måndag 20 juni 2016

Liten båttur på Vättern

Lördagen den 28 maj tog jag bussen till Gränna, för att sedan ta färjan över till Visingsö. Denna dag anordnade nämligen Statens Fastighetsverk ett evenemang runt om i Sverige som hette "Hemliga rum". Detta evenemang äger rum vart fjärde år, och man får då under en dag möjlighet att besöka platser som annars är stängda för allmänheten.

På Visingsö var det flera aktiviteter, men det som lockade mig var båtturen ner till södra udden och Näs. Alltsedan jag satte min fot på öa första gången 31 maj 2011 (eller om det var 30 maj) så har jag velat se slottsruinen från vattnet. Nu äntligen fick jag chansen, och jag tog den!

Denna dag hade Statens Fastighetsverk ordnat så att S/S Trafik från Hjo tog oss från gamla hamnen, nedanför Visingsborgs slottsruin, utmed östra stranden ner till Näs och sedan tillbaka till hamnen. Denna tur tog ca en timme och under båtturen fick vi en guidning.

S/S Trafik i gamla hamnen, innan avfärd.
Jag kan erkänna att jag inte lyssnade så jättenoga på vad som sades, men så jobbar jag ju på öa och har ju guidat där med. Men, visst, jag snappade upp lite godbitar som jag kan lägga till i ev nytt guidemanus. Nej, jag var ute efter att spana in öa från vattnet!

Redan vid hamnen såg vi Visingsborgs slottsruin. Grunden till Visingsborgs slott lades på 1560-talet då Per Brahe d.ä. hade krönts till greve av sin kusin, kung Erik XIV. Under Per Brahe d.ä:s tid uppfördes den västra längan. Sonen Magnus Brahe uppförde den södra längan, som med sina salar och gemak var slottets ståtligaste del, samt östra längan som innehöll köks- och ekonomiutrymmen. Under Per Brahe d.y:s tid uppfördes slottets norra länga, som var avsedd för betjäningen. Sex torn med förgyllda spiror höjde sig över tak och trappgavlar. Det var ett ståtligt slott. Bland inventarierna fanns ett imponerande bibliotek och en rustkammare med vapen för upp till 800 man!

Visingsborg var den första hörnstenen i den Braheska slottstriangeln. Per Brahe d.y. uppförde även Brahehus norr om Gränna, och han förvärvade Västanå slott söder om Gränna. När Per Brahe d.y. dog 1680 drogs både slott och grevskap in till kronan genom Karl XI:s reduktion.

Under Karl XII:s tid, mellan åren 1716-1718, fungerade slottet som fängelse. Här fanns uppåt 2 000 krigsfångar, de flesta från Ryssland. Många av dem avled under vistelsen av svält och umbäranden och begravdes på den s.k. Rysskyrkogården ett par kilometer in på ön. Vid juletid 1718, då budet om kung Karls död nått Visingsö, ödelades slottet av en eldsvåda, och har varit en ruin sedan dess...

Gamla hamnen och Visingsborgs slottsruin.
Lutningen i bilden beror enbart på fotografen.
Vi åkte sedan förbi/utmed Ekskogen, en av Sveriges största sammanhängande ekskogar med sina ca 360 hektar. Den stora ekplanteringen på ön påbörjades 1832, som ett led i en statlig plan för att säkra tillgången på virke till flottan. Ekollon köptes in från skilda platser i Sverige och olika metoder för sådd och utplanteringar prövades på flera ställen i Sverige. Man kom fram till att Visingsö var den ideala platsen. Under tio år planterades över 300 000 ekar. För att få ekarna långa och raka planterade man en undervegetation bestående av ask, alm, lönn, lärk, bok och silvergran. Skogen har hela tiden skötts med omsorg  och levererar idag många kubikmeter prima ekvirke. På 1970-talet då ekarna var avverkningsklara erbjöds marinchefen ekarna till fartygsbygge av den dåvarande förvaltaren Domänverket. Av förståeliga skäl avböjde han erbjudandet... Ekvirke från Visingsö har emellertid använts till fartyg såsom kopior av vikingaskepp, repliken Ostindiefararen Götheborg och uppförandet av Wasamuseet i Stockholm. Mackmyra Whiskey hämtar virke härifrån till sina whiskeytunnor.
Del av ekskogen
Mot södra udden!

Visingsö söderut
När vi när närmade oss den södra udden kunde vi se den s.k. Visingsöformationen. Vätterbygden är geologiskt sett ett nyckelområde, beläget inom den oroliga gränszonen mellan de två sydsvenska urbergsblocken, graniten i öster och gnejsen i väster. Rörelser mellan de båda blocken har vållat förskiffrings- och krossningsfenomen i urberget. För ca 850 miljoner år sedan inleddes den geologiska utveckling som danat Visingsöformationen.

Visingsöformationen.
Vittrat material har i sprickdalen under årmiljonerna bildat det 1 000 meter långa tjocka lager av bergarter som Visingsöformationen består av: underst finns en gulaktig sandsten, ovanpå den ihopläkt vittringsgrus, s.k. arkoser, och överst tät lerskiffer och kalksten.

Vattnet har under årens lopp bearbetat formationen så att det här och var bildats grottor, pelare och andra figurer som har fått namn som Näsbo stallar, kyrkan, predikstolen, Gilberts grotta osv. Formationen syns bäst i strandkanten från Stigby och söderut.

Visingsöformationen.
När vi rundade södra udden var vi då framme på turens höjdpunkt, ja om ni frågar mig alltså. Visingsöborgen på Näs. Namnet Näs slott, är ett senare påfund. Här på södra udden finns ruinen av "Sveriges" äldsta kungaborg. Slottet uppfördes i mitten av 1100-talet för att tjäna som ett ointagbart fäste under fejderna mellan de Sverkerska (Östergötland) och Erikska (Västergötland) ätterna. Läget är strategiskt valt på en udde med sikt åt alla håll. De fientliga anfallen beräknades komma från landsidan, därför är försvarsmuren med dess båda torn vänd mot norr.

Slottsruinen vid Näs.
Under 1100- och 1200-talen vistades kungarna ofta på Visingsö. Här föll Karl Sverkersson offer för sin medtävlare om makten, Knut Eriksson. Här ändade flera andra medeltidskungar sina dagar: Erik Knutsson (hetsig feber), Johan Sverkersson (sotdöden), Magnus Ladulås (sjukdom).

Slottsruinen vid Näs.
Klicka på bilden så ser ni den...
Till Näs och Johan I:s (Sverkersson) hov kom den store isländske sagoberättaren Snorre Sturlasson på besök. I den isländska sagan Rimbegla omtalas Visingsö och dess "ansenliga slott, där konungen förvarar sina dyrbarheter och som är det starkaste i hela riket". Skattkammaren var förmodligen i det runda, välvda rummet i östra tornet. Det var endast tillgängligt genom ett hål överst i kupolen.


Efter Magnus Ladulås död 1290, flyttades makten från Visingsö till Stockholm. Under striderna mellan Magnus Ladulås söner blev slottet nedbränd 1318. Idag återstår bara en liten del av slottet, då stora delar av slottet/ruinen har ätits upp av Vättern.

Slottsruinen vid Näs.
Det här var en alldeles perfekt båttur, även om jag hade hoppats få komma lite närmare ruinen vid Näs än vad vi gjorde, men jag vet å andra sidan inte hur det ser ut under vattnet och om vi ens skulle kunna kommit närmare. Om ni får chansen att antingen med egen båt, eller en liknande tur den jag gjorde, att få se Visingsö från sjösidan, så ta den. Det är annorlunda än det man ser från färjan som tar dig till och från öa, när du åker parallellt med ön!

Ekskogen. Vi är på väg norrut igen.
S/S Trafik är tillbaka i gamla hamnen.
Datum för båtturen: 28 maj 2016.

Inga kommentarer: