. Vad man däremot vet är att Vittskövle är känt sedan början av 1300-talet, då det ägdes av Peder Krognos. Dåvarande huvudbyggnaden låg strax norr om kyrkan.

Nuvarande slottet uppfördes av Jens Axelsson Brahe och Anna Eskilsdotter Bille 1553-1577. Slottet har inte ändrats något nämnvärt sedan dess! Slottet ägs sedan 1837 av familjen Stjernswärd.

Carl von Linné besökte slottet den 26 maj 1749 i samband med sin skånska resa och hans värdinna var den mäktiga Margareta von Ascheberg, en av flera färgstarka kvinnor som huserat här. En annan var fru Birgitte Barnekow som sägs ha strypt en rövare med sitt eget strumpeband. Om det är sant eller ej, ja det får du själv avgöra om du vill tro på...

På egendomen har det bla funnits bränneri, egen järnväg mellan gårdarna, sågverk, kraftverk, mejeri, tegelbruk och stuteri. Man började avla hästar till försvaret redan 1690 och stostammarna 18 och 34 existerar fortfarande.

Slottet är en privatbostad och ej tillgänglig för allmänheten. Slottsparken i engelsk stil är öppen för besökare året om.


När jag för en gångs skull hade tillgång till bil så passade jag på att göra en avstickare till Vittskövle slott en lördag i början av juli i år. Min syster och hennes sambo har nämligen köpt en husbil i Ystad och ville såklart köra iväg med den med en gång när den var klar, men samtidigt fanns det inga passande tåg ner till Ystad från Trollhättan/Vänersborg var tvungen att jobba några timmar den fredagen som husbilen skulle hämtas. Lillasyster ringer storasyster (jag) och frågar om jag kan tänka mig att åka ner till Skåne? Och det kan jag ju. Men, då jag sedan tidigare hade ett journalistbesök att ta hand om på söndagen så bestämdes det att jag skulle köra bilen till Småland, ta hand om journalisten i Gränna och sedan på måndagen köra hem bilen till Vänersborg! Så, när jag då skulle köra hem till Småland på lördagen, efter att ha tillbringat en natt i husbilen, så passade jag då på att besöka Vittskövle.

Och detta ångrar jag inte. Det enda jag ångrar är att jag inte hade någon fika med mig, för slottsparken är helt perfekt för en liten picknick... Men, om det blir en nästa gång, så ska jag tänka på att ha något att mumsa på.

Jag brukar passa på att göra sådana här små avstickare när jag är ute på egen hand och far. Det är nämligen inte alla i min familj och bekantskapskrets som älskar att besöka slott, borgar, kyrkor, gravfält och allt vad det är, som de brukar säga!
 

Hitta hit: Skyltat från rv 9/19
Öppet: Slottsparken är öppen året runt. Slottet är ej öppet för allmänheten. 

Vill du veta mer? Besök slottets egna hemsida! 

tisdag 8 juli 2014

Hallsjö gamla kyrka

Ofta är de där oplanerade besöken/stoppen de bästa. De man liksom inte planerat in från början, utan bara uppkommer! Hallsjö gamla kyrka är ett sådant stopp. Utmed E4:an mellan Värnamo och Ljungby finns det en skylt där det står "Kyrkoruin", men jag har aldrig haft tillfälle att svänga av motorvägen och ta en närmare titt. Men så i lördags (5/7) körde jag hem syrrans bil från Ystad till Vänersborg, fast via Jönköping, då jag sedan tidigare var uppbokad på söndagen. Syrran och hennes sambo har nämligen köpt husbil, men det gick inga tåg som passade och de ville gärna komma iväg med husbilen direkt! Och när jag nu var helt själv i bilen och ingen annan att ta hänsyn till, så svängde jag av motorvägen.

Här har funnits en kyrka sedan åtminstone medeltiden. Den första kyrkan på platsen var förmodligen en träkyrka, som sedan under senare delen av medeltiden byggdes om till en stenkyrka. Kyrkan byggdes vid ett omfattande hedniskt gravfält, som ligger direkt söder om kyrkoruinen. Det var mycket vanligt att de första kristna kyrkorna uppfördes på eller intill gamla gravfält eller offerplatser.

