Polhems sluss

Polhems sluss är en av tre slussar som ingår i Christopher Polhems slussled. Arbetet med Polhems slussled sattes igång 1747. Det fanns dock planer redan på 1500-talet att bygga slussar i Trollhättan för att komma förbi fallen. Polhems plan var att farleden förlades i själva fallsträckan genom att tre, mycket djupa, slussar sprängdes ur berget, samtidigt som älven dämdes upp på två ställen. Detta för att höja vattennivån och eliminera ett antal forsar och fall.

Polhems slussled blev aldrig helt färdigbyggd och slussarna kom aldrig i reguljär drift. En av orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet. Nio arbetare dog vid denna olycka. En annan orsak var att det saknades pengar att bygga slussleden. Konstruktionen på slussarna var kanske inte heller den bästa, och de var troligen omoderna redan vid färdigställandet.
Polhems sluss, som är den mellersta av de tre slussarna var sånär som på slussportarna färdig 1753. Den blev dock aldrig använd. Med sina 15,4 meter är den den djupaste av Polhems tre slussar. Portarna skulle behövt vara nära 16 meter höga och därmed behövt stå emot ett enormt tryck (jämfört med ex slussen i Brinkebergskulle, Vänersborg, från samma tid som var ca sex m hög). Som stöd åt portarna lämnades därför en del av berget kvar med en farbar tunnel utsprängd därunder, en sk stollgång. Höjden mellan vattenytan och tunnelns tak var bara 2,7 m och därför kunde bara små båtar med nedfällda master passera. Konstruktionen med stollgång användes även på de övriga två slussarna.
För att skapa lugnt vatten vid den norra infarten till slussen dämdes fallen kring slussen upp och den sk Kavledammen bildades. Vattnet styrdes nu västerut och fick söka sig ner kring Gullön och Önan. Detta var katastrofalt för de kvarnar och industrier som låg norr om dammen. Då vattenytan steg försvann flertalet forsar och snart hade i princip alla vattenverk norr om slussen fått lägga ned.

Vägbeskrivning Polhems sluss ligger vid Oscarsbron i Trollhättan. Följ skyltar mot slussarna. Det finns bl.a. parkering vid Trollhättans kyrka.

Senaste besöksdatum 5 juni 2016

Ekeblads sluss

Ekeblads sluss är en av tre slussar som ingår i Christopher Polhems slussled. Arbetet med Polhems slussled sattes igång 1747. Det fanns dock planer redan på 1500-talet att bygga slussar i Trollhättan för att komma förbi fallen. Polhems plan var att farleden förlades i själva fallsträckan genom att tre, mycket djupa, slussar sprängdes ur berget samtidigt som älven dämdes upp på två ställen. Detta för att höja vattennivån och eliminera ett antal forsar och fall.

Ekeblads sluss 2006

Polhems slussled blev aldrig helt färdigbyggd och slussarna kom aldrig i reguljär drift. En av orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet. Nio arbetare dog vid denna olycka. En annan orsak var att det saknades pengar att bygga slussleden. Konstruktionen på slussarna var kanske inte heller den bästa, och de var troligen omoderna redan vid färdigställandet.

Ekeblads sluss 2006

Ekeblads sluss, som är den översta av de tre slussarna var färdig 1754. Den användes en enda gång, vid invigningen, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika slussades.

Ekeblads sluss 2016

För att skapa lugnt vatten vid den norra infarten till slussen dämdes fallen kring slussen upp och den sk Kavledammen bildades. Vattnet styrdes nu västerut och fick söka sig ner kring Gullön och Önan. Detta var katastrofalt för de kvarnar och industrier som låg norr om dammen. Då vattenytan steg försvann flertalet forsar och snart hade i princip alla vattenverk norr om slussen fått lägga ned.

Ekeblads sluss 2016

Vägbeskrivning Ekeblads sluss ligger vid Strömkarlsbron.

Senaste besöksdatum 7 juni 2016

Rysskyrkogården på Visingsö

Under Karl XII:s tid – mellan åren 1716 och 1718 – hyste Visingsborgs slott på Visingsö, uppåt 2 000 krigsfångar. Den större delen av dem var ryssar. Ca 300 av fångarna avled under sin vistelse på Visingsö. De avled av svält orsakad av missväxt och epidemier som följde i dess kölvatten. De krigsfångar som avled på Visingsö begravdes på den sk rysskyrkogården, ett par km in på ön.

