söndag 21 april 2013

Ven

Dag två på vår studieresa började dimmigt. Väldigt dimmigt. Det var knappt så jag så vår minibuss som var parkerad bara på andra sidan gatan av vårt hotell! Men "lite" dimma skulle inte förstöra min dag på Ven, den saken var då klar. Alla var dock inte lika nöjda med vädret. För nu skulle vi ju inte få se Ven. I mitt tycke så var det bara lite mer spännande... Fast, det är klart, det är ju tråkigt att missa utsikten från t.ex. Backafall.

Dimmig morgon

Båten som tog oss till och från Ven. Bilden är tagen på Ven
Självklart hade jag sett till att vi skulle cykla på Ven. Det är ju bara ett måste! Så vi började med att gå upp för den långa och ganska branta backen upp till cykeluthyrningen. Väl uppe på platån möttes vi av ett hav av gula cyklar, och när vi hittat de cyklar som var ordnade åt oss så tog jag täten och trampade iväg ett lagom tempo. Trodde jag. Övriga gruppen halkade snart efter. Herregud, hur långsamt cyklar de egentligen? Och då har ändå tre av dem varit med i en cykelutmaning i kommunen, och vunnit hela tjotaballongen! Nåväl, jag fick skruva ner tempot rejält, så att jag inte tappade bort gruppen.

Några av de ca 1 400 cyklar som finns för uthyrning.
När vi parkerat cyklarna vid observatoriet sade jag åt gruppen att vi ska nog gå lite längre bort, för här verkar inte museet vara, och så traskade jag iväg. Men fick bara med mig en av de övriga fem. De andra hade antingen inte lyssnat, eller hört vad jag sade, och ungefär här var jag trött på gruppen...  Det var lättare att valla 50 vilsna svenskar i Karnaktemplet och Konungarnas Dal i Luxor bland 1000-tals andra vilsna turister, än fem kollegor på ett mer eller mindre öde Ven!

 
Stjärneborg, Tychos observatorium
Hittade museet och fick gå tillbaka för att hämta mina vilsna kollegor! Visningen av Tycho Brahes assistent var perfekt! Först fick vi gå lite fritt, sedan berättade hon om Tycho, hans Uraniborg och så fick vi gå in i hans observatiorium, och ta del av ett ljus- och ljudspel, innan vi gick tillbaka till museet och avsluta studiebesöket. Självklart var jag tvungen att bryta, när vi gått nästan 20 min över tiden. Inte helt poppis kanske, men som ansvarig ville jag för allt i världen missa färjan tillbaka kl 15.00.

Själva museet är sedan 2005 inrymt i f.d. Allhelgonakyrkan, och här kan man tematiskt ta del av Tycho Brahes liv och vetenskapshistoriska betydelse.

Tycho Brahemuseet
Tycho Brahemuseet

Tycho Brahemuseet
Utomhus har man byggt en häck som visar grunden för Tychos slott Uranibor, man har rekonstruerat hans trädgård, och här finns även en väderstation, planetstig och en idéhistorisk lekpark! En bit bort från själva museiområdet finns friluftsutställningen "Hoc vallum e molam", och berättar historien om Tychos pappersmölla.

Tycho Brahe i sin trädgård
Men vem var Tycho Brahe? För att göra en lång historia kort. Han var dansk vetenskapsman/astronom, som upptäckte en ny stjärna i stjärnbilden Cassiopeja. Danske kung Fredrik II, insåg betydelsen av att ha en stor vetenskapsman i sin tjänst, och gav honom Ven i förläning. I gengäld skulle Tycho bygga ett eget observatorium och leda ett ambitiöst vetenskapligt program. Detta lär ha kostat Danmark mer än 5% av landets BNP! Ett världsrekord som har stått sig sedan dess...

Vill du veta mer om Tycho Brahe och Tycho Braheminnena, besök Tycho Braheminnenas hemsida. Här finns hur mycket matnyttigt som helst.

Vi trampade sedan vidare norrut över Ven, och kom så småningom, eller ganska snart faktiskt, till S:t Ibbs kyrka. När vi kom hit så insåg jag att jag kanske borde läst på lite om själva kyrkan, för självklart fick jag frågor. Men som den kyrkokännare jag är så kunde jag snabbt, utan ha läst någonting tala om för mina kollegor att den är uppförd på 1200-talet i romansk stil, med trappstegsgavlar. Den är helgad åt S:t Ibb (vem det nu är...). På en av informationstavlorna vid kyrkan kunde snabbt ta reda på att Ibb är en variant av Jakob, och S:t Jakob är köpmännens skyddshelgon. Efter en googling på ajfånen fick jag bekräftat att kyrkan är från 1200-talet och att den sedan byggdes ut på 1400-talet. Jag har inte lyckats få bekräftat att den är byggd i romansk stil, men jag vidhåller det ändå!

S:t Ibbs kyrka
S:t Ibbs kyrka ligger otroligt vackert högt uppe på åsen på Vens nordvästra del. Nedanför kyrkan ligger Kyrkbackens hamn, och tanken var att vi faktiskt skulle cykla dit med, men då jag var ledare för den här resan så beslöt jag mig för att ta bort den delen, för att spara in den tid vi faktiskt var försenade... Men utsikten över hamnen och "backafallen" från kyrkan är inte att leka med. Den hade med all sannolikhet varit ännu vackrare om vi haft klart väder!


Kyrkbackens hamn

Utsikt från S:t Ibbs kyrka
Efter att ha pustat ut lite och njutit av utsikten cyklade vi sedan vidare till Spirit of Hven Backafallsbyn. Här skulle vi äta lunch, och som grädde på moset så fick vi en visning av destilleriet också! Här tillverkar man nämligen whisky, gin, aqua vitae, vodka, winter schnapps, summer schnapps. På visningen fick vi framför allt lära oss mer om hur whiskytillverkning går till och vad som egentligen är single malt whisky!

Efter maten fick vi en snabb rundtur på hotellområdet, och därefter var det faktiskt dags att cykla tillbaks ner till hamnen! Och vi var tillbaka i god tid före färjan skulle gå. Vilket kändes bra, eftersom jag ett tag trodde att vi inte skulle hinna med den... Samtidigt visste jag ju inte hur lång tid det skulle ta att cykla mellan de olika platserna på ön.

Spirit of Hven

Hela gänget, plus herr Whisky!
Har ni inte varit på Ven, ta er dit. Jag har inte gjort min sista resa dit, den saken är klar. Men, lämna om möjligt bilen i Landskrona. Det kostar nämligen tusenlappen att ta med sig bilen över, och då får du ändå hosta upp 100-lappen per person som är med i bilen! Gör som vi, hyr cykel. Åk häst och vagn, traktor med vagn eller ta ö-bussen. Då ön inte är mer än 4,5 km lång så går det ju också alldeles ypperligt att promenera runt!

lördag 20 april 2013

En liten promenad i Landskrona

Tidigare i veckan så var jag och mina kollegor på studieresa till Landskrona-Ven. I samband mede den här studiresan så gick vi en promenad längs med Landskronas centrala delar! Vad jag har förstått av mina kollegor så var det här en mycket uppskattad promenad. Och då det var jag som var lite ansvarig för upplägget av den här studieresan, så värmer det självklart extra när man får veta att det man planerat är uppskattat! Under den här promenaden fick vi bland annat se:

Sofia Albertina kyrka, ritad av Carl Hårleman, som bland annat även ritat Övedskloster, Stockholms gamla Observatorium, samt att han var med och byggde klart Stockholms slott. Grunden till Sofia Albertina kyrka lades 1754, och den invigdes 1788. Kyrkan är uppkallad efter Gustaf III:s syster. Till det yttre tycker jag kyrkan påminner om en katedral, med sina två torn! Men varför har den två torn? Kyrkan är ju ingen domkyrka... Sofia Albertina kyrka ersatte en 1400-talskyrka (Johannes Döpares kyrka), som enligt en militär kommendant låg för nära citadellet och revs därmed.

Sofia Albertina kyrka
Gamla kassan: var fortifikationsförvaltningen, och uppfördes 1754. Och vad är då fortifikationsförvaltning? Det har nåt att göra med militären i alla fall, och det är väl inte så konstigt att det funnits en fortifikationsförvaltning i Landskrona med tanke på Citadellet (som ju är en militär befästning). Sedan 1956 är gamla kassan i privat ägo, och en omfattande renovering genomfördes. Idag är huset varsamt renoverat i 1700-tals-stil, och det är välfyllt med konst och antikviteter. Här ska tydligen en av Antikrundans experter bo. Missade dock vem av dem det är. Men det är inte Bo Knutsson för han bor och verkar i Vänersborg, det vet jag!

Gamla Kassan
Nyhamn: med marina och gästhamn(?). Här vid Landskronas hamninlopp byggs det för fullt, och moderna bostadshus poppar upp. Här är en fin kajpromenad, men inga affärer och restauranger vad vi kunde se. Varför?
Nyhamn
Gråen: på 1700-talet ville man göra Citadellet ännu större, och även bygga en ny stad. Man började faktiskt bygga en stor fästning på grundet Grået alldeles utanför Landskrona, men den blev färdig. Idag är den konstgjorda ön ett fågelreservat och här finns även ett 50-tal koloniträdgårdar.

Gråen
Nya vattentornet: hittar man vid småbåtshamnen, och är uppfört 1970. Fast i ärlighetens namn så var det ju egentligen det gamla lotshuset jag ville fota. Men, nu råkade även vattentornet komma med på bilden. Och jag vet inte så mycket om lotshuset...

Lotshuset med Nya Vattentornet i bakgrunden!
Citadellkolonierna: I Landskrona finns Sveriges äldsta koloniområde, uppfört i slutet av 1800-talet. Ok, egentligen anlades det ett koloniområde i Malmö före man gjorde det här i Landskrona. Men, det i Malmö är rivet, och då kan man i Landskrona ståta med att det är här Sveriges äldsta koloniområde finns! I mitt tycke så är väl kolonistugor mer som små sommarstugor, och de allra flesta är mycket välskötta. Här finns Sveriges enda kolonilottsmuseum - Rothoffska kolonin. Rothoffska kolonin är från 1903 och stugan och trädgård är öppna för allmänheten. Som namnet antyder så ligger detta i anslutning till Citadellet, närmare bestämt på befästningsvallarna!

Rothoffska kolonin, Citadellkolonierna
Citadellet: en av Nordens bäst bevarade 1500-talsfästningar, och faktiskt Sveriges enda bevarade jordvallsbefästning. Citadellet uppfördes 1549-1559 av den danske kungen Kristian III. Det har även fungerat som fängelse och flyktingförläggning.

Copyright: Jenny Karlsson
Citadellet, taget från ett tidigare tillfälle.
Selma Lagerlöfs hus: vad åtminstone inte jag visste förrän mitt första besök i Landskrona sommaren 2010, var att Selma Lagerlöf faktiskt bott i Landskrona! Men det har hon gjort, hon jobbade som lärare här i Lndskrona. Selma Lagerlöfs hus eller Haijska huset som det också kallas, uppfördes 1757-1769. 1871-1915 var det en flickskola. Det var här som den knappt 30-åriga Selma Lagerlöf skrev de första kapitlen i Gösta Berlings saga. Men vem var Haij, som ju trots allt fått döpa huset? Är det en person ur den adliga släkten Haij med anor från Skottland? Men, jag ska inte gräva ner mig i vem som egentligen byggde huset...



Selma Lagerlöfhuset/Haijska huset
Jag har tidigare i bloggen skrivit om Citadellet och Skulpturparken i Landskrona, och om du klickar på länkarna så kommer du direkt till dessa inlägg!

lördag 13 april 2013

Magasinssafari

Jönköpings Läns Museum har nu varit öppet i lite drygt en månad efter två års renovering. Och i samband med invigningen av länsmuseet så anordnade man magasinssafari. Det här hade både jag och S på jobbet uppmärksammat. Det här måste vi ju bara gå på! Vi fick även med oss I, och S.s sambo R.

Sånt här tycker jag är spännande. Tänk att få kika omkring bland det som liksom inte får plats, eller man inte kan/vill ha ute i utställningarna. Jag hade dock ingen aning om vad vi skulle kunna tänkas hitta där inne.

Det var vita museihandskar på, för en safari är väl inte kul om man inte får ta på grejerna? Och det var blåa plasthosor på skorna, för man vill inte få in byggdamm i magasinet. Helt förståeligt.

Museivantar på!
Och här fanns verkligen allt möjligt. Möbler, plåtskyltar, en gammal dator, vapen, kameror, kopparpannor, leksaker... Ja säg det som inte finns här...

Plåtskyltar

I har hittat sin nya kamera!
Vid samlingen gamla vapen, där jag gick jag och I igång på riktigt. Sånt här gillar jag. Få ta på hillebarder och andra hemska dödsvapen. Fast, jag gillar inte krig, och att man ska ihjäl varandra. Men, det är något speciellt ändå att få känna på vapnen!

Vapen, tror jag har hittat ett gäng hillebarder

Foto: Ingrid Larsson
Tar sikte...
Roligast var nog ändå när jag fick prova insatsstyrkans (från 1960-talet) väst och hjälm, eller var det piketens? Nej jag minns inte. Hjälm och väst var i alla fall sjukt tungt, och det var en otrolig lättnad när jag fått av mig alltihop. Jag kunde självklart inte motstå när man sa att det var ok att prova!
Häpp!
Dessvärre har man inte de här magasinssafarisarna i sitt ordinarie program, men det finns ev planer på att ordna det igen. Så håll utkik!

Vill man besöka länsmuseet har man öppet alla dagar utom måndagar. Onsdagar har man dessutom kvällsöppet! Fri entré är det dessutom.

P.S. Ber om ursäkt för den halvtaskiga kvalitén på bilderna. Men, jag har fotat med iPhonen, för jag kunde inte med att hala upp min vanliga kamera... D.S.

fredag 12 april 2013

Arkivhuset

Arkivhuset. Hur kul på en skala låter det? Inte speciellt om du frågar mig. Hur kul är det att kolla i gamla arkiv liksom? Säkert jättekul enligt en del. Jag är en ganska flitig biblioteksbesökare, och ända sedan jag satte min fot på Stadsbiblioteket i Jönköping för första gången så har jag vetat att Arkivhuset ligger där. Eller man har ingången från biblioteket... Jag har under en väldigt lång tid funderat på att ändå lämna bibblan och gå in på Arkivhuset men alltid struntat i det.

En söndag för någon månad sedan så tog jag steget. Jag hade ändå 45 min att döda innan bussen gick hem. Jag klev innanför de automatiska dörrarna och hittade en hel stadshistorisk utställning! Vilken dold pärla! Visst jag hade väl läst någonstans att det skulle finnas här, men jag förväntade mej ändå inte detta. Det första jag ser är Jönköpings första(?) brandbil. Här inne kan man även följa Jönköpings utveckling från 1200-talet eller nåt sånt och fram till idag. Självklart så hamnade jag lite fel i den där tidsaxeln, men vad gjorde det?

I ett av rummen så hittade jag en skylt till "Barnvagnscentralen", och självklart så undrar jag ju nu vad Barnvagnscentralen var. Finns det fortfarande? Tillverkade man/sålde man barnvagnar här??

En annan kul sak jag hittade här i Arkivhuset var Arrestkärran eller "Fyllekärran" som användes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det kan inte ha varit kul att åka i den!

Behöver jag säga att det var ytterst nära att jag missade bussen, och i så fall hade varit tvungen att vänta ytterligare en timma innan jag kunde åka hem?!

Här finns självklart, som namnet antyder, flera arkiv; stadsarkivet, Jönköpings läns folkrörelsearkiv, länsmuseets arkiv och Kultur Jönköpings konst- och föremålsarkiv.

Ångsprutan

Gammal skylt till Barnvagnscentralen
Arrestvagnen, eller "fyllekärran"
Öppet: Dagligen
Hitta hit: Ingång från Stadsbiblioteket i Jönköping
Entré: Fri entré

P.S. Ber om ursäkt för den halvtaskiga bildkvalitén, bilderna är tagna med iPhonen... D.S.

torsdag 11 april 2013

Sofiakyrkan

Jag har förmodligen i tidigare inlägg här på bloggen skrivit om min "förkärlek" till kyrkor. Och har jag inte det så kan jag ju säga att det är just så. Det är egentligen inte så mycket att det är Guds Hus som fascinerar mig, utan själva byggnaden, arkitekturen och interiören. Egentligen gillar jag gamla medeltida kyrkor mest. Det är något speciellt att kliva innanför dörrarna på en byggnad som man vet är byggd för evigheters evigheter sedan, och att de står kvar än idag...

Men nu är det inte kyrkor i allmänhet som jag ska blogga om utan om Sofiakyrkan på Väster i Jönköping. Är man i Jönköping är det väldigt svårt att missa denna kyrka, då man ser tornen "vida omkring".


Kyrkan som fått namn efter drottning Sofia, Oscar II:s gemål, är uppförd i så kallad nygotisk stil. Den nygotiska stilen är en imitation av medeltida (gotiska) helgedomar, ger mycket ljus, luft och rymd. Kyrkan invigdes 1888 av biskop Johan Andersson. Den som ritat kyrkan är arkitekt och professor G F Dahl, som för övrigt även ritat Kungliga biblioteket i Stockholm. Idag är den tegelröda kyrkan en av Jönköpings vackraste kyrkor. Annat var det när kyrkan invigdes. Den var rent av en besvikelse förmånga jönköpingsbor, den ansågs vara en rysligt ful, mörk och dyster kyrka.

Platsen där man byggde den nya kyrkan, som det för övrigt tog hela 25 år från beslut till att grundestenen lades var tidigare en vallgrav från 1300-talet, och en omtyckt lekplats och marknadsplats, och så skulle det för övrigt förbli...

Den lördagen jag vågade mej in i kyrkan så pågick det repetioner inför en konsert som skulle hållas dagen därpå. Och då kunde jag ju självklart inte med att utforska hela kyrkan. Av feghet eller av respekt för de som övade, det vågar jag inte svara på... Då jag av någon anledning inte vågade mej på att utforska kyrkan ordentligt då jag var där sist gång, så måste jag självklart göra ett nytt besök snart.


I år firar kyrkan ju 125 år, och det retar mig lite att jag jobbade ute på öa den helgen då man hade lite festligheter med öppet hus, då man bland annat kunde få en tornvisning. Det hade varit lite kul att klättra upp i ett av de 71,5 meter höga tornen.

Öppet: Sofiakyrkan är öppen dagligen, året om
Hitta hit: Klostergatan, på Väster i Jönköping