Man vet inte hur kyrkan sett ut, men man vet att vid den södra ingången funnits ett murat vapenhus.

Mitt för kyrkan ska det ha legat en prästgård, och det pratas om en "helig källa" som ska ha funnits i kyrkans närhet.

Hallsjö församling nämns första gången 1390, och kyrkan fungerar då som sockenkyrka för Hallsjö och Flattinge byar!

Traditionen säger att danskarna förstörde kyrkan på 1560-talet och att den sedan övergavs. På 1870-talet hittades en Mariabild som daterades till 1100-talet. Den var av koppar, guld och emalj, och var troligen en del av medeltidskyrkans processionskrucifix.

1966 renoverades ruinen, och man förhindrade förfallet genom att gjuta betong över de resterande murarna. Man frilade även kyrkans ursprungliga golv. Idag finns här både bänkar, krucifix och altare av trä i ruinen.





Jag visste som sagt inte vad som skulle vänta mig när jag svängt av motorvägen, men det här var en trevlig upplevelse. Även om det bara är lite murar kvar av kyrkan så får man ändå en känsla av storleken på kyrkan. Nu läste jag på skylten intill kyrkan att man inte vet hur den sett ut då det inte finns några avbildningar, och detta gör det nästan ännu mer spännande.

Det verkar som att ruinen används än idag vid vissa tillfällen då här finns bänkar inne i ruinen. Jag skulle gärna vilja delta på någon utomhusgudstjänst eller något liknande här!

Och jag behöver väl inte säga att jag inte ångrade den här mycket korta avstickaren.

Hitta hit: Det är skyltat kyrkoruin längs E4:an mellan Värnamo och Ljungby

fredag 4 juli 2014

Kyrkogårdsvandring på Dunkehalla

Häromdagen var jag på årets andra kyrkogårdsvandring för min del. Den här gången ägde det hela rum på Dunkehalla kyrkogård och den här gången var det inte teaterinslag utan musikinslag. Och jag måste säga att det var riktigt mysigt att komma in på kyrkogården och mötas av lite musik.

Dunkehalla kyrkogård
Efter en liten introduktion där det berättades om hur det gick till den dagen då Dunkehalla kyrkogård invigdes så började promenaden. Under promenaden så stannade vi till en del gravar där vår ciceron berättade lite om personen/personerna som ligger begravda. Och här finns både rejäla monument till lite mer diskreta, liggande gravstenar!

Dunkehalla kapell
Första stoppet var vid Lagermans familjegrav. Och Lagerman var en av de stora som ägde Tändsticksfabriken...

Lagermans grav
Vi traskade sedan vidare och hamnade vid den största gravplatsen i Jönköpings kommun och här ligger familjen Sandwall begravd. Sandwall ägde (drev?) Jönköpings Mekaniska Verkstad, där högskolan idag har sitt bibliotek.
Sandwalls grav
Mitt bland alla gravstenar hittar man en bänk med en fin inskription. Jag minns tyvärr inte om det här är en gravplats, eller bara en bänk vid en gravplats så man har någonstans att sätta sig, när man är och besöker graven.

Bänk
 En av alla de som ligger begravda här på Dunkehalla är Stefan Liv. Och varje gång jag går förbi hans gravplats så får jag en liten klump i hjärtat och jag vill liksom bara gråta en skvätt. Detta trots att jag inte hade han som idol el något sådant. Men, det är så fruktansvärt tragiskt med hela flygplansolyckan och allt...

Stefan Livs gravplats
Nu var det äntligen lite musik. Jag hade hoppats och trott på att det skulle vara lite mer musik än vad det var. Men, de var riktigt duktiga musikerna!

Musikunderhållning
Jag tycker ju att det är lite småtrevligt att traska omkring på en kyrkogård, och läsa på stenarna. Förr i tiden stod de ju oftast vilken titel man hade och var man lite bättre bemedlad var det bäst att man slog till på en rejäl sten, man vill ju inte gärna att grannen skulle bräcka en med sin gravsten...

Och man undrar ju ändå lite vad som hände den där dagen på Eslöfs bangård?


Och visst är den en helt bedårande sten till scouten Nils Carlsson?


Det som är kul med äldre gravstenar är ju att det oftast står titeln som personen hade... Och på den här stenen så ser man ju att gubben hade en skön titel: Detektivöverkonstapel...

Lägg till bildtext
På den här vandringen kan jag säga att medelåldern var något högre än teatervandringen förra veckan...
 Men å andra sidan är det kanske de som är mest intresserade av gamla fabrikmagnater...

torsdag 3 juli 2014

Kyrkogårdsvandring på Slottskyrkogården

Varje sommar ges det kyrkogårdsvandringar på flera av kyrkogårdarna i Jönköpings kommun. Ibland är det teaterinslag och ibland är det musikinslag. Förra veckan var jag på en kyrkogårdsvandring på Slottskyrkogården i centrala Jönköping.

Slottskyrkogården är verkligen en oas i centrala Jönköping, och jag kommer på mig själv att titt som tätt hamna här. Det är så fridfullt att bara strosa omkring på en kyrkogård. Eller varför inte sätta sig ner på en bänk och bara sitta?

Förra veckans kyrkogårdsvandring var en vandring med teaterinslag, med Teaterstickorna från Jönköping. I de här vandringarna får man möte kända Jönköpingsbor som är begravda på kyrkogården.

Slottskapellet från 1690-talet, ritat av Erik Dahlberg.
Efter en introduktion om kyrkogården och kapellet så började sedan själva vandringen och vi fick börja med att stifta bekantskap med Ida Ljungqvist, gift med Ottonin Ljungqvist, disponent på Munksjö pappersbruk. Ida avlider då hon är höggravid med parets elfte barn. Barnet överlever inte heller. Ottonin skänker sedan med sin nya hustru en grundplåt till det som kom att kallas Idas skola i Jönköping.

Ida Ljungqvist
Nästa teaterstopp blev vid Hays familjegrav. Här får vi ta del av en brevväxling mellan Clara Hay (gift med Bernhard Hay, starkt förknippad med tändsticksfabriken i Jönköping) och dottern, fröken Ebba Hay. Ebba Hay deltog för övrigt i de olympiska spelen i Stockholm 1912. Hon var vid 45 års ålder den äldsta kvinnliga deltagaren i olympiaden och hon ställde upp i mixed tennis.

Clara Hay
Vi fick också se inledningen av en pjäs, vars namn jag såklart inte kommer ihåg, men man vet att en skådespelare vid namn Anders Collberg spelade i denna pjäs. Varför man valde att spela upp inledningen av denna pjäs där Anders Collberg medverkar beror på att Collberg är mest känd för att vara den som smittade ner hela Jönköping med kolera! Han var med i ett resande teatersällskap, och hade förmodligen dragit sig på koleran i Göteborg! Han är begravd någonstans på Slottskyrkogården och man har rest ett gjutjärnskors till hans minne!

Anders Collberg...

Gjutjärnskors till Collbergs minne...
Det hela avslutades vid Hedvig Rydbergs grav. Hedvig var författaren Viktor Rydberg och hon var en av de som strök med i koleran. Viktor Rydberg besöker sin mors grav när han plötsligt får träffa henne igen. Och tro mig den här scenen var grymt bra. Det var inte långt från att tårarna rullade ner för mina kinder. Så känslosamt. Han som spelade Rydberg var, nej är, sjukt duktig. Hela scenen spelas på rim dessutom. Och när Hedvig sjunger "Gläns över sjö och strand" acapella (eller hur det nu stavas), ja då är det ståpäls! För den som inte vet så var det Viktor Rydberg som skrev texten till denna psalm, och det är Vättern han åsyftar på!

Hedvig och Viktor Rydberg
Förutom de här teaterinslagen så är det information om kyrkogården, den här gången berättade man om kyrkogårdens historia, olika stilar och trender på kyrkogårdar och varför man till exempel fällt en del almar på tex Slottskyrkogården.

Den här gången tyckte jag det var lite lite teaterinslag jämfört med vandringen jag gick på Dunkehalla förra året. Men det kanske finns mer att ta av på Dunkehalla...

Jag kan varmt rekommendera sådana här vandringar. Och även om jag inte har någon koppling till Jönköping så är det spännande att få ta del av stadens historia på det här sättet!