På rysskyrkogården finns ett träkors rest av Visingsö Hembygdsförening 1965. Det är tillverkat av Anders Lycksäter, Bertil Bäckman och Uno Svensson. Bronsplattan är tillverkad av Olof Fong i Gränna. Korset är tillverkat i modell efter ett litet silverkort från Konstantinopel.

På kyrkogården finns också en minnessten med det rysk-ortodoxa korset uthugget. Monumentet restes 1994 i samarbete med Braheskolan och Ryska ambassaden i Stockholm, och har bekostats av ryska företag. Monumentet är ritat av den ryske konstnären A I Veslov.

Vägbeskrivning Följ hamnvägen från hamnen och inåt land, tag vänster vid skylt ”Näs”, vid nästa korsning, kör rakt över vägen. Rysskyrkogården ligger till vänster ett par hundra meter in i skogsdungen.

Senaste besöksdatum 30 juni 2015

Runstenen i Uppgränna

Vid den gamla Holavedsvägen i Uppgränna, ca 5 km norr om Gränna, mot Duvebo, finns en runsten. Denna runsten har en bild av ett kors och texten: ”Sven reste dessa stenar efter Åslak och efter Göte, hans son och Åslak var Svens broder.” Stenen är daterad till början av 1000-talet. Korset på runstenen tyder på att Sverige kristnats då stenen restes och ristades. Runstenen i röd granit, står på sin ursprungliga plats. Mittemot denna sten, på andra sidan vägen, fanns fram till 1700-talet en rest sten som ingick i monumentet. Den idag försvunna stenen har förmodligen flyttats pga vägbanans vidgning. Kanske ligger den nu i någon vägbro eller ladugårdsgrund.

Vid platsen har det också funnits en offerkälla, och under medeltiden låg här ett kapell, byggt av franciskanermunkar 1442. Offerkällan kom väl till användning före och efter de farofyllda färderna längs Holavedens skogiga, branta och slingrande vägar, där stråtrövare kunde hålla till… Kapellet användes av franciskanermunkarna till vila och andakt på sina vandringar från Alvastra och söderut. Runt kapellet fanns en kyrkogård som var flitigt använd i början av 1700-talet då böldpesten härjade i omgivningarna. 1759 revs kapellet på order av kyrkoherden i Gränna. Ett ”sälohus”, härbärge, fanns för ”fattiga pilgrimers hugnad och glädje.”

Vägbeskrivning I Uppgränna, ca 5 km norr om Gränna. Kör mot Duvebo. Runstenen står på vänster sida av vägen och minnesstenen över kapellet på den högra.

Besöksdatum 31 maj 2011

Forngården

Forngården är ett friluftsmuseum, beläget på klippbranten i Strömslund, Trollhättan. Här finns ett antal byggnader från 1700- och 1800-talen, som började flyttas hit 1934, ett gravröse, milstenar, solur och kvarnstenar. Härifrån har man en vacker utsikt över Trollhättan.

Huvudingången inramas av en portal av gamla ekstockar som är flera hundra år gamla. Ekstockarna hittades på botten av Håjums varp, vid byggandet av nya kraftstationen på 1930-talet.

Huvudingången

Det första man ser när man gått innanför huvudentrén är en röd klockstapel. Denna klockstapel har tidigare stått vid Fors kyrka i Sjuntorp. I denna stapel hade Fors lilla klocka hängt i minst 130 år, när den 1914 flyttades till en ny stapel. Den gamla stapeln, skänktes av Fors kommun och flyttades till Forngården 1935. Den nu synliga klockan är en ”brandklocka”, som hängt på gamla brandstationsbyggnaden vid Karl Johans torg sedan 1800-talet. Brandklockan användes alltså för att signalera att det brann.

Klockstapeln från Fors kyrka

Utsikt från Forngården

Ryggåsstugan, kommer från torpet Hästhagen i Väne-Åsaka, och är ett soldattorp från 1700-talet. Stugan var länge bebodd av gumman Maja-Lena, som sägs ha varit frisk och rask i hela sitt 90-åriga liv. Hon avled i sin stuga 1924. Hon låg aldrig någon till last och hon spann ullgarn och tillverkade strumpor. Vintertid förvarade hon sina höns under sängen bakom en hönsgrind. Ryggåsstugan flyttades till Forngården 1935. Namnet ”rygggåsstuga” kommer från att denna typ av stuga saknar innertak, så rummet når upp till takåsen. På platsen där ryggåsstugan ligger ska man ha hittat lämningar efter en flintverkstad.

Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka

Ryggåsstugan från Hästhagen i Väne-Åsaka

Alldeles i närheten av ryggåsstugan står ett härbre från Prässebo i Ale-Skövde socken, uppfört 1734. Härbret innehåller idag bl.a. gamla vagnar och slädar. Här finns ”överkonstapel Wiiks fyllekärra”, en två meter lång kärra med skalmar. Ekipaget var format som en låda och baktill försett med dörrar som gick att regla. Översidan kunde lyftas som två lock, och kärran var madrasserad. Polisen i Trollhättan hade besvär med att transportera överförfriskade personer, varvid överkonstapel Wiik tillverkade denna transport. I denna kärra kunde man placera besvärliga och överförfriskade personer och sedan lägga på locket. När vederbörande skulle plockas ut, låstes bakdörren upp. Kärran användes bara en enda gång, då den visade sig vara för otymplig. Det fanns bl.a. risk att kärran skulle sjunka i leran på Storgatan och då bli för tung. Härbret flyttades till Forngården 1938.

Härbret från Prässebo

Den öppna platsen mellan klockstapeln, ryggåsstugan och härbret kallas för Gröna Plan. Fynd visar att det legat en boplats under stenåldern här.

Gröna plan

Gravröset ligger på sin ursprungliga plats, men restaurerades 1936 på Trollhättebygdens Fornminnesförenings initiativ efter riksantikvariens medgivande. Röset förstördes i slutet av 1880-talet när turistvägarna på västra stranden av älven gjordes i ordning. Även flera andra rösen i närheten gick samma öde till mötes. Fynd som är gjorda i röset tyder på att graven är från bronsåldern, ca 3 300 år gammal. Man har bl.a. hittat en bälteshake, en tudelad ornerad pincett och en bronsdolk. Ett flertal hällar tydde på en hällkista, vilket också antyder gravens datering till äldre bronsåldern.

Bronsåldersröset

Bronsåldersröset

På en berghäll mittemot bronsåldersöset finns det en bronsrelief. Den är gjord till minne av Gustaf Lundén, som i särskilt hög grad har varit fornminnesvårdens främjare i denna del av Göta Älvdalen. Det var även Gustaf Lundén som var en av de som grundade Trollhättebygdens Fornminnesförening och Forngården i Trollhättan. Reliefen är gjord av skulptören Erik Sand från Strängnäs. Reliefen avtäcktes av stadsfullmäktiges dåvarande ordförande Artur Lundqvist och landsantikvarien Sven Axel Hallbäck den 22 maj 1960.

Reliefen över Gustaf Lundén

Betty Backs stuga är nog den stuga som är mest omskriven i litteraturen om Trollhättan. Betty Back, föddes 1839 och avled 3 februari 1918, var dotter till mjölnaren Petter Back. Det var en gumma som var mycket snäll, men som man hade stor respekt för. Hon livnärde sig bl.a. på knäckkokning. Stugan låg alldeles i närheten av Hebeskolan, idag Folkets Hus, och barnen på Hebeskolan var hennes största kunder. Det sägs att om man lämnade en gammal skrivbok till henne kunde Betty använda de blålinjerade bladen till knäckomslag. Stugan flyttades till Forngården 1937. På platsen där Betty Backs stuga står idag ska det ha hittats två eldstäder, i samband med uppförandet av stugan.

Betty Backs stuga

Gamla ekstockar.  En av ekstockarna har daterats till att ekollonet
har grott omkr. 850. Eken fälld ca 1002. 

Alldeles i närheten av Betty Backs stuga står Ryttaretorpet, från Malöga by. Gården var från början ett rusthållarboställe under ”Kongl Vestgötha Cavalleri” enligt en skylt ovanför dörren. Den siste soldaten som bodde i Ryttaretorpet var Meijer med hustru och en stor barnaskara. Ryttaretorpet har med sakkunnig hjälp möblerats så stilenligt som möjligt. Ryttaretorpet stod fram till 1959 vid vägen SAAB – Bollsäng.

Ryttaretorpet från Malöga by

På andra sidan gångvägen om Ryttaretorpet och Betty Backs stuga står Malöga Kassaregårdens manbyggnad. Byggnaden är troligen från 1700-talets slut. Den representerar en relativt välbärgad bys allmogekultur. Vindsutrymmet innehåller ett stort antal åskådligt upplagde föremål av skilda slag från staden och bygden. Stugans tapeter är handmålade. Kassare betyder troligen gårdfarihandlare eller knalle. Då huset låg nära ett viktigt färjeställe mellan Malöga och Naglum, kan det också ha varit ett härbärge för sådana vägfarande och alltså inte bara en bondgårdsbyggnad. Kassaregården stod fram till 1943 inom Flygmotors – idag GKN Aerospace Sweden AB, industriområde, bakom huvudkontoret. Kassaregården skänktes till Forngården av Svenska Flygmotor AB.

Mangårdsbyggnaden på Malöga Kassaregård

På området hittar man Trollhetta quarn, en skvaltkvarn som byggdes av medlemmar i Trollhätte-Gillet 1982. Virket är återanvänt från en fastighet på Österlånggatan 60 som revs i oktober 1981.

Trollhetta quarn

Daskebackens kvarn från 1700-talet kommer från trakten av Hjärtums kyrka. Kvarnen har kvar alla föremål som tillhör en vattendriven kvarn jämte en del jordbruksredskap. Kvarnen skänktes till Forngården av stärbhusdelägarna efter mjölnare Karl Johansson och kom till Forngården 1947.

Daskebackens kvarn

Forngården är en underbar plats att promenera i. Passa på att besök Forngården när byggnaderna är öppna, det är vanligtvis söndagar i juli och augusti klockan 13-17. Packa picknickkorgen och slå dig ner någonstans på gräset. Njut av utsikten. Eller varför inte vara med på någon allsångskväll?

Vägbeskrivning Kör genom Trollhättans centrum, följ skyltning Strömslund. Kör över Göta älv och några hundra meter på den västra älvstranden, tag första avtagsväg till vänster – Albertsvägen. Följ skyltning till Forngården eller Albert Kök Hotell & Konferens.

Senaste besöksdatum 7 juni 2016

Nytt namn på bloggen...

Jag har lite svårt att bestämma mig. Så nu har bloggen bytt namn (igen). Men, jag behåller webbadressen. Bloggen kommer fortsätta innehålla inlägg om mina promenader och utflykter och vad jag upptäcker på dessa. Men varför ett namnbyte? Tja, om jag egentligen visste det... Det känns väl rätt helt enkelt...

Rånnums gravfält

Vid mitt näst senaste besök hemmavid gjorde jag ett återbesök på Rånnums gravfält. Jag har varit där vid flera tillfällen tidigare, men vid mitt första besök blev jag besviken. Jag hade räknat med stora domarringar och skeppssättningar. Det jag såg var små kullar... Inte hade jag koll på att detta var gravar. Jag var inte så insatt på den tiden. Vid senare tillfällen har jag antingen inte haft kamera med mig, eller så har det varit tidigt på året och grått... Men, nu har jag ju en hyfsad kamera, och det var bra väder. Ja, det kunde ju förstås blåst lite mindre, men, man kan ju inte få allt!

Gravfältet som består av ett femtiotal stensättningar och flacka runda stenpackningar som varierar i storlek mellan 3-10 meter i diameter. Flera av stensättningarna har även en klumpsten centralt placerad på graven. Gravfältet är inte utgrävt, så man vet inte exakt när det anlades, men utformningen på gravarna ser ut som gravar från järnåldern.

Här finns även skålgropar inhuggna i berget i den södra delen av gravfältet. Man vet inte riktigt dess syfte, men det är den vanligaste formen av hällristning och de förekommer under hela forntiden - från stenåldern till järnåldern. Kanske var själva knackningen en ritual som var det betydelsefulla.

Vi vet i alla fall att det på flera håll i landet nyttjats i folktron långt in på 1800-talet. Berg och stenar med skålgropar var magiska platser där olika väsen troddes hålla till. Om ett offer gavs i skålgropen, exempelvis ett mynt, en nål, några sädeskorn eller lite fett kunde givaren botas från sjukdom eller få lycka med skörden. Från 1800-talets Dalsland talar sägnerna till och med om rituella samlag på berg med hällristningar...

Datum för senaste besöket: 8 juni 2016

Vägbeskrivning: Från Trollhättan, kör mot Vargön. Strax innan rondellen, till höger, ligger gravfältet. Det är en sevärdhetsskylt som visar vart. Från Vänersborg, kör till Vargön, i andra rondellen, ta till höger mot Trollhättan. Strax efter du svängt ur rondellen ligger gravfältet på vänster sida. Det finns en sevärdhetsskylt som visar vart.