Röttle by

Pingstdagen 2011, tog jag cykeln (som jag lånar av min hyresvärd) och trampade iväg till Röttle by, ca 4 km söder om Gränna. Först så kändes som att jag trampade 2 km i motlut, för att sedan tvingas bromsa konstant fram till parkeringen, där jag ställde cykeln!

Idag är Röttle en sommaridyll med röda stugor med vita knutar, Röttleån som "delar" byn i två delar, café och en gammal kvarn som (under sommartid) maler säd. Annat var det förr, då var det full rulle här i byn. Redan på 1200-talet utnyttjade munkarna vid Nydala kloster vattenkraften för att driva kvarnar som malde säd här i Röttle.

Sin första storhetstid hade Röttle under 1600-talet då greve Per Brahe d.y. anlade flera industrier här som bl.a. tillverkade vapen, krut, papper och kläde. I mitten av 1800-talet fanns här industrier som tillverkade järnspisar, öl och snus.

Vid "stora" parkeringen startar en 1,2 km vandringsled som jag valde att följa. Den är inte tillgänglighetsanpassad. Men misströsta inte "alla" kan njuta av Röttle ändå. Om man väljer att ignorera parkeringsskylten och istället fortsätter mot Västanå slott, så finns det en mindre parkering ett par hundra meter bort, därifrån kan man ta sig till caféet och Rasmus kvarn.

Jag valde då att följa Röttlestigen, och kom ganska snart ner till småbåtshamnen och den lilla sandstranden, sedan följde jag stigen längs med Röttleån. Namnet härstammar från 1200-talet då ån kallades Rytlofors (den rytande forsen), och jag hörde ganska snart ett vattenfall. Och denna dag var det ganska så bra tryck i fallet, efter två dagars ganska intensivt regnande i Gränna med omnejd.

Röttle hamn

Röttleån

Efter en närmare titt på vattenfallet blev det ett besök i caféet som är inhyst i den f.d. krogen i Röttle. Caféet är "gammaldags" och med ett inte allt för stort utbud, men det gör liksom ingenting, det är i min mening däremot charmen. Det är dock inte tillgänglighetsanpassat, inte vad jag kunde se. Då vädret var alldeles utmärkt så valde jag att avnjuta min fika i trädgården, men det finns även sittplatser inomhus. Så vitt jag vet, så är caféet enbart öppet söndagar under sommartid.

Röttle café

Fylld av ny energi tog jag mej ner för trappan, över Röttleån och upp för "berget" gick förbi Jerusalems kvarn från tidig medeltid och vidare till Rasmus kvarn, med anor från 1600-talet. Då jag var inne i Rasmus kvarn tidigare i veckan så struntade jag i det denna dag, men jag kan varmt rekommendera ett besök. Det är rätt så häftigt att se den gamla kvarnen mala säden!

Rasmus kvarn

Mycket nöjd med besöket i Röttle var det dags att trampa hemåt igen. Och denna gången tog jag "nedervägen" in till Gränna, vilket innebar att jag slapp mördarbacken. Att jag inte tänkte på denna väg när jag cyklade TILL Röttle. Men så brukar jag välja fel väg om det finns mer än ett alternativ.

Rasmus kvarn är öppen och mal säd: Kristi himmelsfärdsdag och pingstdagen samt från midsommardagen t.om. andra söndagen i augusti tisdag, lördag och söndag kl. 13-16. På tisdagar (midsommardagen-andra söndagen i augusti) är det kulturvandring genom Röttle by kl. 11.30!

Hitta hit: Från Gränna - kör söderut, vid rondellen med luftballongen ta till höger (mot Gyllene Uttern), sedan är det skyltat!

Visingsö by bike!

Jag var på Visingsö för allra första gången häromdagen. Och det kan väl tänkas vara på tiden, då jag ju faktiskt bor granne med ön! Det är det första jag ser på morgonen när jag vrider upp persiennerna och det är det sista jag ser när jag drar ner persiennerna!

Och Visingsö är verkligen rätt ställe för en historienörd som mig. Här finns två slottsruiner, den ena efter Sveriges första kungaborg, byggd på 1100-talet, den andra efter Per Brahes Visingsborg från 1600-talet. Här finns två vackra kyrkor, flera gravfält, runstenar, gravhögar, hällkista, domarring bara för att nämna något.

Och "alla" pratar om att man ska cykla på Visingsö, för den är alldeles lagom stor, och den är platt. Men, det tänkte jag inte tro på förrän jag upplevt det själv... Så självklart var jag ju tvungen att ta mig runt på ön cykelledes. För den som inte har egen cykel med sig kan man hyra det på Visingsö!

Mitt transportmedel på öa!

Första stoppet på denna cykeltur i historien var vid Visingsborgs slottsruin alldeles intill gamla hamnen. Slottet byggdes under 1600-talet, och var "kärnan" i Per Brahe d.y:s grevskap Visingsborg. Mellan åren 1716-1718 inhyste slottet ryska krigsfångar, och ryktet säger att det var de som orsakade eldsvådan som lade slottet i ruiner 1718!

Jag trampade vidare och tittade på Ryssladorna, byggda i korsvirkesteknik, Brahekyrkan från 1600-talet. Byggd av familjen Brahe och som skulle fungera som slottskyrka till Visingsborg. Sedan tog jag Hagavägen genom Ekskogen, som anlades på 1800-talet för att säkra virke till svenska flottan. Idag är träden avverkningsklara, men flottan använder sig av annat material. När jag trampat ur Ekskogen hamnade jag vid södra gravfältet. Tyvärr var det inhägnat så jag kunde inte klampa omkring bland gravhögarna. Sedan blev det ett snabbstopp vid mullbärsträden, som planterades på 1830-talet för att producera silke.

Visingsborgs Slottsruin

Jag trampade nu vidare ner mot Visingsöborgen Näs, som var Sveriges första kungliga borg, och som byggdes på 1100-talet. Borgen förstördes i strid 1318. Här har det bott och dött fyra kungar, bl.a. Magnus Ladulås 1290! Planen var att äta min medhavda lunch här, men det var lite väl mycket folk som tänkt samma tanke, så jag cyklade vidare ett par hundra meter bort till badplatsen.

Mätt och belåten tog jag östra kustvägen upp till Rökinge, och på vägen passerade jag Näs Jönsagård, en pietetsfullt restaurerad ladugård från 1700-talet. I Rökinge cyklade jag lite söderut till hällkistan, innan jag tog mig norrut igen. Nu passerade jag mellersta gravfältet, innan jag hittade till Rysskyrkogården. Rysskyrkogården är viloplatsen för de ryska krigsfångar som dog här på Visingsö 1716-1718.

Jag hade hört talas om två runstenar inmurade i väggen på Visingsö Museum och svängde självklart av vägen när jag kom dit, men inte hittade jag några runstenar. Vid närmare efterforskningar så vet jag nu att de är inmurade på insidan av huset. Och museet var självklart inte öppet när jag var där.

Nu var jag alldeles i närheten av Kumlaby kyrka. Kumlaby kyrka har en lite speciell historia. Den byggdes på 1100-talet. Under 1600-talet inrättade Per Brahe d.y en skola i kyrkan. En skola där både pojkar och flickor gick tillsammans. Per Brahe lät även kapa tornet på kyrkan så att eleverna skulle kunna göra astronomiska observationer. Kyrkan fungerade som skola i 175 år!

Kumlaby kyrka

Nu var det dags att cykla söderöver igen, och jag var ju bara tvungen att ta mig en liten närmare titt på karpdammarna från 1600-talet, som tillhörde Visingsborgs slott. Men, där hade jag absolut inget att hämta, då Jönköpings kommun håller på att restaurera dammarna. Inte en enda stackars fisk att glutta på!

Sista stoppet innan jag lämnade tillbaka cykeln var S:t Laurentii kapellruin. Ett medeltida kapell som utrymdes i samband med att grevskapet Visingsborg grundades.

