torsdag 22 december 2011

Gråborg & S:t Knuts kapell

I samband med Ölands Skördefest i år (2011) så passade jag och syrran på att besöka Gråborg och S:t Knuts kapell. Nu var det inte första gången vi var där, men det var säkert minst 10 år sedan vi var där sist gång.

Gråborg, en av Ölands 21 registrerade fornborgar, är den största. Gråborg är faktiskt en av Sveriges största fornborgar! Borgen uppfördes under järnåldern och användes ända in i medeltiden. Liksom Ismantorps borg, som jag skrivit om tidigare, är Gråborg centralt belägen på ön. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter, och ringmuren har en höjd på mellan 4 och 7 meter. Dess ursprungliga höjd var mellan 8 och 10 meter, och med en tjocklek på ca 10 meter. Borgen har haft tre portar/ingångar, men idag finns bara den nordvästra porten kvar. Denna port har ett medeltida valv, och enligt gamla källor var denna port krönt av ett mindre torn.

Ringmuren sett från lilla vägen fram till borgen.
Man vet inte borgens exakta ålder eller funktion, då man inte gjort några mer noggranna arkeologiska undersökningar för att fastställa detta. Man vet dock att den anlagdes någon gång under järnåldern och användes så sent som under kriget mot danskarna 1677. Gråborgs funktion har förmodligen förändrats från en försvarsborg i riktning mot handelsplats eller kanske om ett slags administrativt centrum.
Innanför ringmuren.

Det medeltida portvalvet.
Alldeles i närheten av Gråborg finns ruinen efter S:t Knuts kapell. Och det tyder på att Gråborg har haft stor betydelse under medeltiden. Annars skulle man ju inte byggt ett kapell här. Kapellet mätte 18 x 7 meter och uppfördes under 1100-talet, utan torn och var försedd med ett absidkor. Under gotiken förseddes kapellet med spetsbåge. Kapellet övergavs redan under 1500-talet och dess enda klocka konfiskerades till kronan 1560. Idag återstår endast västra gaveln och triumfbågen. Kapellet har förmodligen omgivits av en liten kyrkogård, man har nämligen funnit såväl skelett som gravstenar i närheten.

Kapellet var helgat åt den danske helgonkungen Knut, som blev dödad i ett uppror i Odense, år 1086 och som senare kom att bli skyddspatron hos den danska handelsorganisationen Knutsgillet. Detta tyder på att Borgs by och Gråborg haft kontakter med Danmark!
S:t Knuts kapell
Hitta hit: Från Ölandsbron, kör mot Ottenby (väg 136 söderut), vid Björnhovda kvarnar, kör mot Norra Möckleby. Därefter är det skyltat till Gråborg. (Det kan till och med vara skyltat vid Björnhovda, men det ska jag låta vara osagt)

onsdag 16 november 2011

Grännaberget - mer än bara räkmackor!

För många är Grännaberget förknippat med räkmackorna på Kaffestugan och så utsikten över Gränna, Vättern, och Visingsö, men här finns annat spännande att erbjuda!

Här finns, som jag skrivit om tidigare, Friluftsmuseet med byggnader från 1600-talet och framåt, t.ex. Röttlegården. Dessa är öppna när Kaffestugan har öppet! För den motionssugne finns motionsspår på 2,5, 5 och 8 km. Även vandringslederna Holavedsleden, John Bauerleden och Västanåleden passerar Grännaberget. För historienörden finns det (självklart) även fornminnen på berget, t.ex. en hällkista och "Pengakällan".

Innan man ger sig ut på strövtåg på Grännaberget  kan man med fördel njuta lite av utsikten över Gränna och Visingsö. Bilden här nedan är tagen vid Kaffestugan.
  
 Utsikt över Gränna.
En annan trevlig utsiktsplats är vid Oscarshöjd, strax norr om friluftsmuseet. Den här paviljongen uppfördes med anledning av  Oscar II:s besök på platsen 1895. Paviljongen revs dock 1959, men återuppfördes till 90-årsdagen av Oscar II:s besök (1985). Här kan man med fördel njuta av medhavd picknick! Intill paviljongen finns även en sten rest till minne av Oscar II:s besök.
Oscarshöjd
När man går upp på Grännaberget, antingen via trapporna vid Södra parken eller via Bergsgatan så finns det en karta över området. Ja den här kartan finns även vid bilparkeringen... På denna karta finns det "R" utmarkerade på kartan. Dessa "R" står för fornminne. Detta har ju självklart gjort mig lite nyfiken, men jag har trots detta inte aktivt varit där och letat upp dessa fornminnen. Förmodligen därför att trapporna uppför berget tar musten ur mig...

Jag har även då jag varit uppe och sprungit 2.5 km-slingan sett en skylt som det står "hällkista" på, men då jag är ute och motionerar, då motionerar jag. Så varje gång jag har sett skylten "hällkista" har jag tänkt att jag måste gå upp på berget och bara gå dit. Eller så skulle jag kanske kunna gå till hällkistan efter joggingpasset. Men, inget har hänt. Förrän för ett par veckor sedan, ja det var i samband med att jag var vid Tegnértornet, så bestämde jag mig för att kolla in den där hällkistan!

Vägvisare till hällkistan
Hällkistan ligger som sagt intill/utmed 2,5 km-slingan, vilket var tur, då jag redan varit ute ett par timmar och vandrat. När jag kom till skylten så svängde jag helt enkelt av motionsspåret och gick in i skogen. Och ganska så snart så hittar jag faktiskt hällkistan, som uppfördes någon gång under stenåldern! Som så många andra hällkistor så saknar den taket. Men, en dag kanske jag kan hitta en hällkista med taket på! Eller i alla fall en bit av takstenen...
Hällkistan
Och nu var jag på gång minsann! På den där kartan som jag nämnde står det även "pengakällan" vid ett sånt där "R". Så planen var att jag skulle fortsätta vidare på 5 km-slingan och ta mej till Pengakällan. Haken var dock, att jag var lite småseg i benen efter promenaden till och från Tegnértornet tidigare på dagen, och jag visste inte hur långt in på slingan som den där källan finns, och om jag skulle kunna gå tillbaka och ta 2,5:arn eller om jag skulle behöva gå "hela" 5:an för att komma hem igen!

Så jag slängde ut en fråga på Facebook om någon av mina vänner på Facebook hade någon aning om vad Pengakällan egentligen är. Ingen visste... Jag misstänkte självklart att det var någon form av offerkälla. Men frågan var egentligen, finns det fortfarande vatten kvar i den? Är den uttorkad? Är den stor? Svår att hitta? Men, då ingen kunde ge mej ett svar så valde jag att strunta i att leta upp Pengakällan. Jag hade ju som sagt var redan varit ute några timmar...

Men, igår kunde jag inte hålla mej längre. Jag hade bestämt mig att en gång för all leta upp den där källan. Jag letade fram min karta över Grännaberget och tittade ut lite genvägar, så att jag inte skulle behöva gå hela 5 kmslingan. Nog för att jag egentligen behöver det, men det är en helt annan historia!

Till slut kommer jag fram till träskylten som talar om att här finns Pengakällan. Men var?? Allt jag ser är en liten "bergsknalle" sticka upp...

Finns källan här?
Då jag absolut inte kunde  hitta något som liknande en källa så valde jag att kliva upp på bergsknallen, och där hittar jag en liten pöl. Är det detta som är Pengakällan? Det måste det ju vara, för när jag står där på knallen så har jag ändå lite utsikt över den närmsta omgivningen, och jag kan absolut inte hitta något som skulle kunna påminna om en källa. Förutom vattenpölen på bergsknallen då.
Så jag får väl säga "mission accomplished", fast jag vet ju egentligen inte om jag hittade rätt! Och jag vet fortfarande inte vad "Pengakällan" är för något. Men, jag förmodar att det är en gammal offerkälla som sagt var. Nu tycker jag det är jättebra att dessa skyltar faktiskt är uppsatta. Men, jag saknar en liten informationsskylt intill själva fornminnet! Bara så att man får lite mer information. Om man nu inte vet exakt vem/vilka det är som har uppfört hällkistan, kan man ju alltid ha lite allmän basinformation om hällkistor...
Pengakällan?

Pengakällan?
Det finns ytterligare ett par "R" utmärkta på kartan, men dessa får jag leta upp en annan gång!

Hitta hit: Båda dessa fornminnen ligger utmed motionsslingorna på Grännaberget och är lätta att hitta. Hällkistan är längs med 2,5 kmslingan och Pengakällan utmed 5 resp. 8,5 kmslingorna. För att ta sig till Grännaberget kan man antingen välja trapporna från Södra parken i Gränna, eller vägen upp från Bergsgatan. Tar man bilen får man köra ut genom Gränna, köra mot Tranås (väg 133) och sedan är det skyltat till Grännaberget.

söndag 13 november 2011

Grenna Museum

Här har man hängt på Grenna Museum halva våren, hela sommaren, och så nu i höst, och så har jag inte mäktat med att göra ett enda inlägg om museet. Det är nästan så jag skäms. Men bara nästan. Så bara för det så gick jag igenom mina bilder som jag tagit. Och det var knappt ett enda foto som är något att hänga i julgranen. Så inlägget får vänta. Men det kommer...

torsdag 27 oktober 2011

Braehälla

Jag har funderat på/velat att besöka Braehälla slottsruin ända sedan i somras. Ja, jag var redan på väg lite tidigare i höstas, men då informationen vid parkeringen inte överrensstämde med informationen jag läst på jobbet så valde jag att strunta i det den gången. I vår A-Ö-pärm vi har på jobbet, står det att det är ca 600 m till ruinen från parkeringen. Men enligt informationsskylten på plats står det att det är ca 1,7 km och att det ska ta ca 30 min att gå! Lite skillnad om man säger så...


Frågan är då vad Braehälla är för något som jag så "häpet" var tvungen att se? Jo, en gång i tiden var det Per Brahe d.y:s jaktslott, idag återstår dock bara en ruin! Men ruiner är alltid spännande. Så därför ville jag gärna se den.

Då de som bor på Näs säteri uppenbarligen inte vill ha massa löst folk springandes för nära gården vågade jag inget annat än att välja vandringsleden till ruinen. Men vandringsled är ändå att ta i. Det är mest en liten upptrampad stig. Det går visserligen inte att gå fel, eftersom det bara är att följa den upptrampade "stigen". Men, om man blir det minsta osäker är det bara att lyfta blicken och leta upp en vitmålad stolpe el en markerad stam på ett träd! En kort kort sträcka har man varit förutseende nog att lägga ut spänger (eller heter det spångar?).

Efter en kort, kort promenad inser jag att det här inte är ett av mina smartaste infall att välja att fullfölja. Dels därför att det fortfarande, eller det tror jag i alla fall, är älgjakt, och stigen/vandringsleden till ruinen går genom sådan terräng som älgar gillar. Dels därför att jag inte hade några stövlar utan mina vanliga joggingskor (svarta dock) och det var rejält sankt, och självklart dumpade jag både en och två gånger innan jag hamnade på torrare mark... Inte hade jag någon med mej heller. Men, hade jag börjat traska, tänkte jag då rakt inte vända och åka hem igen!

Den upptrampade stigen

Ledmarkering

Lite blött på sina ställen

Spångad del

Sista biten upp mot ruinen är riktigt fin!
I maj 1680 började greve Per Brahe d.y. att bygga sitt jaktslott på krönet av en hög klippa vid sjön Noen. Och det var läget vid sjön som gjorde att han valde just denna platsen. Greve Per Brahe d.y. älskade nämligen vackra utsikter! Det var inget stort slott, utan bestod bara av ett våningsplan med förstuga, en stor sal och tre mindre kammare. Slottet hade även en källare, och på taket fanns en altan. Yttermåtten var inte mer än 14 x 11 meter.

Greven dog dock innan slottet var färdigbyggt, och hans jakt- /lustslott drogs in till kronan under 1680-talet, under Karl XI:s reduktion, men återgick snart till privat ägo. Slottet började dock förfalla redan under 1700-talet, och det sägs att slottets tak flög av under en höststorm och hamnade på sjöns botten...
Braehälla

Braehälla

Braehälla
Enligt skylten vid parkeringen skulle det ta ca 30 min att gå till ruinen, och eftersom jag då självklart var tvungen att ta tiden, så kunde jag bara konstatera att det faktiskt stämde. I vanliga fall en helt ok promenad, men nu var jag tvungen att hålla koll på "vattenpölar", undvika att plumsa i dessa, samt ha lite utkik efter älgar och jägare, så det var lite mer ansträngande än jag tänkt mig.

Men, väl framme gjorde varken eller ruinen  utsikten mej besviken, utan det var värt mödan! Och jag kan rekommendera ett besök här. Tänk bara igenom vilken tid på året och välj skodon efter detta så ska det inte vara några bekymmer!


Utsikt från Braehälla

Utsikt från Braehälla
Öppet/tillgängligt: Året om. Vare sig "vandringsled" eller ruin är tillgänglighetsanpassat.

Hitta hit: Från Gränna, kör väg 133 mot Tranås. Vid Adelöv, sväng höger mot Hullaryd. Skylt in mot Näs Säteri och Slottsruin. Från parkeringen 1,7 km enligt informationstavla. Enligt vandringsskylt 1,5 km.

söndag 16 oktober 2011

Tegnértornet

Häromdagen bestämde jag mig för att, en gång för alla, ta och promenera till det berömda Tegnértornet en bit utanför Gränna! Jag hade som mål att göra det innan den 31 augusti som då var min sista dag på sommarjobbet. Det blev aldrig av. Men som tur var, så blev jag ju kvar i Gränna. Efter att ha varit halvvägs iväg ett par gånger, så blev det äntligen av.

 

Nu hade jag tur, så jag fick skjuts halva vägen, och det tycker ju vissa är fusk, men inte jag! Det första som möter mig dock då jag klivit ur bilen på parkeringen är en gigantisk uppförsbacke! Självklart fick jag inte med på bilden här nedan hur brant den var. Men, den tog musten ur mig vill jag lova! Jag pustade redan innan jag kommit halvvägs upp för backen. Men det var bara att kämpa på. Och detta var inte enda uppförsbacken vill jag lova. Nej, det här är en (i mina ögon i alla fall) rejält kuperad terräng att tia sig fram på. Men så är jag ingen van "skogsvandrare".


 

Efter att ha kämpat mig upp för ett par rejäla backar, så ser jag en skylt. Jag stannar till, och försöker återhämta mig, och passar då på att ta en närmare titt på skylten. Det visar sig finnas en dikt/text på den av en känd författare. Och med jämna mellanrum så dök upp det en sådan här skylt. Mycket fiffigt tänkt tycker jag.

 
Efter att ha gått en bra stund där i skogen så undrade jag om inte Tegnértornet skulle dyka upp snart, och rätt var det så stack det upp där bland träden. Nästan som ett UFO var min första tanke!

Tornet, som från början kallades för Skogstornet, kom till 1973, genom ett initiativ av idrottsjournalisten Torsten Tegnér. Tornets höjd är 26 meter och det sträcker sig 325 meter över havet, och 236 meter över Vätterns yta. För att komma upp till tornets utsiktsplattform måste man först bemästra de 144 trappstegen!


 


Väl uppe i tornet har man en närapå makalös utsikt, och vid klart väder ser man fyra landskap - Småland, Västergötland, Östergötland och Närke!




Att kliva upp i Tegnértornet är inget för den veke. Jag var nära att ge upp ganska tidigt, då jag tyckte att trappan svajade lite väl mycket, och på ett par ställen gungade det till rejält när jag satte foten på trappsteget. Det visade sig då att "pinnen" (vet inte hur jag ska förklara det bättre), mellan trappsteget och ledstången var trasigt och hölls ihop med hjälp av silvertejp och nån tunn grej som ska föreställa den där pinnen då mellan trappsteget och ledstången. Då var det nära att hjärtat stannade en kort stund, för jag trodde ju självklart att jag lika gärna kunde ha trampat igenom och förmodligen ramlat ner!

Väl uppe det 26 meter höga tornet så tyckte jag att det krängde lite, då det var rätt så kraftig vind just den dagen jag var där. Först tänkte jag att jag säkert inbillade mig, men när jag pratade om min upplevelse för Sofia och Sara bl.a. så sade båda två att det förmodligen krängde!

Det blev några snabba foton och sedan ner igen, jag hade ingen lust att vara där uppe för länge. Nere igen var det bara att börja traska tillbaks mot Gränna igen. Och det tog ca 1 timma från Tegnértornet till torget i Gränna. Promenaden från parkeringen till tornet tog ca 20-25 minuter.

Jag kommer förmodligen aldrig mer gå till och vidare upp till Tegnértornet, pga mina upplevelser häromdagen. Jag tycker inte om när det svänger och kränger, det känns alltför osäkert. En restaurering av tornet skulle inte skada. Eller varför inte riva och bygga nytt?

Tillgängligt: Året om
Entré: Fri entré
Hitta hit: Promenera från torget i Gränna till Södra Parken, ta trapporna uppför berget, och följ sedan skyltningen. Ca 3 km från torget. Om man vill kan man även köra bil en bit på vägen. Kör söderut från Gränna, vid rondellen, kör mot Tranås, följ sedan skyltning Grännaberget och vidare Tegnértornet. Parkera vid grusparkeringen och följ sedan vandringsstigen till Tegnértornet. Ca 2 km från parkeringen.

onsdag 12 oktober 2011

Ismantorps borg

Ismantorps borg, nästan mitt på Öland, är ingen "vanlig" fornborg. En fornborg byggdes (ju) som ett försvar i orostider, dit människorna i omgivningarna sökte skydd, och de var mycket sällan permanent bebodda. Ismantorps borg med sina välbevarade murar har hela nio ingångar/portar! Detta stora antal portar borde ha gjort borgen mer svårförsvarad.

Ismantorps borg, nånstans där i mörkret.
Min kamera har lite svårt att ta bilder i
skymning, och mörkrer...


Innanför murarna hittar man 88 husgrunder, som upptar nästan allt utrymme innanför murarna. Här ser man tydligt spåren av ett vimmel av större och mindre hus längs ett nätverk av gator och gränder. Planlösningen påminner om ett medeltida stadssamhälle. En del forskare tror att borgen delvis har haft en annan funktion än just försvarsverk. Kanske har den haft en religiös funktion? Eller har det varit en handelsplats? En del tror att Ismantorps borg ingår i ett nätverk av fornborgar på Öland, under en enad organisation, för att på så sätt försvara sig och ön.

Vid arkeologiska undersökningar har man hittat ett antal föremål, bl.a. en pilspets och ett dräktspänne i järn, och genom dessa föremål har man daterat borgens användningsperiod mellan 300-500 e.Kr.
Innanför muren ser man tydligt husgrunderna


Första gången jag var vid Ismantorps borg var när jag med nytaget körkort sommaren 1999 tvingade med syrran till fornborgar, gravfält och ödekyrkor över hela ön! Sedan dröjde det till Skördefesten 2005(?) innan vi åter kom till Ismantorps borg. Jag hade nämligen lusläst Skördefestprogrammet och sett att det skulle vara övertonssång vid Ismantorps borg vid skymningen. Detta var jag tvungen att uppleva, och tvingade utan krusiduller med syrran och Nayana på detta evenemang. Och vi blev alla tre tagna av det. Att vi sedan lyckades förstöra stämningen när vi gick tillbaka genom skogen och till bilen är en helt annan historia.

Husgrunder i Ismantorps borg
I år var jag och syrran återigen på Öland under Skördefesten, och vi fick veta att det i år igen skulle vara övertonssång i skymningen. Båda två ville självklart dit igen. Och i år var de både män och kvinnor som sjöng. Sist gång vi var där så var det "bara" tre män. Behöver jag säga att jag och syrran hördes i skogen när vi gick tillbaka till bilen? Trodde väl inte det. Saken är den att man vid parkeringen fick låna fotogenlampor att ha till sin hjälp, eftersom det är kolsvart inne i skogen. Men vi var där såpass tidigt att de inte börjat dela ut dessa lampor än. Vi fick förlita oss på marschallerna som var utsatta med glest mellanrum och våra iPhones som vi lyckades få lite ljus ur i alla fall. Men vi hade inte en chans att se alla stubbar och stenar på stigen...

Är ni på Ölands Skördefest, ska ni inte missa detta arrangemang. Självklart tycker jag borgen är värt ett besök oavsett, men om man inte är intresserad av forntiden så ser man kanske bara en hög med stenar... Men visst är det häftigt att det under järnåldern myllrade av liv här.


Idag betar fåren inne i fornborgen

Öppet/tillgängligt: Året om. Sommartid finns en liten kaffestuga intill fornborgen.

Hitta hit: Ismantorps borg ligger mitt på Öland på vägen mellan Rälla och Långlöt. Från väg 136 kör man mot Himmelsberga friluftsmuseum och följer sedan skyltarna mot Långslöt och Ismantorp. Från parkeringen i Ismantorp är det endast några hundra meter till borgen.

tisdag 4 oktober 2011

Ölands Skördefest 2011, del 2

Första stoppet på lördagen blev vid Gråborg och S:t Knuts kapell. Gråborg, som ligger i princip mitt på ön, är Ölands största fornborg, och började formodligen att byggas på 300-talet. Allt som återstår av fornborgen idag är dess nedrasade murar. Alldeles intill borgen finns ruinen av S:t Knuts kapell som uppfördes på 1100-talet. Kapellet övergavs någon gång under 1500-talet. Namnet på kyrkan anspelar på kontakter med de danska s.k. Knutsgillena.

S:t Knuts kapell, vid Gråborg

Gråborg

Gråborg
Vi åkte sedan vidare österut, då syrran ville fota Lerkaka kvarnar, och jag var inte sen att hänga på! Lerkaka kvarnar, består av fem kvarnar på rad, och detta är Ölands bäst bevarade kvarnrad. På andra sidan vägen hittade jag en runsten som jag var tvungen att dokumentera.
Lerkaka kvarnrad
Runsten vid Lerkaka
Inte långt från Lerkaka hittar man en annan känd kvarnrad, Störlinge kvarnar. Det här är Ölands längsta kvarnrad, med sina sju kvarnar på rad. Här utbröt "fullständig" kalabalik när jag och syrran kom fram. Det finns nämligen inte så mycket plats att parkera bilen på, utan man svänger liksom av vägen och så är det som en liten "grusväg" intill kvarnarna. När vi kom dit så stod det en bil parkerad lite på gräset och lite på vägen, helt i sin ordning. Vi parkerade bakom denna bil. Detta så att man ändå kan köra förbi.

Men, samtidigt som vi kom så kom det två familjer som kom söderifrån (precis som jag och syrran), men som inte svängde av som vi utan valde att köra förbi kvarnarna och köra in på vägen norrifrån och även bara ställa sina bilar precis som de kände för och utan hänsyn till att andra kanske vill "komma intill" kvarnarna. Inte nog med att jag nu tvingades få med deras fula bilar på mina bilder (jag vill helst inte ens ha med min bil på bild) så sprang dessa omkring som yra höns och "störde". Visst, en chef till mig sade alltid att jag skulle ta bilder med människor med i bilden då det ger mer liv åt fotot. Detta gällde dock när jag fotade för jobbet (turistbyrån), men när jag fotar privat, vill jag då inte ha med en massa okänt folk på bilderna!
Två av Störlinges sju kvarnar
Lite småirriterade for vi sedan vidare till en av våra favoritplatser på Öland - Kapelludden. Idag en rofylld plats med några fiskebodar, ruinerna efter S:ta Birgittas kapell, ett stenkors och så fyren. Det är svårt att föreställa sig en myllrande handelsplats här, som det var under medeltiden.
Kapelludden
Det började närma sig lunchdags, och vi styrde kosan mot Borgholm, som myllrade av folk. Till slut hamnade vi på Torggrillen där vi åt varsin hamburgertallrik. Innan vi lämnade Borgholm hann vi med att titta på en fotoutställning i Stadsmuseet, och vi hade tur som slapp betala inträde, då vi bara var intresserade av denna fotoutställning. Nästa gång vi är i Borgholm ska vi dock göra ett mer ingående besök i museet.
Storgatan i Borgholm

Bilkö in till Borgholm
Efter att ha studerat bilkön in mot Borgholm svängde vi av vid Algutsrum där ett besök på Stenladan var planerat. Här hade jag tänkt att köpa lite potatis, lök och kanske morötter. Det är ju ändå Skördefesten vi är på. Tyvärr så tyckte jag att utbudet inte var det bästa här i år, men det blev ett knippe morötter och en flaska med rapsolja. Rapsoljan kommer visserligen från Kalmar, men den är lokalproducerad i alla fall.

Vi stannade även till vid ett pumpaland och strosade omkring lite. Det blev dock inga pumpor köpta. Istället tog vi oss till Eriksöre by igen. Och om vi tyckte det var rörigt kvällen innan så var det inget mot var det var nu. Det var riktigt rörigt att ta sig ner till parkeringen. Men, sedan gick det rätt så bra. Här fick syrran köpt sig några prydnadspumpor och jag fick köpt både potatis och gul- och rödlök!
Pumpaland
Eriksöre
Tanken var att vi skulle åka in till Borgholm även på kvällen för att titta på fyrverkerierna, men så insåg vi rätt så snart att det skulle ta en evighet att köra dit och att hitta parkeringsplats skulle vara svårt. För att inte tala om köerna ut från Borgholm sedan. Så vi valde att ta en tidig kväll på vandrarhemmet! Och det behövdes.

På söndagen var det dags att åka hem igen, och efter tre dagar med fantastiskt väder vaknar vi upp i ett dimmigt Kalmar. Och vi kunde självklart inte motstå att åka bort till Kalmar Slott och fota lite i dimman. Så sista bilden blir på ett Kalmar Slott i dimman!

Kalmar Slott
Åter hemma, längtar vi båda tillbaka till Kalmar och Öland och vi vill båda tillbaka snart! Jag måste ju dit igen, för syrran har hittat julklappar hon önskar sig som jag inte sett någon annanstans... Men, jag har ju alltid Sara jag kan hälsa på!

Och nu ska jag fylla i listan på saker jag vill se i Kalmar och på Öland, som vi inte hann med nu, eller då jag "upptäckte" det lite sent för att svänga av! Som t.ex. Hagby och Voxtorps kyrkor strax utanför Kalmar. Runstenen i Lopperstad, gravfältet (som jag inte kommer ihåg nu vart det var, men tittar jag bara på kartan så ska jag nog komma på det...), Rönnerums fornby, Ottenby gravfält...