fredag 4 juli 2014

Kyrkogårdsvandring på Dunkehalla

Häromdagen var jag på årets andra kyrkogårdsvandring för min del. Den här gången ägde det hela rum på Dunkehalla kyrkogård och den här gången var det inte teaterinslag utan musikinslag. Och jag måste säga att det var riktigt mysigt att komma in på kyrkogården och mötas av lite musik.

Dunkehalla kyrkogård
Efter en liten introduktion där det berättades om hur det gick till den dagen då Dunkehalla kyrkogård invigdes så började promenaden. Under promenaden så stannade vi till en del gravar där vår ciceron berättade lite om personen/personerna som ligger begravda. Och här finns både rejäla monument till lite mer diskreta, liggande gravstenar!

Dunkehalla kapell
Första stoppet var vid Lagermans familjegrav. Och Lagerman var en av de stora som ägde Tändsticksfabriken...

Lagermans grav
Vi traskade sedan vidare och hamnade vid den största gravplatsen i Jönköpings kommun och här ligger familjen Sandwall begravd. Sandwall ägde (drev?) Jönköpings Mekaniska Verkstad, där högskolan idag har sitt bibliotek.
Sandwalls grav
Mitt bland alla gravstenar hittar man en bänk med en fin inskription. Jag minns tyvärr inte om det här är en gravplats, eller bara en bänk vid en gravplats så man har någonstans att sätta sig, när man är och besöker graven.

Bänk
 En av alla de som ligger begravda här på Dunkehalla är Stefan Liv. Och varje gång jag går förbi hans gravplats så får jag en liten klump i hjärtat och jag vill liksom bara gråta en skvätt. Detta trots att jag inte hade han som idol el något sådant. Men, det är så fruktansvärt tragiskt med hela flygplansolyckan och allt...

Stefan Livs gravplats
Nu var det äntligen lite musik. Jag hade hoppats och trott på att det skulle vara lite mer musik än vad det var. Men, de var riktigt duktiga musikerna!

Musikunderhållning
Jag tycker ju att det är lite småtrevligt att traska omkring på en kyrkogård, och läsa på stenarna. Förr i tiden stod de ju oftast vilken titel man hade och var man lite bättre bemedlad var det bäst att man slog till på en rejäl sten, man vill ju inte gärna att grannen skulle bräcka en med sin gravsten...

Och man undrar ju ändå lite vad som hände den där dagen på Eslöfs bangård?


Och visst är den en helt bedårande sten till scouten Nils Carlsson?


Det som är kul med äldre gravstenar är ju att det oftast står titeln som personen hade... Och på den här stenen så ser man ju att gubben hade en skön titel: Detektivöverkonstapel...

Lägg till bildtext
På den här vandringen kan jag säga att medelåldern var något högre än teatervandringen förra veckan...
 Men å andra sidan är det kanske de som är mest intresserade av gamla fabrikmagnater...

Inga kommentarer: