fredag 31 augusti 2018

Avlösa Domarringar

Vid sjökanten i Avlösa, på norra Visingsö, finns resterna av ett domarringsgravfält från äldre järnåldern (500 f.Kr-400 e.Kr.). Intill varje sten har det satts ner urnor och lagts ner verktyg.

Gravarnas placering är ovanlig. Varför ligger de inte högre upp, som forntida gravar brukar göra? Och var kommer stenarna ifrån? Här finns inga block i marken. Kanske har de hämtats från fastlandet, dragits över isen vintertid, och av praktiska skäl placerats här. Eller var just den här platsen speciell - betydde den något för de gravsatta? Frågorna är omöjliga att svara på idag.


Visingsös stränder eroderar! Av de tre domarringarna återstår idag endast 19 stenar. Några har rasat ut i sjön!


Namnet domarring kan härledas till en medeltida uppfattning att domarringar var en sorts tingsplatser där man fattade rättsliga beslut. På varje sten satt en utvald domare och i och med det udda antalet kunde dom aldrig bli oavgjord. Det är vanligast med sju eller nio stenar i en domarring. Från järnåldern finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion.


Första gången jag var nere vid domarringarna i Avlösa såg jag "bara" en domarring. Men jag hade läst att det skulle finnas tre stycken. Nu när jag var där sist gång, så såg jag ytterligare stenar lite längre bort, så jag gick dit. Och insåg då att jag faktiskt stod vid domarring nummer två. Lite närmare stranden hittade jag den tredje domarringen.


Senaste besök: 26 augusti 2018

Hitta hit: Norra Visingsö. Mellan Kumlaby och Tempelgården finns det en skylt märkt Avlösa. Under denna skylt finns en liten skylt med texten Domarringar. Följ skyltarna Avlösa och Domarringar.

onsdag 29 augusti 2018

Flygmonumentet på Kinnekulle

Alldeles intill utsiktstornet på Kinnekulle finns ett monument till minne av den flygkrasch som skedde på Kinnekulle 1944. Natten mot den 29 augusti 1944 störtade ett brittiskt flygplan av typen Lodestar på toppen av Kinnekulle. Planet hade startat från Bromma och hade med sig 12 unga norrmän och 3 besättningsmän.


Planet var på väg till Leuchers i Skottland när de hamnade i ett oväder och fick avbryta flygningen. De skulle försöka ta sig till Torslanda för att landa, men de flög rätt in i toppen av berget i den täta dimman. De missade utsiktstornet med en hårsmån...

11 av de 15 ombord omkom, varav en var en flicka. Räddningsaktionen var mycket svår, de skadade och omkomna fick transporteras med häst och vagn till lasarettet i Lidköping. Begravningen av de omkomna ägde rum i Lidköping den 4 september 1944.

Minnesmonumentet restes gemensamt av Sverige, Danmark och Norge 1945. De tre basstenarna symboliserar Sverige, Danmark och Norge. De 15 stenarna i pelarna motsvarar antalet passagerare i planet. De elva överst liggande stenarna symboliserar de omkomna.


Senaste besök: 29 juli 2018

Hitta hit: Vid utsiktstornet på Kinnekulles topp

måndag 27 augusti 2018

Kinnekulle Utsiktstorn

Gillar du utsikter och vida vyer? Då är Kinnekulle Utsiktstorn ett måste! Utsiktstornet ligger på toppen av Kinnekulle, och det är en liten promenad (uppförsbacke) om man parkerar på parkeringen vid skylten "utsiktstorn".


1892 uppförde Carl Klingspor ett utsiktstorn på Kinnekulles högsta topp. Det brann ned 1982. När dagens torn invigdes 1983, framkom det att det faktiskt är det tredje utsiktstornet här. Det första hade raserats i en storm 1741.



Tornet som är 19 meter högt står på Kinnekulles 306 meter höga topp, och när man väl bemästrat de 117 trappstegen möts man av en magnifik utsikt.



Vid klart väder ser man 8-9 mil över Vänern upp mot Skoghall och Karlstad samt hela Värmlandsnäs. Västerut finns Kålland och Kållandsö med Läckö Slott och Hindens rev. I horisonten syns hela Dalslands kust mot Vänern samt Halle- och Hunneberg. Vänder man blicken österut ses Billingen och landskapen bort mot Karlsborg och Tiveden.


Senaste besök: 29 juli 2018

Hitta hit: Kinnekulles topp

söndag 26 augusti 2018

Husaby boplats

Under en till synes helt vanlig åkermark mellan Husaby kyrka och Husaby biskopsborg, döljer sig platsen för bosättningar från äldre järnåldern (500 f.Kr. - 500 e.Kr.). I landskapet runtomkring Husaby ryms spåren från förr. En bit bort ligger Flyhovs hällristningar från bronsåldern. Ovanför S:t Sigfrids källa ser man minnesstenen från 1740-talet över dopet. Raden med hembygdsgård, den gamla skolan och kyrkan leder vidare till borgen. I vyn från vägkanten samlas flera minnen från förr som man kan se och inte se.

Här fylls luckan i tid mellan bronsålder och medeltid delvis ut. Små delar av åkern har undersökts. Här har hittats härdar, avfallsgropar och stolphål som hört till bebyggelse som legat i slänten och hela vägen vägen ned till kyrkan och prästgården. Man kan räkna med att här under lång tid fanns en by med flera gårdar för ett par tusen år sedan. Gårdsbebyggelsen bestod av långa hus som rymde plats för folk, fä och förråd.

Förmodligen är det en av de livskraftiga bosättningar som funnits runt Kinnekulles kanter under järnåldern. Kanske finns här rötterna för den storgård - och senare kungsgård - som skall ha funnits i Husaby.


På åkerfältets krön ligger en stor grav. Det är en 20 meter stor stensättning, drygt 2 000 år gammal. Ursprungligen kan den ha använts för en eller ett fåtal individer i en rik släkt - ortens "storman" eller "storkvinna". Den typen av gravar har ofta återanvänts. Idag liksom då ligger den som ett landmärke.

Boplatsen är sedan länge överplöjd och borta och till skillnad från de synliga minnena krävs här en stor portion fantasi för att "se" byn från landet längesedan.

Den historiskt kända byn var redan på 1700-talet och kanske rentav tidigare ganska utspridd. Gårdarna låg ungefär där de ligger idag. På en karta från 1700-talet ser man en ägodelning som kan se ut som en äldre övergiven gårdstomt i övre delen av det här åkerfältet. Det är kanske delar av en bybebyggelse som flyttades ut (avhystes) redan under medeltid eller ännu tidigare.

Senaste besök: 29 juli 2018

Hitta hit: Utmed gångvägen mellan Husaby kyrka och Husaby biskopsborg.

lördag 25 augusti 2018

Husaby biskopsborg

Några hundra meter väster om kyrkan i Husaby ligger en gammal borgruin med anor äldre än kyrkans. Borgen består av ett mäktigt tornhus och en omgivande ringmur i sten med anslutande mindre byggnader i korsvirke och tegel. Förmodligen har den tidiga borgen ingått som en del av Olof Skötkonungs kungsgård som ska ha funnits på platsen. Vid utgrävningar har man påträffat fynd som är så gamla som från 900- och 1000-talen.

Det går inte att få något säkert årtal för byggandet, men det troligaste är att den är byggd omkring 1480. Byggherre var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara. Han hade förutom Husaby, tre andra befästa borgare, först och främst det magnifika Läckö men även de befästa gårdarna Brunnsbo och Säckestad. Borgbygget ingick säkert som ett led i de sista katolska biskoparnas försök att hävda sig mot kungamakten.


Borgen hade en ganska kort livstid. Genom Västerås recess 1527 drogs borgen in till kronan och ska troligen ganska snart avsiktligt ha bränts ned och raserats. Under Brynolfs tid fungerade fästet både som bostad, gods och inkomstkälla från de gårdar som lydde under borgen.

Borgen har genomgått flera byggnadsstadier. Först byggdes kärntornet/-huset, därefter uppfördes ett mindre hus kallat "kasematten" med delar av den östra borggårdslängan, först därefter kan ringmuren ha fullbordats. Innanför murarna fanns det mesta som kunde tänkas behövas för att klara en belägring.


Kärntornet hade måtten 16x16 meter och var nästan 16 meter högt. Det var försett med med centralvärme där varm luft fördes upp via kanaler i väggarna från en särskild ugn. I bottenplanet fanns fler värmekällor - köken med sina bakugnar. Det fanns även en smedja innanför murarna, kanske tillverkade man sina egna svärd och rustningar. De övre delarna av kärntornet är svårt brandskadat. Den undre delen är delvis bevarad. Ett kvadratiskt rum har haft trätak och antagligen fungerat som förråd. Intill ligger ett mindre, rektangulärt rum med tunnvalv och vackert spetsbågat fönster mot norr. Man kommer ner till detta rum via en välbyggd stentrappa. Rummet har förmodligen varit ett borgkapell. Intill trappan finns ett mindre utrymme med fönsterglugg utåt. Detta utrymme har förmodligen varit en fängelsecell. Ovanför dessa utrymmen ligger kärnhusets hall. Härifrån ledde en stentrappa upp till nästa våning. Ovanför har sedan funnits flera rum som tillhört biskopens privata svit. Det har funnits ytterligare minst två våningar där rummen haft trägolv. Det enda man vet om inredningen är att väggarna i uppe i den stora tornsalen pryddes av Brynolfs porträtt av sina föregångare på biskopsstolen.


Kasematten var ca 10x7 meter, och som i sin nuvarande omgivning ser mycket egendomligt ut. Det är mycket tjocka murar och den undre delen har på tre sidor något som ser ut som skottgluggar. Men de kan knappast ha haft den funktionen under någon lång tid. De ligger alldeles för nära marken och ger inte mer än några meters skottvidd. Utanför ligger ringmuren. Enda förklaringen är nog att ringmuren uppfördes sist.

I samband med utgrävningar av biskopsborgen har man gjort lösfynd i ganska stor mängd. En stångbössa med åttkantig pipa, rekylhake från 1300-talet, flera bössor och pilspetsar, spjutspetsar, svärd, kanonkulor i sten, rustningsdelar och yxor, bl.a. en "skäggyxa, troligen en rättarbila. Hackor, borrar och en plogrist samt knivar, mejslar, saxar och tänger. Men mycket lite keramik.


Då Husaby under tidig medeltid måste ha varit en av Sveriges mest betydande platser, både vad gäller kronan och kyrkan, så har det troligen också varit en befäst plats. Kyrkan utrustades ju redan på 1000-talet med ett mäktigt stentorn som försvarsbyggnad. Och då kyrkan tycks ha ansett Husaby som en av sina viktigaste platser så byggde man en borg som under hela sin levnad tycks ha varit under ständig tillbyggnad. Att borgen brändes kan ju ha flera orsaker. Det kan ju tänkas att de inte gav sig frivilligt då den drogs in till kronan, utan att den blev anfallen och bränd, för helt säkert kunde den göra motstånd. Med tanke på borgens storlek och betydelse har den säkert varit välbevakad och det fanns säkert soldater till dess försvar. Men har den blivit indragen till kronan och avsiktlig bränd så har troligen Husaby mist sin betydelse för kronan och ansågs inte vara till något försvarspolitiskt intresse, utan förstördes enbart för att kväsa kyrkans makt i landet. Gustav Vasa tålde inga konkurrenter till kronans makt i landet. Kyrkan i Husaby fick ju stå kvar orörd, och efter denna tid har nog Husaby tappat sin ledande ställning i landet.


I Arns fotspår:
Kungsgården är förebilden till Cecilias föräldrahem i romanen om Arn. På kungsgården blir romanens Arn förförd av Algot Pålssons dotter Katarina. När han senare ska öva in julsånger i Husaby kyrka är det första gången han träffar Algots andra dotter, Cecilia. Ljuv musik uppstår på mer än ett sätt...

OBS! Biskopsborgen ligger på privat mark. Visa hänsyn och följ anvisningarna på skyltarna.

Senaste besök: 29 juli 2018.

Hitta hit: Det finns en gångväg från Husaby kyrka till biskopsborgen. Följ bara skyltning "Biskopsborgen".

torsdag 23 augusti 2018

Husaby kyrka

Husaby kyrka, invid Kinnekulles fot, har varit ett besöksmål i över 1 000 år. Redan på långt håll ser man de mäktiga tornen från kyrkan resa sig.


Den första kyrkan på platsen var en stavkyrka, till vilken ett torn byggdes på 1000-talet. Stavkyrkan ersattes i början av 1100-talet av ett långhus med absidförsett kor byggt av tuktad sandsten i romansk stil. Kyrkan med sitt mäktiga trippeltorn är Sveriges äldsta biskopskyrka, och en av landets äldsta byggnader.


Kyrkorummet har fortfarande en medeltida karaktär. Kyrkans valv tillkom på 1300-talet med målningar. Dessa överkalkades på 1700-talet men togs fram igen i samband med en restaurering 1901. De var då svårt skadade och målades om med bilder ur Jesu liv, utom i koret, där de ursprungliga målningarna är kvar.


Predikstolen från 1671
Dopfunten och triumfkrucifixet är från 1200-talet, liksom den gamla biskopsstolen som är en av Sveriges äldsta möbler. Andra inventarier som kan nämnas är rester av den medeltida altaruppsatsen och altartavlan, skänkt av Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö.

Dopfunten från 1200-talet
Altartavlan skänkt 1671. Altaret från 1200-talet


Biskopsstolen från 1200-talet
Kyrkans korskrank är bevarat som under medeltiden. Det avskiljde, och avskiljer, långhuset från koret. I triumfbågens norra vägg finns en s.k. ambo - en medeltida predikstol. Från medeltiden finns ett kommunionfönster eller hagioskåp, kanske avsett för spetälska och andra som inte fick komma in i kyrkan, ta del av gudstjänsten och ta emot nattvarden.


Korskranket
Ambion mellan psalmtavlan och korskranket


Kommunionfönstret/hagioskåpet
Golvet i både långhus, kor och absid är täckt av gravhällar, bland annat en biskopsgrav.



Utanför kyrkan står det två medeltida gravar med märkliga reliefer. Dessa ska enligt traditionen vara Olof Skötkonungs och drottning Estrids gravar. Undersökningar av gravarna har dock visat att så inte är fallet.



På kyrkogården ligger Lasse i Berget och hans hustru begravda. Lasse Eriksson var en 1800-talets stora profiler i Husaby och kallas "Sveriges sista grottmänniska". Historierna om Lasse i berget levde kvar i bygden långt efter hans död. Lasse var ett original och en vildmarksmänniska, både egensinnig och envis. Älskad och hatad.



Enligt legenden var det här som Olof Skötkonung i början av 1000-talet lät döpa sig och därmed blev den första svenska kristna kungen. Detta ska enligt en legend ha skett i den källa som finns strax nordost om kyrkan. Den som ska ha utfört detta dop var en engelsk missionär vid namn S:t Sigfrid, och som också gett namn åt källan.

S:t Sigfrids källa


En annan legend säger att det inte alls var vid S:t Sigfrids källa som Olof Skötkonung lät döpa sig, utan i Brigidakällan, som fått sitt namn efter det irländska helgonet S:ta Brigida. Denna källa återfinns vid den södra sidan av landsvägen, strax nedanför biskopsborgen.

Brigidakällan var mer eller mindre uttorkad när vi var där.

S:ta Brigidas källa
I Arns fotspår:
På Kungsgården i Husaby blir romanens Arn förförd av Algot Pålssons dotter Katarina. När han senare ska öva julsånger i Husaby kyrka är det första gången han träffar Algots andra dotter Cecilia och ljuv musik uppstår på mer än ett sätt...


Jag blir helt andäktig av att kliva in i kyrkor som Husaby kyrka. Tänk att mer eller mindre få kliva rätt in i medeltiden! Det är vackra takmålningar, detaljer som man inte ser i kyrkor uppförda (eller ombyggda) efter reformationen. Första gången jag var i Husaby kyrka var jag 8 eller 9 år, och denna kyrka har sedan dess etsat sig fast i mitt minne.


Senaste besök: 29 juli 2018

Vägbeskrivning: Skyltat från rv 44 mellan Lidköping och Götene

onsdag 22 augusti 2018

Blomsholmsskeppet

Vid Blomsholms säteri i norra Bohuslän, finns ett av landskapets rikaste fornlämningsområden. Kring säteriet finns ungefär 160 gravar samlade på sju gravfält, som troligen har använts under hela järnåldern.

Det här inlägget kommer att handla om en av Sveriges största skeppssättningar - Blomsholmsskeppet.

Blomsholmsskeppet
Stenskeppet uppfördes troligen under folkvandringstiden (järnåldern). Skeppssättningen består idag av 49 stenar. Den är 42 meter lång och 9 meter bred. Stävstenarna är ungefär 4 meter höga. Stenarna på långsidan är ungefär 1 meter höga. Runt skeppssättningen ligger ett tjugotal mindre gravhögar.

Gravhögar intill Blomsholmsskeppet
Under järnåldern var havsnivån högre och gravfältet med skeppssättningen låg då vid stranden av en havsvik.

Blomsholmsskeppet
Inne i Blomsholmsskeppet hittar man en minnessten över general Sven Ranck och hans hustru Anna Bergengren, uppförd 1668. Sven Ranck var den femte ägaren av Blomsholms säteri som ligger alldeles i närheten av skeppssättningen.

Minnesstenen över Sven Ranck och hans hustru
I närheten av skeppssättningen, i en bergsslänt norr om säteriet ligger det flera fornåkrar och ett gravfält, med 40-talet fornlämningar i form av högar, domarringar och stensättningar.

Från Blomsholmsskeppet kan man även promenera till Grönehög, Bohusläns största gravhög, sex meter hög och med en diameter på 45 meter.

Grönehög
Själva säteriet har anor från tidigt 1600-tal. Dagens mangårdsbyggnad byggdes omkring 1710. Tack vare det strategiska läget nära den norska gränsen, så användes säteriet som fältsjukhus under Karl XII:s krigståg, men också som gränsbevakning under andra världskriget.


Senaste besök: 1 april 2018

Vägbeskrivning: 7 km no Strömstad. Skyltat gravfält från E6.

tisdag 21 augusti 2018

Mariestads domkyrka

Inför årets semester och eventuell(a) husbilstur(er) alt. dagsutflykter sade jag till min följeslagare (syrran) talat om att jag gärna skulle vilja åka till Mariestad. Och jag hade tur, det blev en liten husbilstur till Mariestad. Ett besök i Mariestads domkyrka var ett måste för min del. Mina medresenärer följde snällt med. Jag blev inte besviken.

Mariestads domkyrka ligger på stadens högsta punkt. Grundstenen till kyrkan lades i april 1593 på uppdrag av hertig Karl. En månad tidigare hade man på Uppsala Möte beslutat att Sverige skulle bli ett protestantiskt rike. Det är en storslagen och  mäktig kyrka. Kanske ett av Sveriges förnämsta byggnadsverk från sin tid. Både byggplats och byggnadssätt påverkades av det faktum att kyrkan redan från början var tänkt som domkyrka. Hertig Karl valde Klara kyrka i Stockholm som förebild.


Vid den här tiden befann sig det religiösa livet i Sverige i en omvandling. Reformationen inleddes i Sverige på 1520-talet, och man kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Den lutherska läran hade inte mycket stöd hos folket och det var ett "medvetet drag" av hertig Karl och statsmakten att 1581 grunda ett nytt stift, en superintendentur*. Detta omfattades av Värmland och Vadsbo och Valle härad som i och med detta avskildes från Skara stift som fortfarande var katolskt. Ett par år senare blev den nya staden Mariestad stiftsstad. Mariestad och det nya stiftet kom att bli centrum för evangeliskt kyrkoliv och luthersk teologi. 1647 upphörde Mariestad att vara stiftsstad. Utöver Mariestad så har även Kalmar en domkyrka utan att vara stiftsstad.


Exteriört har kyrkan karaktären av en korskyrka i sengotisk stil, med flacka spetsbågar och strävpelare. Med sitt 82 meter höga torn intar kyrkan tionde plats bland våra svenska kyrkor. Läget och det höga tornet har gjort att kyrkan fungerat som sjömärke för sjöfarande på Vänern.


Predikstol och altare är uppförda i karolinsk stil och tillverkade av bildhuggaren och konstnären Börje Löfman år 1701.



Dopfunten är tillverkad 1646 och är ett av de föremål som klarade branden 1693.


Alla fönster i kyrkan har vetekärvar i grönt, gult och vitt. De olika färgerna visar på naturens gång samt på trons växt. Vetekärven är också Vasaättens symbol. Hertig Karl var ju son till Gustav Vasa.


I koret finns flera vackra gravhällar från den tid då gravsättningar ägde rum under kyrkan. De sista gravsättningarna inne i kyrkan ägde rum på 1700-talet.


* Stift som grundades efter reformationen kallades för superintendentur eller superintendentia.



Senaste besök: 28 juli 2018

Vägbeskrivning: I gamla stan, Mariestad. Nygatan 23.