Brätte stad

Inte långt från där syrran numer bor, längs gamla vägen till Vänersborg, finns lämningarna efter Vänersborgs föregångare - 1500-talsstaden Brätte. Här finns fortfarande partier av kullerstensbelagda gator, gårdsplaner, brunnar och husgrunder kvar. Det är lite svårt att tänka sig, men det här var på sin tid en av Västsveriges viktigaste handelsplatser.

Utsikt mot Vänern

Denna plats, vid Vänerns sydspets, har sedan urminnes tider varit en naturlig mötesplats där färdvägar, såväl till lands som till sjöss, korsats. Platsen omtalas redan under tidig medeltid som "Vatnsenda" (Vassända = vattnets ända), och fynd som medeltida keramik kan antyda någon form av verksamhet redan vid denna tid.

Vad man däremot vet är att det från 1500-talets mitt finns belägg för att det här vid Vassända hölls en årlig frimarknad vid Morsmäss, omkring 8 september. Det var dock inte så vanligt att marknader utanför köpstäderna var tillåtna, men i undantagsfall kunde vissa betydelsefulla platser på landsbygden få tillstånd, och det fick man då här i Vassända.

Brunn

Gustav Vasa uppmärksammade området kring Vänerns sydspets som en militärstrategisk viktig punkt. Bohuslän tillhörde ju vid denna tid Danmark/Norge och för att försvara sig mot fienden planerade Vasa 1544 att man skulle anlägga en stad med befäst slott här. Det blev dock aldrig så. Under 1500-talet ökade varutransporterna på Vänern kraftigt. Framförallt handlade det om stångjärn som skeppades från Värmland och Bergslagen västerut för export. På grund av fallen i Göta älv var man tvungen att transportera varorna med häst och vagn, och denna väg passerade Vassända. Detta gjorde att en fast bebyggelse  växte fram. Vid 1500-talets mitt fick platsen ett eget namn - Brätte (= backe, eller brant).

Källargrund

Någon gång under 1580-talet fick Brätte stadsprivilegier av Johan III och räknades då som en av rikets köpstäder. Under 1600-talets första år utökade Karl IX privilegierna och gav staden nya jordar och marknadsrättigheter. Efter det s.k. Kalmarkriget kom danska styrkor att ockupera Nya Lödöse och Älvsborg, Sveriges port mot Västerhavet, mellan 1612-1619. Detta medförde för Brätte en ekonomisk uppgång genom att staden nu blev Sveriges västligaste köpstad, samtidigt som en mängd kapitalstarka köpmän och hantverkare från Nya Lödöse kom hit.

Rester av en stenlagd gata

När Nya Lödöse återlösts av Sverige 1619 igångsattes grundläggandet av den nya staden Göteborg, och Brätte förlorade nu många av sina invånare till den nya staden. Brätteborna kände av en svår konkurrens och märkte en nedgång i handeln. För att bättre kunna hävda sig begärde Brättes borgare att få flytta sin stad några kilometer norrut, till Huvudnäs gård - platsen för nuvarande Vänersborg.

Husgrund

Vid Huvudnäset, som var omflutet av vatten på flera håll, skulle effektiva militära försvarsverk kunna anläggas och där skulle den nya staden få tillräckligt med mark för att expandera, samtidigt som fartyg skulle få tillgång till en bättre hamn.

När rikskansler Axel Oxenstierna besökte Brätte 1639 inspekterades Huvudnäs och två år senare inlöses gården av Kronan. År 1644 gavs den nya staden Vänersborg stadsprivilegier och brätteborna kunde därmed flytta sina hus till den nya staden. Efter tre år hade de sista invånarna lämnat Brätte och det gamla stadsområdet kom därefter att tjäna som galgbacke för Vänersborg ända in till 1800-talet.

Stenlagd gata

Det finns dessvärre inga samtida avbildningar av Brätte bevarade. Men, de arkeologiska undersökningarna som gjorts kan ge oss en föreställning av hur staden tett sig under sin "storhetstid". Innanför ett enkelt tullstaket låg ett gytter av små enkla trähus på bergssluttningen ovanför sjön. På de smala slingrande gränderna trängdes människor med lösspringande grisar, hönor och hundar. Nere vid hamnen låg lagerbodarna på rad och från stranden löpte långa bryggor ut i viken vid vilka fartygen stundtals låg i bredd i väntan på att få lasta och lossa sina varor.

Minnessten

För att hitta hit tar man gamla vägen mellan Vänersborg och Båberg, det är skyltat från vägen. Vid lämningarna finns en liten parkering. Med betoning på liten. Vad kan det få plats, två-tre bilar kanske. Här finns även två informationstavlor. Den ena beskriver Brätte stad, och den andra omgivningarna. På informationstavlan kan man se en liten karta över området. Men, det skulle inte skada med en liten skylt vid lämningarna. Men, det förstör kanske landskapet? Vid dessa skyltar skulle man då kunna läsa lite mer om vad det är man ser. Bara en tanke från lilla mig!