Och vad är väl ett besök på Visingsö utan Remmalagen? Nu hade jag faktiskt inte råd att åka Remmalag denna gång, men jag lyckades fånga ett på bild! Men när syrran kommer i sommar, då är det tänkt att vi ska åka Remmalag.

Remmalag

Lagom mör i kroppen efter fyra timmar på cykelsadeln så tog jag båten tillbaka till Gränna. Och inser att det nog inte var sista gången jag tar cykeln på ön. För man kommer så mycket närmare allting. Hade jag kört bil så hade jag säkert åkt förbi flera sevärdheter, bara för att skylten kom på lite sent. Men med cykel är det ju bara att stanna till!

Brahehus slottsruin

Häromdagen tog jag beslutet att besöka Brahehus slottsruin, strax norr om Gränna. Ruinen hittar vi uppe på bergskammen, och det finns två sätt att ta sig dit. Antingen med bil via E4:an, man stannar till vid rastplats "Brahehus" och sedan tar man gångvägen under motorvägen till ruinen. Eller så väljer man att gå upp för berget! Och då jag ju inte har tillgång till bil för tillfället så blev det en promenad uppför berget för min del!

Brahehus sett från Uppgränna by

Jag började med att cykla byn Uppgränna ca 3,5 km norr om Gränna (enligt Funbeat, där jag mätte sträckan). Här svängde jag av vid informationstavlan och ställde cykeln där, för att sedan ta mig upp för berget. Och det här är ingen promenad för den som har dåliga leder, eller för folk med barnvagn om jag säger så. Jag fick stanna vid ett par tillfällen för att "hämta andan". Men, det är lätt att hitta upp i alla fall, för det är bara att följa de orangea markeringarna. Bitvis är det (i mina ögon) riktigt tufft. Men det är mödan värd när man väl är uppe!

Gångstigen uppför berget

Brahehus började byggas 1638 av Per Brahe d.y., och var ett av tre slott i den slottstriangel han lät bygga i sitt grevskap Visingsborg (Gränna-Visingsö). De andra två slotten är Västanå slott strax söder om Gränna och Visingsborg på Visingsö. Brahehus stod klart på 1650-talet, och var tänkt att fungera som änkesäte åt hans hustru Kristina Katarina Stenbock, men hon avled innan bygget stod klart. Istället kom det att fungera som en "turistanläggning". Per Brahe bodde aldrig här, däremot när han hade fint besök, så lät han sig och sina besökare bli buren upp för berget till slottet. Vyn över grevskapet var (och är) hänförande. Brahehus har varit en ruin sedan 1708, då elden kom lös i byn Uppgränna, och det ville sig inte bättre än att elden tog sig ända upp till Brahehus. Tur i oturen så var Brahehus tömd på alla inventarier när elden gjorde Brahehus till en ruin.

Mitt mål var ju förstås att komma in i ruinen, men se det gick inte, för ruinen är stängd p.g.a restaurering av flyglarna. Åtminstone är det som är kvar av flyglarna täckt med blått nät för tillfället, och hela ruinen är avspärrad. Ruinen ska tydligen restaureras under en två-årsperiod, och ska inte vara klar förrän till hösten 2012. Så jag måste erkänna att jag blev lite besviken efter att ha cyklat i mer eller mindre konstant motlut i 3,5 km, kämpat i 30 min för att ta mig upp för berget, och så upptäcker jag att jag bara får beundra ruinen från utsidan. Men utsikten är det ju inget fel på, men för mig så var ju det liksom pricken över i:et, inte det jag eg var ute efter!

Utsikt från Brahehus mot Gränna

Öppet: I vanliga fall, året om. Fram till hösten får vi nöja oss med att beundra ruinen utifrån.

Hitta hit: Med bil - Ruinen ligger intill E4:an, strax norr om Gränna. Rastplats "Brahehus". Till fots: Vid byn Uppgränna finns en parkering intill "turistvägen" mellan Gränna och Ödeshög. Därifrån finns det en promenadstig uppför berget. Självklart kan den som har bil men ändå är sugen på en bergsvandring ställa bilen här och promenera uppför berget.